Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kvart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVART
KVILLINGE
Kvart (lat. quartus, fjärde),
fjärdedel. — 1. Fjärdedels timme = 15
minuter. — 2. Den sida av en tärning
som har 4 prickar. — 3. K. eller
kvarto, det bok- eller
pappersfor-mat som erhålles när ett helark
vikes i fyra blad. Oftast avses
22V2 X 28Va cm. — 4. Inom
musiken: den diatoniska skalans fjärde
ton, den s. k. subdominanten (se
d. o.); intervallen K är t. ex. C—F.
Kvarta’1, ett fjärdedels år = 3
månader.
Kvarte’r (fr. quartier, fjärdedel). 1.
En samling hus, vanligen avgränsad
av fyra gator; härbärge. — 2.
Benämning på en trupps förläggning
under tak. — 3. De fyra
påtagligaste faserna i månens utseende.
Vid växande halvmåne säges
månen vara i första kvarteret, vid
avtagande halvmåne i sista kvarteret.
Kvar’ter. 1. Äldre svenskt rymdmått
= Vi stop = 0,327 liter. — 2. Äldre
svenskt längdmått = V* aln = 14,8
cm. Kvartersbutelj, vanlig
flask-storlek för pilsner e. d.
Kvarte’ring, se Skedning.
Kvarte’rmästare, befattningshavare som
handhar ett förbands
underhålls-tjänst, t. ex. brigadkvartermästare.
Kvartero’n (lat. quar’tus, fjärde),
av-komling av vit och mestis eller vit
och mulatt. Jfr Kvinteron.
Kvar’tersmästare, underofficer vid
flottan med timmermans utbildning.
Kvartett’, vokalt eller instrumentalt
tonstycke satt för fyra stämmor. —
Även den ensemble som utför det,
t. ex. l:a och 2:a tenor, l:a och
2:a bas (manskvartett). — K. för
instrumental ensemble äro t. ex.
stråkkvartett eller pianokvartett
(piano, violin, viola och violoncell).
Kvarto, bok- och pappersformat, se
Kvart.
Kvarts, svårsmält mineral, bestående
av kiseldioxid. Användes vid
tillverkning av glas, eldfast tegel m. m.,
3235, 3845.
Kvartsglas, se Kiseldioxid.
Kvartsi’t, en omkristalliserad
sandsten, i vilken bindemedlet mellan
kornen utgöres av kvarts, 1860.
Kvartslampa, evakuerat rör av
kvartsglas i vilket kvicksilverångor bringas
att glöda genom den elektriska
strömmen. Den så uppkomna
ljusbågen är rik på ultravioletta strålar,
vilka kvartsglaset till skillnad från
vanligt glas släpper igenom.
Kvarts-mikrovåg, instrument för
mik-rovägning, t. ex. vid atomforskning.
Består av en klen horisontell
kvarts-tråd, som belastas med det ämne
som skall vägas, varvid
nedböjning-en observeras medelst ett
mikroskop. Ger avläsbart utslag för ett
miljondels milligram.
Kvartä’rperioden, det yngsta skedet i
jordens utvecklingshistoria under
vars äldre del istiden inträffade,
1374.
Kva’si-, (lat. quas’i, liksom), halv-,
skenbar, oäkta.
Kvass, i Ryssland omtyckt
alkoholhal-tig dryck, bestående av jäst
rågbröd och malt samt varmt vatten.
Kvas’sia, ved från en särskilt i
Nederländska Guayana växande buske
(Quassia ama’ra), varav bitterämnen
framställas och användas såsom
insektsmedel, 3036.
Kvast, upptill flocklik klase. Se
Blomställning. K. förekommer i
synnerhet hos korsväxter, t. ex. åkersenap.
Kvastfeniga fiskar, underklass inom
taggfeniga fiskar, har ansetts vara
utdöda sedan krittiden. Utanför
Sydostafrika fångades emellertid ett
1,5 m långt exemplar 1938, som
fick namnet Latime’ria chalu’mnae.
Flera ex. har 1954 fångats i
Mo
zambique-kanalen. Typiskt för K.
är att varje fena består av en
fjällbeklädd flik, som innehåller ben
motsvarande extremitetbenen hos
fyrfotadjuren. K. visar sålunda i sin
kroppsbyggnad drag som antyder
släktskap med de första djur som
började övergå till ett liv på land.
Kvastfibbla, se Fibblor.
Kvastprick, rödmålat sjömärke med en
eller flera uppåt- eller nedåtvända
kvastar i toppen. K. med
uppåtvänd kvast står vanligen söder om
grund, K. med nedåtvänd kvast
väster om grund. Undantag gälla dock
vid slingrande farled, där man vill
undvika prickbyte.
Kvatern’ (lat. quater’ni, fyra
tillsammans), handskrift, vari varje lägg
består av fyra dubbelblad (16 sidor).
Jfr Kvintern.
Kvcm eller cm2, förkortning för
kvad-ratcentimeter.
