Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krokodilfloden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROKODILFLODEN
KRONOBRÄNNERIER
och korta ben. Hudpansaret består
av benplåtar, täckta av ett
hornlager. Tänderna sitta i tandhålor.
Sötvattensdjur, som huvudsakligen
leva av fisk. Hit höra 25 arter,
fördelade på alla världsdelar utom
Europa. — K. indelas i tre familjer,
krokodiler, alligatorer och gavialer,
2092 B.
Kroko diTflo den, detsamma som
Lim-popo.
KrokodiTsläktet, CrocodiTus, tillhör
ordningen krokodiler. Till K. höra
listkrokodilen och nilkrokodilen.
KrokodiTtårar, simulerad gråt.
Uttrycket härledes från
föreställningen att krokodilen härmar ett bams
gråt för att locka människor till sig.
KrokodiTvaktare, Pluvia’nus
aegyp’ti-cus, liten afrikansk vadarefågel, som
rensar krokodilerna från smådjur
och genom gälla skrin varnar dem
för faror.
Krokom med Hissmofors stations
-och industrisamhälle i Rödöns
kommun, Jämtlands län, vid
Indalsälvens utlopp ur Storsjön, 1 432 inv.
1951.
Krokstad, församling i Sörbygdens
kommun i Göteborgs och Bohus län,
1 473 inv. 1954.
Krokus, se Crocus, färgpl. vid art.
Blommor.
Krolloper [krål’åper], en vid
Königs-platz i Berlin belägen
operabyggnad, som efter riksdagshusbranden
1933 användes som tyska riksdagens
sammanträdeslokal. Förstörd i febr.
1945.
Krollsplint (ty Krolle, hårlock), ett
slags krullig fiber, som framställes
av dvärgpalmens bladtrådar.
Användes bl. a. för stoppning av
möbler och madrasser.
Krom, silverglänsande metall;
kemiskt tecken Cr, atomvikt 52,01,
atomnr 24, täthet 7,1, smältpunkt
1 765°. Förekommer i naturen som
syreförening i mineralerna
kromjärn, krokoit m. fl. Har stor
metallurgisk betydelse som legerings
-metall med stål, järn, nickel och
aluminium och såsom
överdrags-metall (förkromning).
Kromföreningarna bilda flera viktiga
färgämnen, bl. a. kromoxid (CraOs),
kromgrönt och blykromat (PbCrOi),
kromgult. Kaliumdikromat (KsCra
Ot) har rik användning såväl inom
färgtekniken som inom elektro- och
fototekniken, 2246.
Kromatisk. 1. Ton som höjts eller
sänkts från skalans ursprungliga
toner, t. ex. c—ciss. En kromatisk
skala innehåller alla 12 tonerna i
vårt tonsystem. — Motsats:
diato-nisk. — 2. Kromatisk aberration är
ett avbildningsfel hos linser, se
Aberration och Akromatism.
Kromatoforer (grek. kro’ma, färg),
färgkornrika celler i huden hos
vissa djur, t. ex. bläckfiskar,
varigenom de snabbt ändra färg. K.
förekomma även hos växter.
Kromatogra’fisk analys, en
analysmetodik medelst vilken en blandning
av ämnen i en lösning kunna
skiljas åt till följd av sin olika
ad-sorptionsförmåga. Lösningen får
rinna genom ett rör fyllt med en
pelare av aluminiumoxid eller
kal-ciumkarbonat, eller längs särskilt
behandlade filtrerpapper, varvid
ämnena delvis skiljas åt.
Kromgelatin, vid fotografiska
processer använt gelatin, som innehåller
ett kromat. Vid belysning
reduceras kromatet till ett kromsalt, som
verkar garvande på gelatinet och
minskar dess förmåga att svälla
eller lösa sig i vatten.
Kromgrönt, målarfärg, blandning av
kromgult och berlinerblått.
Kromgult, färgstoff bestående av rent
blykromat. Användes till målarfärg.
Kromi’t, krom järn, kromhaltigt
mineral. Användes för framställning
av krom och kromföreningar, 2246.
Kromnickel, nikrom, legering av krom
och nickel. Användes såsom
värmebeständig motståndsmetall i
elektriska värmeapparater upp till en
temperatur av ca 1 100° C.
Sammansättningen varierar för olika
ändamål, men kan vara 80 % Ni
och 20 % Cr.
Kromofo’rer, atomgrupper som måste
ingå i organiska föreningar för att
dessa skola kunna vara färgade.
Kromoplas’ter, färgkroppar i
blommorna.
Kromoprotei’der, föreningar av
färgämnen och äggviteämnen, t. ex.
blodfärgämnet hemoglobin, 3847.
Kromosfä’r (grek. kro’ma, färg, och
sfaira, klot), solens atmosfäriska
lager. Består väsentligen av glödande
vätgas och kalciumgas. Synlig vid
total solförmörkelse, 3152.
Kromoskop [-å’-] (grek, skopein, se),
optisk apparat för färgdelbildernas
förening vid trefärgsfotografering.
De tre diapositiven insättas i K.,
belysas var för sig genom filtrer
och förenas optiskt med hjälp av
halvt genomskinliga speglar.
Kromoso’mer (grek., färgkroppar),
trådlika beståndsdelar i cellkärnans
kromatin, i regel bildande ett
nätverk men i samband med
kärndel-ning ordnade i regelbundna
figurer. En K. är i sin tur uppdelad i
en enkel rad smådelar, vilka anses
vara bärare av de olika
arvsfaktorerna, generna. Antalet K. är hos
varje art konstant, men könsceller
ha endast halva antalet.
