Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konsulent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSULENT
KONTRAKTION
Konsulent’ (lat. consul’ere, rådfråga),
fackutbildad rådgivare, i allmänhet
anställd av stat eller kommun.
Konsult’, i vardagligt tal benämning
på konsultativt statsråd, 3228.
Konsultatio’n, rådfrågning,
överläggning.
Konsultati’v, rådgivande. — Enligt
den svenska regeringsformen skall
i regeringen finnas minst tre
konsultativa statsråd (statsråd utan
portfölj, icke departementschefer).
Kon’sum, se Kooperation.
Konsument’ (lat. su’mere, taga),
förbrukare. — Konsume’ra, förbruka.
— Motsats: producent, producera.
Konsumentkooperation, se
Kooperation.
Konsumtio’n, förbrukning, 2055 B.
Konsumtio’nsförening, se Kooperation,
1331, 2057.
Konsumtio’nskredit, olika former av
kredit, t. ex. avbetalningskredit, som
lämnas för att möjliggöra
konsumtion.
Konsumtio’nsskatt eller
förbruknings-skatt, skatt, som utgår vid
förbrukandet av vissa varor. Enligt gängse
terminologi räknas K. till de
indirekta skatterna. K. kan utgå såväl
å nödvändiga varor som å umbärliga
och kan uppbäras av staten dels i
form av monopol med uteslutande
rätt till försäljning och prissättning,
dels i form av indirekt skatt som
uttages av producenten eller
handlanden. Såsom viktiga exempel å
K. i Sverige må namnas statens
monopol å sprit och vin samt
tobak, och omsättningsskatten mellan
1940—48 å de flesta varuslag med
5 % av försäljningspriset. K. kan
åsyfta antingen att bereda staten
inkomster (finansmonopol) eller att
i konjunkturpolitiskt syfte begränsa
konsumtionen.
Konsumtio’nsvaror, varor avsedda för
förbrukning, som regel inom ett
hushåll. Jfr Kapitalvaror.
Kont, kunt (fi. kont’ti), korg eller
ränsel av näver, mest använd i
Norrland.
Konta’gium (lat. conta’gium,
beröring), smittämne. — Kontagiö’s,
smittosam genom beröring.
Kontakt’ (lat. tan’gere, beröra),
beröring, känning. — Elektrisk
kontakt innebär att två strömledare äro
i beröring med varandra. — Ordet
kontakt som benämning på
anslut-ningsorgan för t. ex. en elektrisk
lampa är olämpligt; man talar hellre
om vägguttag respektive stickpropp.
Dock inträffar kontakt när dessa
element förenas.
Kontaktinfektio’n, smitta genom
beröring.
Kontaktkatalysator eller
kontaktmassa, en katalysator, som äger
förmåga att vid sin yta adsorbera
gaser i en gasblandning och bringa
dessa gaser att reagera med
varandra på sin yta, varefter den
bildade produkten frigöres och
åter-föres till gasblandningen. Dylika
katalysatorer spela en oerhört stor
roll inom tekniken. Sålunda
fram-ställes t. ex. svavelsyra med
tillhjälp av en K. av platinaasbest eller
vanadinsalter. Fetthärdning utföres
med en K. av finfördelad nickel och
ammoniak med en K. av järn med
tillsats av cerium som accelerator.
Kontak’tor, elektromagnetisk
anordning att bryta och sluta elektriska
strömmar med hög strömstyrka. —
Dess motsvarighet när ström eller
spänning äro jämförelsevis låga
kallas relä.
Kontaktsubstans, detsamma som
kontaktkatalysator.
Kontaminatio’n (lat. contamina’re,
besudla), sammansmältning av tvä
språkliga uttryck till en vanligen
felaktig blandform, t. ex. spela stor
betydelse, en K. av spela stor roll
och ha stor betydelse.
Kontant’. 1. (Lat. computa’re,
sammanräkna), omedelbart betald i reda
pengar i samband med leveransen
eller inom 30 dagar. — Taga för
kontant, sätta tro till. — 2. (Lat.
conten’tus, nöjd), förtrolig, intim,
överens.
Kontemplatio’n (lat. contempla’ri,
betrakta), djupt begrundande, tillstånd
av djup betraktelse. —
Kontempla-ti’v, inåtvänd, begrundande.
Kontemporä’r, samtidig.
Kontenans’ (fr. contenance),
självbehärskning, fattning.
Konten’ta (lat. contine’re, innehålla),
sammanfattning av
huvudinnehållet.
Konter- (fr. contre, mot), led i
sammansättningar: emot, vid sidan av.
— Uttrycker även underordning i
rang.
Konteramiral, lägsta flaggmansgraden
vid flottan, motsvarande
generalmajor vid armén.
Kontereskarp, yttre sluttningen av en
befästningsgrav. Jfr Eskarp.
Konterfej (fr. contrefait, efterbildad),
avbildning, äldre, numera vanligen
skämtsam benämning på porträtt.
Kon-Tiki-expeditionen, en 1947 av
norrmannen Thor Heyerdahl jämte
fem medhjälpare, däribland
svensken Bengt Danielsson, genomförd
färd med en flotte av balsaträ över
Stilla havet, från Callao i Peru till
Tuamotoöarna. Resan, som hade till
ändamål att visa att Polynesien
ursprungligen kan ha koloniserats från
Sydamerika, sträckte sig över ca
8 000 km och varade 101 dagar.
