Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kontraktionsteorin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTRAKT1ONSTEORIN
KONUNG GUSTAF V:s 80-ÅRSFOND
något, men återgår till sitt
ursprungliga belopp när dragningen
upphör. Utsättes staven för
dragning till brott, visar brottytan en
mindre sektion än den ursprungliga.
— Om en kropp avkyles, minskas
dess volym. Även denna minskning
benämnes kontraktion.
Kontraktionsteorin, numera övergiven
teori för bergskedjebildningen på
jordytan, enligt vilken jordklotet
krymper på grund av långsam
avkylning av dess glödande inre, 1374.
Kontraktsadjunkt’, e. o. prästman i
kontrakt med finsktalande
församlingar i Luleå stift.
Kontraktskonvent’, sammanträde
mellan ett kontrakts präster.
Kontraktsprost, kyrkoherde, som
förestår ett kontrakt.
Kontraktur. 1. Ihållande ofrivillig
muskelsammandragning. — 2.
Inskränkt rörlighet i en led på grund
av muskelförkortning vid t. ex.
muskel- eller nervsjukdomar.
Kontramande’ra (lat., manda’re, ge i
uppdrag), avbeställa.
Kontraoktav, omfattar tonerna Ci—Hi
och utgör på pianot den lägsta
fullständiga oktaven.
Kontrapunkt (lat. punctus contra
punctum, not mot not), den del av
kompositionstekniken som omfattar
läran om den fria stämföringens
konst, och vars högsta tillämpningar
äro kanon och fuga.
Kontraposition, förändring av ett
omdöme, så att predikatets
kontra-diktoriska motsats blir subjekt,
subjektet blir predikat och omdömets
kvalitet förändras. T. ex. Skatan
är en fågel. Icke-fåglar äro icke
skator.
Kontrapost’ (ital. contrapposto,
mot-ställning), kompositionsmedel inom
bildkonsten, speciellt skulpturen,
bestående i att människokroppens
olika delar rytmiskt balanseras mot
varandra genom att kroppstyngden
skjutits över till ena benet.
Användes särskilt i den grekiska konsten
samt av Michelangelo och barocken.
Kontrarevolution, motrevolution, ordet
betecknade framförallt under och
efter den franska revolutionen 1789
—93 mot revolutionens
landvinningar riktade strömningar. I
kommunistisk terminologi betecknas allt
motstånd mot kommunismen som
kontrarevolutionär verksamhet.
Kontrasignatio’n (lat. signa’re, skriva),
den särskilda underskrift som jämte
huvudnamnteckningen skrives på
en från en myndighet utgående
handling och som betecknar
bekräftelse av att vederbörande
tjänsteman svarar för att handlingen
överensstämmer med fattat beslut. —
Beträffande regeringsbeslut är i
Sverige en ministers K. villkor för
beslutets giltighet, utom vid
kommandomål, enligt RF § 38. K. skall
där utföras av den som föredrager
ärendet, vederbörande
departementschef, vilken därvid även ansvarar
för att beslutet ej står i strid med
RF. — Kontrasigne’ra, verkställa K.
Kontrast’ (lat. contrasta’re, stå i
motsättning till), olikhet, motsats. —
Kontraste’ra, bilda motsats, bryta
av.
Kontrastfärg, färgförnimmelse som
uppstår då man betraktar en
kraftigt färgad yta tillsammans med
t. ex. en grå yta. Som K. uppträder
alltid komplementfärgen. Är
färgen t. ex. grön, tilldelar ögat den
grå ytan en rödaktig nyans osv.
Kontrastmedel, metallsaltlösning eller
uppslamning som svälj es eller
in-sprutas och på röntgenplåten
avtecknar det organ, dit det införts.
Kontrasubjekt, i en fuga det mottema
som tas upp av den först
inträdande stämman, medan den andra
stämman i ordningen i sin tur
börjar med själva temat.
Kontributio’n (lat. tribu’ere, tilldela),
skatt, speciellt skatt under
krigstid för underhåll av hären; avgifter
som under krig utkrävas från
besatt område. — Kontribue’ra,
erlägga skatt (särskilt om krigsskatt);
lämna bidrag.
Kontributio ’nsränteriet, ämbetsverk
som 1713—18 förvaltade de extra
årliga krigsskatterna.
Kontroll (fr. contröle), granskning,
övervakning. — Kontrollant’,
granskare. — Kontrolle’ra, granska.
KontrolTer, en med manöverhandtag
försedd apparat för reglering av
varvtal och rörelseriktning vid vissa
appliceringar av elektriska motorer,
t. ex. för spårvagns- eller hissdrift.
Kontrollförening, sammanslutning av
lantbrukare, vilka anställa en
kontrollassistent för att mäta och
registrera avkastningar från de
enskilda korna (mjölkmängd,
fettpro-cent), uppgöra utfodringsplaner och
foderstater samt i viss mån biträda
jordbrukarna med råd i utfodrings
-frågor.
Kontrollstyrelsen, centralt ämbetsverk
under finansdepartementet med
uppgift att kontrollera tillverkning och
försäljning av alkoholdrycker, vissa
accispliktiga varor samt
tobaksodlingen i riket.
