Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Korsgalopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSGALOPP
KORTVÅG
nen blir blodfärgad och
bakkroppen kan förlamas, varvid hästen
faller omkull. Genom några timmars
stillhet kan hästen i bästa fall
botas.
Korsgalopp, då en häst går i
högergalopp med frambenen och i
vänstergalopp med bakbenen eller
tvärtom.
Korsherrar, medlemmar av olika
medeltida riddarordnar, däribland
Tyska orden. Kvarlevor av dylika
ordnar ha bevarats fram till nutiden i
form av humanitärt verksamma
brödraskap.
Korsholm, slott i Österbotten, Finland,
invid staden Vasa. Anlagt i slutet
av 1360-talet. Från 1500-talet
började befästningarna förfalla, men
slottet, som var av trä, var tidvis
ännu in mot slutet av 1700-talet
landshövdingeresidens.
Korsika, se Corsica.
Korskrank, avskrankning mellan
koret och långhuset i en katolsk
kyrka.
Korskupolkyrka, korskyrka med både
sido- och mittrum täckta av
kupoler.
Korskyrka, kyrka med korsformig
grundplan.
Korsmässa, före 1901 namn på 3 maj
och 14 september i svenska
almanackan. Den förra var årsdagen för
återfinnandet av Golgatakorset,
enligt legenden år 326, den senare
åminnelse av korsets återuppresande
i Jerusalem sedan det år 628 tagits
tillbaka från perserna.
Korsning, könlig fortplantning, där
han- och honcellen tillhöra skilda
arter. Den genom K. uppkomna
individen benämnes inom botaniken
hybri’d, inom zoologin basta’rd.
Korsningar äro i regel
ofruktsamma. Närstående arter kunna dock
ge fruktsam avkomma, t. ex.
eskimåhund och varg.
Korsnäbbar, Lox’ia, familjen
finkfåg-lar, ha stark, hoptryckt, kullrig
näbb, vars spetsar korsa varandra.
K. kunna öppna kottar av gran och
tall, av vilkas frön de leva. Färgen
är mörkbrun med röd- eller
gulak-tik anstrykning. K. klättra med
näbben som papegojor. Strykfåglar.
Två arter häcka i barrskogar i hela
Sverige. Större K., L. pityopsit’tacus,
längd 18 cm, och mindre K., L.
curviros’tra, 16 cm.
Korsnäs, industriort i Dalarna, vid
sjön Runn, 5 km s.ö. om Falun,
1 279 inv. 1951. Stora sågverk,
mekaniska verkstäder, kemisk-tekniska
fabriker m. m., 641 K, 643.
Korsnäs AB, Gävle, omfattar ett
flertal bruk och sågverk; tillverkar
olika slag av trävaror, sulfat- och
sulfitmassa, kraftpapper m. m. Driver
skogs- och jordbruk. Bolaget
bildades 1855, då ett sågverk anlades i
Korsnäs i Dalarna. Vid sekelskiftet
flyttades den huvudsakliga
tillverkningen till Gävle. Antal anställda
ca 4 500, — 1518, 3065 B.
Korsord eller ordfläta, förekom redan
under antiken, återupptogs av
amerikanska journalister 1923, kom till
Sverige 1925. Består oftast av en
fyrkant, indelad i vita och svarta
rutor. Varje vit ruta skall ifyllas
med en bokstav, som utgör del av
två ord, det ena lodrätt, det andra
vågrätt, vilka korsa varandra.
Ordens innebörd antydas i
omskrivningar i en bifogad »nyckel».
Korspollinatio’n, överföring av
stån-darmjöl (pollen) från en blomma till
pistillen i en blomma på ett annat
exemplar av samma sort. — Sker
överföringen till pistillen i samma
blomma eller i en blomma på
sam
ma exemplar, uppkommer
självpol-lination.
Korsrygg, del av ryggraden som
intages av korsbenet.
Korsräv, färgvariant av rödräv med
ett mörkt kors över rygg och
bogar.
Korsspindeln, Ara’neus eller Epe’ira
diadema’tus ordn. Araneidae, vår
största spindel, har ett av vita
fläckar bildat kors på bakkroppen. K.
har giftkäkar, 4 par ben, 4 par
punktögon och på bakkroppen 3
par spinnkörtlar, vilkas avsöndring
i luften stelnar till en fin tråd.
Varje morgon spinner K. ett nät,
varmed den fångar insekter.
Endast äggen övervindra. De nykläckta
ungarna kunna genast spinna.
Korsstygn, prydnadssöm utförd av
stygn som korsa varandra.
Korstecken, ett på olika sätt med
fingrarna tecknat kors, enligt
Ter-tullianus av apostoliskt ursprung,
sedan 200-talet flitigt använt i den
kristna kulten. K. är helt
avskaffat ur de reformerta och ströks i
svenska kyrkans ritual 1811 men
har senare på sina håll åter
kommit i bruk. I den grekiska,
romerska och anglikanska kyrkan har
det alltid bibehållits.
Korstolar, med varandra
sammanbyggda stolrader längs korets långsidor.
Förnämliga K. finnas i Lunds
domkyrka (1370-talet).
Korstågen, benämning på en rad
under medeltiden företagna krigståg
mot muhammedanerna i Palestina.
