Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kornvivel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORNVIVEL
KORS FÖRLAMNING
Komvivel, Caland’ra grana’ria, 4 mm
lång, röd- eller mörkbrun vivel,
som kan göra stor skada i
spannmålsmagasin genom att larven
förtär sädeskorn. Se Vivlar.
Korolen’ko, Vladimir G. (1853—1921),
rysk författare. Hans på en gång
poetiska och realistiska berättelser,
Skogen susar (1885, sv. ö. 1891),
Den blinde musikern (1887, sv. ö.
1890) m. fl., ge uttryck åt
humanistisk och framstegsvänlig
inställning. K. var 1879—85 förvisad till
Sibirien för politisk verksamhet,
2909.
Korolla’rium, följdsats, en omedelbar
konsekvens av en bevisad sats.
Koroman’delkusten, ö. kusten av
Främre Indien nedanför s. delen
av östra Ghats, 1729.
Koro’na, corona (lat., krans). 1.
Solens strålkrans, 3154. — 2.
Interfe-rensfenomen speciellt kring månen,
när denna täcks av tunt molnlager,
bestående av iskristaller. — 3.
Elektrisk K., ett
glimurladdnings-f enomen vid ytan av högspännings
-ledningar, ofta förenat med ett
svagt sprakande ljud. Beror på att
luftens elektriska hållfasthet lokalt
överskrides och är särskilt
utpräglad vid dimma. Förorsakar
kraftiga radiostörningar i grannskapet.
Motsvarande effektförlust från
kraftledningen kallas koronaförlust.
Korona’rkärl, kranskärl, de blodkärl,
som förse hjärtväggarna med blod.
Korp, Cor’vus co’rax, familjen
kråk-fåglar bland tättingarna, längd 60—
65 cm, svart med violett
metallglans. Strykfågel, som häckar
sparsamt i hela Sverige i höga träd
eller på klippor. Allätare, som även
dödar smärre varmblodiga djur,
2096.
Korp, spetsig, något böjd hacka för
jord- och stenarbeten.
Korpbenet, coracoi’d, ett hos groddjur,
kräldjur, fåglar och kloakdjur
förekommande ben, som förbinder
skulderbladet med bröstbenet. Hos
däggdjur (utom kloakdjur) är K. ett
utskott på skulderbladet.
Kor’pelasekten, av finske predikanten
Toivo Korpela på 1930-talet
inspirerad väckelserörelse av extatisk
karaktär i Nordsverige. K. som vann
många anhängare bland
læstadia-nerna, utgick från övertygelsen om
världens snara undergång.
Korpgamen, gallinazo, Cathar’tes
u’-rubu, längd 60 cm, helsvart
hönsgam i Nya världen, spelar där
smutsgamens roll som renhållnings
-hjon.
Korpilom’bolo, kommun i n.ö.
Norrbotten, Norrbottens län, 4 021 inv.
1954.
Korporatio’n (lat. cor’pus, kropp,
samfund), sammanslutning, förening,
samfund.
Korporationsidrott eller korpidrott,
den idrott och gymnastik, som
be-drives i firmor, yrkeskårer m. m.,
huvudsakligen i motionssyfte.
Svenska Korporationsidrottsförbundet
bildades 1945.
Korporatis’m eller korporativism, en
åskådning respektive en
samhällsordning, enligt vilken de ekonomiska
samhällsfrågorna böra avgöras av
de i korporationer (t. ex.
fackförbund, arbetsgivareförbund,
branschorganisationer) organiserade
nä-ringsintressena. Förebild har bl. a.
varit det medeltida skråväsendet.
Ett starkt inslag av K. fanns i den
italienska författningen under
fas-cistperioden (Carta del lavoro, 1927).
Vissa korporativistiska tendenser
ha på senare tiden även framträtt
i de demokratiska staterna, t. ex. i
Sverige (intresseorganisationernas
medverkan i den ekonomiska
politikens planläggning och
tillämpning), 2344.
KorpraT (fr. caporal, av lat. ca’put.
huvud), underbefälsgrad vid armén
(utom artilleriet och luftvärnet),
flottan och flyget.
Korpulens’, för stor fetma. —
Korpu-lent’, fetlagd, fet.
Kor’pus, (el. corpus), tryckstilsgrad
med kägel 10 punkter. Jfr Kägel.
Korpuskula’rstrålning, strålning som
består av snabba materiella
partiklar, korpuskler, t. ex. katodstrålar
(fria elektroner), neutronstrålning
osv. — Begreppet K. användes som
motsats till elektromagnetisk (t. ex.
ljus-) strålning, även om sistnämnda
strålningstyp, speciellt när den är
extremt kortvågig, kommer
korpus-kularstrålningen nära.
Korrekt’ (lat. corrig’ere, förbättra),
riktig, felfri, oklanderlig, med gott
uppförande.
Korrektio’n, förbättring, bestraffning.
Korrekti’v, rättelsemedel, »motmedel».
Korrektu’r (lat. corrig’ere, rätta),
avdrag av uppsatt tryckform för
rättelser. Ändringarna anmärkas i K:s
marginal, 3521 B.
Korrela’t (lat. con, med, och referre,
återföra), ord i olika satser eller
satsled, vilka hänvisa till varandra,
t. ex. det ... som, ju . .. desto,
så . . . att. K. används även enbart
om det ord i huvudsatsen på vilket
ett följande ord i bisatsen syftar.
I satsen »den bok, (som) han tyckte
bäst om. ..» är den bok korrelat
till som.