Undantagsvis uppträda individer, som ha
dubbelt eller flera gånger så många K.
som arten i övrigt, t. ex. jätteaspen,
592 B, 1104 B, 3854.
Kromstål, stål med någon tillsats av
krom till ökning av härdbarhet och
slitstyrka. Kromhalten kan vid
filstål vara 0,25—0,50 %. K. användes
bl. a. till kullager. — De
värmebeständiga och rostfria stålen ha
högre kromhalt (8—12 %) och
innehålla dessutom nickel.
Krona, myntenhet i flera länder. I
Sverige, Norge, Danmark och
Island är kronan (no. och da. Krone,
isl. kröna) räkneenhet och
samtidigt ett skiljemynt av silver.
Kronan, Skansen K., gammalt fäste
på Ryssåsen i Göteborg, uppfört av
Erik Dahlbergh 1687—1700. Nu
militärmuseum.
Krona och klave, lottkastning genom
att singla slant, där utgången
bestämmes av den sida av myntet
som kommer upp. Se vidare Klave.
Kronberg, Julius (1850—1921), målare,
studerade i München och Italien,
där han tog intryck av Makart och
Tiepolo. Utförde bl. a. fantasifulla
allegorier med dekorativ hållning
och lysande färger, målningar med
historiska, bibliska och litterära
motiv, bl. a. Saul och David (1885)
och skickligt komponerade plafond
-och valvmålningar, bl. a. i Kungl.
slottet (1890—94) och Dramatiska
teatern (1906—08), 683 B, 1387 B,
3328
Kronberg, Ninni (f. 28/9 1874),
nä-ringsämnesforskare. Har
utexperi-menterat torrmjölk och viktiga
kraftfoder.
Kronbjudning, se Fosterbjudning.
Kronblad, den inre kransen av
hylle-blad i blommor med dubbelt hylle.
Den yttre kransen kallas foderblad.
Kronborg, danskt kungligt slott vid
Helsingör, anlades på 1420-talet av
Erik av Pommern, om- och
till
byggdes på 1570—80-talen av
Fredrik II. Efter en brand 1629
istånd-satt för Kristian IV av Hans van
Steenwinckel. K., som är byggt i
holländsk renässansstil, består av
fyra längor kring en gård och är en
av Danmarks förnämsta och bäst
bevarade renässansbyggnader. K. är
berömt som skådeplats för
Shake-speares Hamlet och
friluftsföreställ-ningar av dramat har under senare
år givits där, 667 B.
Kronbrud, tidigare benämning på
brud som vid vigseln bar
församlingens brudkrona såsom symbol för
sin jungfrulighet. — Av Oskar I
förordnad gåva, som utdelas till
åminnelse av Oskar I:s och Karl
XV :s förmälningar i Storkyrkan,
Stockholm, den 19 juni 1823,
respektive 1850. Gåvan är på 750 kr.
årligen och delas mellan några, högst
fem, för dygd och goda seder
utmärkta brudar, vilka vigas 19 juni
i Storkyrkan.
Kronbruden, skådespel av August
Strindberg (uppfört i Stockholm l:a
ggn 1907), tonsatt som opera av
Ture Rangström (uppförd i
Stockholm l:a ggn 1922), 2799.
Kronduvor, Gou’ra, duvsläkte på Nya
Guinea med sex arter, alla med
fjäderkrona på huvudet. G. corona’ta
är 75 cm lång.
Kro’ne, danska, norska och tyska
namnet på krona.
Kronhjort, Cer’vus eTaphus, längd 2,1
m, boghöjd 1,15 m, om sommaren
rödbrun, om vintern gråbrun.
Hornen äro stora och greniga med ända
till 66 taggar. K. förekommer i
Norge och Danmark, men i Sverige
finnas endast 150 exemplar
fördelade på åtta gods i Skåne. Har förr
funnits till Dalälven. För skogen är
K. ett svårt skadedjur, 721 B, 1623 B.
Kro’nisk (grek. kro’nos, tid),
långvarig, ihållande (om sjukdom). —
Motsats: aku’t.
Kronjurister, i England regeringens
juridiska rådgivare och sakkunniga
i praktiska rättsfrågor, främst
At-torney General och Solicitor General.
De äro medlemmar av underhuset
och ministären.
Kronkoloni, brittisk koloni, som
saknar självstyrelse och förvaltas av
en av engelska regeringen utnämnd
guvernör.
Kronkontakt, elektrisk takanslutning
med tre kontaktstift.
Kronmutter, mutter med flera radiella
spår i överytan för låsning medelst
t. ex. en saxpinne, som går genom
ett hål i bulten.
Kronobageriet, staten tillhörig
byggnad i Stockholm, bredvid
Dramatiska teatern, uppförd under Erik XIV
och Johan III. Härjades 1945 av en
eldsvåda som förstörde norra delen.
Kronoberg, slott, nu ruin i Småland,
på en holme i Helgasjön, n. om
Växjö. Tillhörde biskopen och
började befästas 1444. Efter
Roskilde-freden fick det förfalla, 3111 K.
Kronobergs Idrottsklubb, en av
Stockholms mest framgångsrika i fri
idrott, stiftad 1908.
Kronobergs län, omfattar s.v.
Småland. Landyta 8 977 km2, 159 298
inv. 1954. Tillhör Växjö stift.
Residensstad Växjö, 3111 K, 3115.
Kronobergs regemente (I 11), Växjö.
Härrör från Smålands
storregemen-tes delning 1623.
Kronobonde, åbo på kronohemman,
455.
Kronobrännerier, de under Gustav
III :s regering 1775—1787 för det
statliga brännvinsmonopolet drivna
brännerierna, vilka avsågos
upphjälpa statens finanser men gingo
med förlust och vållade stor ovilja
4466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