Påvemakten hade ledande
inflytande på K., som uppburos både av
deltagarnas trosiver och
äventyrslystnad. — Första K., 1096—99,
slutade med Jerusalems erövring. —
Andra K., 1147—49, startades på
initiativ av Bernhard av Clairvaux
under ledning av tyska och franska
konungarna, möttes av svåra
motgångar och avbröts efter ett
misslyckat anfall på Damaskus. —
Tredje K., 1189—92, föranleddes av
Saladins erövring av Jerusalem 1187
och leddes av Rikard Lejonhjärta,
som uppnådde en överenskommelse,
vilken tillförsäkrade
pilgrimsfärder under tre år. — Fjärde K., 1202
—04, ledde genom Venedigs
inflytande till Konstantinopels erövring
1204 och det latinska kejsardömets
återupprättande. — Svenska
kors-tågsrörelser vid 1100-talets mitt
under Erik den helige samt under
senare hälften av 1200-talet under
Birger Jarl och Tyrgils Knutsson
vände sig huvudsakligen mot
Finland och äro liksom Tyska ordens
strider i Baltikum mest att likna
vid kolonisationsföretag. Striderna
mot morerna på Pyreneiska halvön
hade mer av den egentliga
korstågs-andan över sig, 1141, 2071 B.
Korsu [kår’so] (fi., koja), vanligen
underjordiskt skyddsrum vid
fronten.
Korsvirkeshus, byggnad där väggarna
konstrueras med tillhjälp av ett
ramverk av horisontala och
vertikala stockar med tegel och lera som
fyllningsmaterial. K voro under
medeltiden och renässansen
allmänna i Europa. I Sverige har
byggnadssättet i synnerhet varit
karakteristiskt för Skåne, där det hållit
sig in i vår tid, 543.
Korsväxter, se Korsblommiga.
Korsö’r, dansk stad på västra
Själland, på en halvö i Stora Bält.
11 885 inv. 1950. Utgångspunkt för
ångfärjeförbindelsen med Fyn
(Nyborg), 653 K.
Korsört, Senec’io vulga’ris, familjen
korgväxter, med små blomkorgar
utan strålblommor och parflikiga
blad. Allmänna på odlad jord, ofta
besvärligt ogräs.
Korta parlamentet, det av Karl I av
England 1640 inkallade och s. å.
upplösta parlamentet. K. motsatte
sig konungens olagliga beskattning
och efterträddes av Långa
parlamentet.
Kortbrev, postförsändelse bestående av
ett kartongblad med påtryckt
fran-kotecken. Meddelandet skrivs på
insidan, varpå bladet viks och
kanterna klistras ihop. Befordras som
vanligt brev.
Kortdistanslöpning, löpning på
sträckor upp till 500 meter
Kortdistansskytte, skjutning med s. k.
miniatyrgevär, vanligen på 50 m
mot 10-ringad tavla med 1 cm
ringbredd och prick med 14 cm
diameter. Vanligen skjutas 40 skott
i de tre reglementerade
ställningarna.
Kortege [-ä’sj], (fr. cortège), följe,
festlig procession i vagn eller till
häst.
Kortfristiga lån, lån som skola
återbetalas inom kort tid, ofta högst 3
månader.
Korthorn, shorthorn, durham, engelsk
nötkreatursras, spridd i
Storbritanniens kolonier, USA och Argentina.
Köttras. Fullvuxen ko väger 900
kg. Färgen växlar från röd till vit,
2557.
Kortikosteron [-å’n],
binjurebarkhor-mon, som reglerar kroppens
salt-och vattenomsättning och troligen
även verkar reglerande på
kolhydratomsättningen.
Korti’n, binjurebarkextrakt.
Kortner, Fritz (f. 20/5 1892), tysk
skådespelare, efter första
världskriget en av Tysklands främsta
aktörer, bl. a. verksam vid Deutsches
Theater i Berlin. Emigrerade 1933
till England och därefter till
Hollywood. Numera åter verksam i
Tyskland, som ledare för Münchner
Kammerspiele. K. gjorde även en
betydande insats inom tysk film.
Filmer bl. a. Bröderna Karamasov
(1920 och 1931), Svärfars lilla
felsteg (regi, 1931), Den vassa eggen
(1946).
Kortrijk, se Courtrai.
Kortskallighet föreligger då måttet
på huvudkraniets bredd utgör minst
80 % av dess längd.
Kortskott, dvärggrenar, kallas hos
vissa träd en del grenar med starkt
begränsad längdtillväxt. Hos
fruktträd, där K. uppbära blommorna,
nå de efter flera års tillväxt endast
några cm i längd. Hos tallen sitta
alla barr på K., två på varje.
Kortsluten motor, detsamma som
Asynkronmotor med Kortslutsrotor.
Kortslutning uppstår, då en elektrisk
ström slutes i en genväg förbi det
eller de motstånd eller
impeden-ser, som eljest hålla strömmen
normal. K. alstrar en strömrusning,
vilken vid starkström skulle ruinera
ledare, transformatorer eller
generatorer om smältsäkringar
(»proppar») eller automatbrytare ej
funnes inkopplade i ledningen såsom
skydd.
Kortslutsrotor, enklaste typen av rotor
till asynkronmotorer. Består av ett
rotorpaket med utstansade
ledar-hål, varvid ledarändarna i vardera
rotorgaveln äro förenade med en
metallisk kortslutningsring.
Kortsystem, användning av lösa kort
vid registrering, bokföring o. dyl.
Kortvingar, BrachelyVra, artrik grupp
av oftast mycket små skalbaggar
med korta täckvingar och vanligen
svart och metallisk färg.
Kortvåg, det våglängdsområde som
36—507033 VIII
4457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