Kontinent’ (lat. contine’re,
sammanhålla), större sammanhängande
land-massa, ofta i samma betydelse som
världsdel. — Med kontinenten mena
vi även Europas fastland i
motsats till de nordiska länderna och
Storbritannien.
Kontinental, fastlandet tillhörande. —
I överförd betydelse: världsvan.
Kontinentalbranten, kontinentalsoc
-kelns branta sluttning mot
djuphavet, 1874.
Kontinentalklimat, in- och
fastlands-klimatet, väderleksförhållandena på
orter där havets utjämnande
inverkan på temperaturen icke gör sig
gällande. Stor skillnad mellan
sommar- och vintertemperatur, 2012.
Kontinentalsockeln, shelfen, det
grunda havsområde, som ligger mellan
kusten och kontinentalbrantens
sluttning, djuphavet, 1560, 1874.
Kontinentalsystemet, Napoleon I :s
försök att avskära alla
handelsförbindelser mellan England och
kontinenten i avsikt att bringa det till
underkastelse. Till K., som dateras
från det s. k. kontinentaldekretet
1806, anslöt sig Preussen, Danmark
och Ryssland 1807, Sverige 1810.
Kontinentalöar, öar, belägna på
kontinentalsockeln, vilka skilts från
fastlandet genom erosion eller
förkastning.
Kontingent’ (lat. contin’gere, angå),
bidrag, andel, grupp.
Kontingente’ring, genom statsmakterna
införd procentuell avvägning eller
kvantitativ begränsning av t. ex.
in- och utförsel, immigration, vissa
varors tillverkning, valutatilldelning
osv. Tillämpades i stor omfattning
av alla stater under andra
världskriget.
Kontinuatio’n (lat. tene’re, hålla),
fortsättning utan avbrott. —
Kon-tinue’ra, fortlöpa utan avbrott.
Kontinue’rlig, fortlöpande,
sammanhängande, oavbruten.
Kontinuite’t, oavbrutet sammanhang,
sammanhängande följd.
Konto (ital. conto, av lat. computa’re,
räkna), räkning, ordnad
sammanställning av räkenskapsposter. Ett
kontos vänstra sida kallas debet,
dess högra sida kredit, 444.
Kontokurant’, löpande räkning, utdrag
av ett konto för t. ex. ett halvt
eller helt år, vanligen redovisande
ömsesidiga transaktioner mellan
exempelvis en köpare och en
säljare, ofta med ränteberäkning.
Konto’r (fr. comptoir, räknebord),
räknekammare; skriv- eller
arbetsrum i ett företag; lokal för ett
företags bokföring och
administration; namn på vissa ämbetsverk;
expeditionslokal; förvaringsrum
(vindskontor o. dyl.). — Kontorist’,
kon-torsbiträde, bokhållare. —
Konto’rs-skrivare, titel för vissa lägre
kommunala och statliga tjänstemän.
Kontorsoffsetmaskiner, små
offset-tryckpressar avsedda för
duplice-ringsarbeten av högre kvalitet. De
arbeta enligt samma principer som
vanliga offsetpressar men äro
enklare konstruerade. Tryckplåtarna
utgöras av metallplåtar så tunna att
de kunna införas direkt i en
skrivmaskin, med vilken man kan
skriva på plåten med särskilt
»litogra-fiskt» färgband.
Kon’tra (lat. contra), (e)mot,
motsatt. Användes även i
sammansättningar, jfr nedan.
Kontraband (ital. contrabando, handel
emot lagarna), smuggelgods, särskilt
sådana varor som ett krigförande
land får från ett neutralt land och
som fienden söker beslagta (krigs
-kontraband).
Kon’trabas, ofta kallad basfiol, det
lägst stämda och största av
stråkinstrumenten, i regel med fyra men
ibland med fem strängar. K. är
orkesterns egentliga basinstrument,
2387 B.
Kontradans (fr. contredanse, en
ombildning av eng. country dance,
lantlig dans), viss typ av
sällskapsdanser, där flera par dansa
tillsammans i olika turer och figurer, t. ex.
kadrilj, angläs och fransäs, 1070.
Kontra diktio’n (lat. contradic’tio),
motsägelse.
Kontradikto’risk, motsägande. —
Kon-tradiktorisk motsats föreligger
mellan två begrepp, av vilket det ena
helt negerar det andra, t. ex. svart—
icke svart. Jfr Konträr.
Kontrafagott, biåsinstrument, stämd
en oktav djupare än vanlig fagott,
2386.
Kontrafakt’, ett inom litteratur- och
musikhistorien betydelsefullt
förfaringssätt, där en sångtext blivit
utbytt mot en annan av ofta
motsatt karaktär. Sålunda ha både
katolska och protestantiska
kyrkosånger diktats till omtyckta profana
melodier.
Kontrahent’ (lat. contrah’ere,
sammandraga, avtala), person som är part
i en överenskommelse eller ett
avtal, t. ex. äktenskap. — Kontrahe’ra,
sammandraga; göra upp om,
överenskomma om.
Kontrakt (lat contrac’tio,
sammandrag). 1. Avtal, skriftlig
sammanfattning av villkoren för en
överenskommelse. — 2. Underavdelning
av stift, bestående av ett växlande
antal pastorat. Förestås av en av
biskopen utsedd kontraktsprost. K:s
antal äro 184 (1950).
KontraktiT, som kan sammandraga
sig. — Kontraktibilite’t,
samman-dragbarhet.
Kontraktio’n, sammandragning. — Då
en metallstav utsättes för måttlig
dragning, minskas dess tvärsektion
4450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