Kontrollstämpling, lagstadgad
stämp-ling av guld, silver och tenn i
Sverige sedan 1752 samt av platina
sedan 1923. K. består i nu nämnd
ordning av 1) tillverkarens
initialer, 2) stadsstämpel, 3) tre kronor
i hjärtformig sköld för inhemskt
arbete, i oval sköld för importerat,
4) tillverkningsår samt 5) för guld
karatstämpel och för silver och
platina S- respektive P-stämpel. Aret
anges enligt ett år 1759 infört
system med bokstav och siffra, varvid
alfabetets bokstäver utom J, W, Å,
Ä och Ö användes i följd. Siffran
anger den omgång bokstavsserien
(omfattande 24 bokstäver) användes.
Ex.: A — 1759 A2 — 1783 A9 — 1951
B — 1760 B2 — 1784 B9 — 1952
C — 1761 C2 — 1785 C9 — 1953
osv. osv. osv.
Kontrollverket, ämbetsverk för
kontrollstämpling av guld och silver.
Uppgick 1910 i Myntverket.
Kontrollö’r, tjänsteman med uppgift
att övervaka, granska.
Kontrovers’ .(lat. versus, vänd), tvist.
Konträ’r, motsatt, stridig. —
Konträr motsats föreligger mellan två
begrepp som ömsesidigt utesluta
varandra och vilka kunna sägas
representera ytterligheterna i en
sammanhängande rad av begrepp,
t. ex. svart — vit, stor — liten. Jfr
Kontradiktorisk.
Kontu’r (fr. contour), ytterlinje,
grunddrag.
Kontusio’n, blåmärke, åstadkommet
genom slag eller stötar, varvid
organ och vävnader skadats men
huden ej brustit. I senare fallet talas
om krossår.
Konung (isl. konr, förnäm man,
ättling), regenten i en självständig och
monarkiskt styrd stat. Med K.
avsågs i äldre tider över huvud taget
styresmannen eller hövdingen för
ett folk.
Konungabalk, avdelning i vissa
landskapslagar och i landslagen,
innehållande bestämmelser om konung-
ens rättsliga ställning, 1461.
Konungaböckerna, två av Gamla
Testamentets böcker, vilka skildra
Is
raels historia från kung Davids
sista tid till Juda rikes undergång.
Konungaed, den ed som avlägges av
en nytillträdande konung. Omtalas
i landskapslagarna och är närmare
formulerad i landslagens
konungabalk. Efter 1810 avlägges av
konungen vid trontillträdet en edlig
försäkran i statsrådet.
Konungaförsäkran, en jämte
konungaeden av nytillträdande konung
avlagd försäkran, vari konungens och
folkets inbördes förhållanden ordnas.
Under valkonungadömet blev K.
närmast ett uttryck för
stormännens krav på konungamakten.
Första svenska K. är den som avgavs
av Albrekt av Mecklenburg 1371,
statsrättsligt viktiga äro Gustav II
Adolfs försäkran av 1611 och
frihetstidens mycket utförliga K. K.
är nu ersatt av en edlig försäkran
i statsrådet, jfr Konungaed, 3366.
Konungahälla, Kungahälla, den
medeltida föregångaren till Kungälv.
Konungariket Sveriges
stadshypoteks-kassa, institut för kreditgivning i
fastigheter i stad, central för de
lokala stadshypoteksf öreningarna.
Anskaffar medel för finansiering av
stadsfastigheter genom utgivande av
obligationer. Grundfonden äges av
staten.
Konungarnas dal, klippdal i Egypten
på vänstra Nilstranden mitt emot
det gamla Tebe. I K. finns
storartade i klippan inhuggna
kungagra-var från 18—20 :e dynastierna, bl. a.
Tut-anch-Amons grav, 773, 775 B.
Konungaspegeln (fno.
Konungsskugg-sjå, lat. Spec’ulum regaTe), anonym
norsk medeltidsskrift från mitten
av 1200-talet, innehållande praktisk
levnadsvisdom i dialogform, i de
bevarade delarna avsedda för
furstar och köpmän. Såväl språkligt
som litterärt är skriften en av de
intressantaste i Norges
medeltidslitteratur.
Konungastyrelsen, medeltidsskrift, se
Kungastyrelsen.
Konung Carl XIII:s orden, se
Frimurarorden.
Konungens befallningshavande,
detsamma som Länsstyrelsen, 732, 2220.
Konungens stab, de officerare som
äro anställda hos konungen som
överadjutanter och adjutanter.
Konungens stora vakt, en av vissa
militära chefer och högre
hovämbetsmän bestående vakt, som vid
särskilda tillfällen, såsom
riksdagens öppnande, följer konungen.
Konung Gustaf V:s forskningsinstitut,
institut vid Karolinska sjukhuset i
Solna för forskning rörande de
invalidiserande folksjukdomarna,
särskilt reumatiska sjukdomar och
barnförlamning. Uppfördes 1946—48
till största delen av medel från
Konung Gustaf V:s 80-årsfond.
Konung Gustaf V:s jubileumsfond,
nationalgåva på 5 963 071 kr.,
insamlad 1928 till konungens
70-års-dag. Dess ändamål är
kräftsjukdo-marnas utforskande och
bekämpande.
Konung Gustaf V:s jubileumskliniker,
kliniker för behandling och
vetenskapligt studium av
kräftsjukdomar-na, upprättade huvudsakligen med
understöd från Konung Gustafs
jubileumsfond. K. finnas vid
Karolinska sjukhuset, Stockholm,
Sahlgrenska sjukshuset, Göteborg, och
Lunds lasarett.
Konung Gustaf V:s 80-årsfond,
nationalgåva på över 5 milj, kr.,
insamlad 1938 till konungens 80-årsdag.
Dess ändamål är de invalidiserande
folksjukdomarnas utforskande och
bekämpande.
4451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