Korrelatio’n (lat. con, med, och
refer’-re, hänföra), ömsesidigt samband,
växelverkan.
Korrespondens’ (lat. con, med,
re-sponde’re, besvara), brevväxling,
brevsamling. — Motsvarighet,
samband.
Korrespondenslära, från äldre mystik
hämtad åskådning, utbildad av
Swe-denborg. Den innebär att allt i
naturens värld äger sin motsvarighet
i andens, 3311.
Korrespondensrealskolor inrättades
under 1940-talet efter mönster från
ett försök i Robertsfors i
Västerbotten. Korrespondensstudierna
kombinerades med direkt undervisning
av lärare. Åtskilliga K. inrättades
men ha mestadels åter nedlagts
bl. a. på grund av svårigheten att
erhålla statsbidrag.
Korrespondensundervisning,
undervisning där läraren och eleven stå i
kontakt med varandra genom brev.
K. infördes 1898 i Sverige av H. S.
Hermod genom grundande av
Her-mods korrespondensinstitut i Malmö,
vilket jämte Brevskolan och
NKI-skolan i Stockholm är Sveriges
största korrespondensinstitut, 2069 B.
Korrespondent’, brevskrivare, person
som sköter en firmas brevväxling.
— Meddelare till en tidning.
Korresponde’ra, brevväxla; motsvara,
överensstämma.
Korridor [-då’r], (ital. corridore), lång,
smal gång. — Landremsa mellan
två länder.
Korridorpolitik, taktik innebärande att
man genom intriger och
förhands-överenskommelse — »i korridoren»
i stället för öppet i representationer
eller utskotten — söker främja en
viss politik.
Korrige’ra [-sje’ra], rätta, göra
rättelser i.
Korroboratio’n, förstärkande. —
Kor-robore’ra, förstärka.
Korrosio’n (lat. corro’dere, gnaga
sönder). 1. Förstöring av metallytoi
genom luft, gaser, vätskor o. dyl.
— 2. Upplösning av metaller o. a.
i eruptiva bergarter.
Korruge’ra (lat. corrugare), vecka. —
Korruge’rad plåt, plåt (vanligen
galvaniserad), vars profil bildar en
våglinje.
Korrumpe’ra (lat. rum’pere, bryta
sönder); fördärva, förleda,
förfalska, muta.
Korruptio’n, mutsystem, fördärv.
Kors (lat. crux’, pinoredskap). 1.
Religiös symbol som dels förekommer
i hedniska religioner såsom
soltecken, i form av ett hjul med fyra
ekrar i hjulkors, dels inom kristen
tro som symbol för Jesu
korsfästelse och lidande som frälsare. — K.
har många olika former: latinskt
kors, som har den lodräta armen
längre, grekiskt kors, med lika
långa armar, andreas-kors, som är
X-formigt, patriark- och påvekors,
med två respektive tre tvärarmar,
georgskors, vars lika långa armar
äro bredare mot ändarna, och
mal-teserkorset, med i spetsen kluvna
armar. — 2. Inom musiken: ett
förtecken, som anger höjning med
en halvton (t. ex. c blir ciss).
Korsakows sjukdom förekommer
mest hos kroniska alkoholister och
förlöper med nervförlamning,
am-nesi, desorientering och
minnesvil-lor, 52.
Korsa’r (lat. cursus, lopp), sjörövare,
kapare, fribytare.
Korsband, postförsändelse som
befordras för lägre porto än vanligt
brev och som därför inte får vara
igenklistrad eller innehålla
skriftligt meddelande, pengar eller
frimärken. I regeln trycksaker (högst
1 kg), varuprov (högst 500 g),
affärshandlingar o. dyl.
Korsbenst, os sac’rum, de fem med
varandra sammanvuxna
bäckenkotorna.
Korsberga. 1. Kommun i mellersta
Småland, Jönköpings län, 2 302 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Korsberga, Lemnhult
och Södra Solberga. — 2.
Församling i Fröjereds kommun i n.ö.
Västergötland, Skaraborgs län, 779 inv.
1954.
Korsbetningen, område utanför Visby
med lämningar av Solberga
nunnekloster och med ett medeltida
minneskors över de bönder som här
stupade i strid mot Valdemar
Atter-dag 27 juli 1361 och här begrovos
i tre massgravar. Dessa utgrävdes
1905, 1912 och 1928—30, varvid
viktiga antropologiska och
vapenhistoriska fynd gjordes.
Korsblomma, i den gotiska stilen
använd avslutande prydnad för gavel
-spets, fial e. dyl., bestående av fyra
utåtböjda blad kring en mittstängel.
Korsblomma, Kristi K., Passiflo’ra, se
Passionsblomma.
Korsblommiga, Crucif’erae,
Siliquo’-sae, familj av tvåhjärtbladiga
växter med 4 fria kronblad, 4 långa
och 2 korta ståndare samt skida.
Hit höra kål, lomme, lövkoja,
pepparrot, ryssgubbe, rädisa, rättika
och senap.
Korsfarare, deltagare i korståg.
Korsfästning, ett i forntiden vanligt
dödsstraff, varvid den dödsdömde
hängdes upp på ett kors genom
fastbindande eller fastspikande av
händer och fötter. K. ansågs vara
mycket vanhedrande och var i hög
grad plågsam.
Korsförlämning är en sjukdom, som
drabbar de hästar, vilka någon tid
stått på stall och kraftigt utfodrats,
varvid mjölksyra i abnorma
mängder samlas i musklerna. Tages
hästen ut, kan den visa sig orolig, uri-
4456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