Kvdm eller dm2, förkortning för
kvadratdecimeter.
Kved, äldre benämning på livmodern.
Kweichou, se Kueichou.
Kwenlun, se Kun-lun.
Kvenneberga, församling i
Hjortsber-ga kommun i Småland, Kronobergs
län, 303 inv. 1954.
Kverrestad, församling i Smedstorps
kommun i s.ö. Skåne, Kristianstads
län. 873 inv. 1954.
Kverulant’ (lat. quer’ulus, klagande),
ständigt missnöjd, grälsjuk individ.
Kvestor (lat. quaes’tor), fornromersk
ämbetsman, skattmästare. —
Kves-tu’r, kvestorsämbete.
Kvesved, detsamma som besksöta, se
Potatissläktet.
kWh, tidigare kwh, Kwh eller kwt,
förkortning för kilowattimme.
Kvi’bille, kommun i Hallands län,
2 639 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Holm, Kvibille
och Slättåkra.
Kvickdrag, lunglidande hos hästar,
framkallat dels genom bestående
bristningar i lungblåsorna i
samband med överansträngning eller
kronisk luftrörskatarr, dels genom
förlamning av muskler i
struphu-vudbrosken med svår andnöd som
följd.
Kvicke, det i hornet ingående
utskottet från pannbenet hos
slidhorns-djuren.
Kvickrot, vitrot, Agropy’rum eller
Tri’ticum rep’ens, gräs med
småaxen sittande skiftevis i två rader
på strået. Nästan outrotligt ogräs
genom sina meterlånga, greniga
rotstockar, 1065 B.
Kvicksand, se Jäslera.
Kvicksilver, en vid vanlig
temperatur flytande silvervit metall.
Kemiskt tecken Hg, atomvikt 200,61,
atomnummer 80, täthet 13,6,
fryspunkt —38,9° C, kokpunkt 357,3°
C. Förekommer i naturen dels i
gediget tillstånd och dels bundet vid
svavel (cinnober). Bildar med
flertalet metaller tekniskt värdefulla
legeringar (amalgam). Rent K.
användes i fysikaliska och kemiska
instrument, såsom barometrar,
termometrar, elektriska reläer o. dyl.,
samt tekniskt för elektrolytisk
framställning av alkali i s. k.
kvicksilverceller. K. och framför allt dess
föreningar ha även en viss
medicinsk användning, 1980.
Kvicksilverförgiftning orsakas hos
vissa känsliga individer genom
inandning av kvicksilverånga,
intagande av kvicksilversalter,
användande av kvicksilverpreparat till
utvärtes (gråsalva) eller invärtes bruk
(kalomel). Den akuta K. utmärkes
av kräkningar, diarréer,
njurskador, tandköttsinflammation och
tarminflammationer. Kronisk K.
ut
märkes av mun-, mag- och
tarminflammationer, retlighet,
sömnlöshet, darrningar och avmagring.
Kvicksilverhorisont, konstgjord
horisont, erhållen medelst ett med
kvicksilver fyllt U-rör. Användes
vid mätning av en himlakropps höj d
med sextant.
Kvicksilverjodid, röda, i vatten
svår-lösliga kristaller, som under
komplexbildning lösas i ett överskott av
kaliumj odidlösning. Denna lösning
användes för påvisande av mycket
små mängder ammoniak under
namn av Nesslers reagens.
Kvicksilverklorid, kvicksilver (II) klo
-rid, merkuriklorid eller sublimat,
framställes tekniskt genom sublime
-ring av kvicksilver (II) sulfat och
natriumklorid. Vita kristaller, som
äro tämligen lättlösliga i vatten.
Ett kraftigt gift, som förr använts
såsom desinfektionsmedel.
Kvicksilverkloiur, kvicksilver (I) klo -
rid, merkuroklorid eller kalomel, ett
vitt, i vatten mycket svårlösligt
pulver, som användes i
normalelektroder.
Kvicksilverlampa, urladdningslampa
med fyllning av kvicksilverånga,
eventuellt dessutom med något
ar-gon till underlättande av starten.
— Vanligen förstår man med K. en
lampa vid vilken det erhållna ljuset
direkt användes, t. ex. vid lampor
av högtryckstyp för kinobruk eller
i form av kvartslampor för
medicinskt bruk. Även vanliga ly sämnes
-rör innehålla kvicksilverånga, 325.
Kvicksilverlikriktare, apparat vid
vilken en kvicksilver ljusbåge
användes för likriktning av växelström till
likström. Vanligen äro K. av
6-fas-eller 12-fastyp så att likströmmens
»krusning» skall bli så liten som
möjligt. Enheter upp till 5 000
ampere och däröver användas.
Kvickstenar, äldre benämning på
järnmalmer, som innehålla i masugnen
lättsmälta silikat.
Kvicksund, sund i v. Mälaren mellan
fjärdarna Galten och Blacken,
bildar gräns mellan Västmanland och
Södermanland. Passeras av
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg.
Kvicktionde (jfr Kvicke), tiondet av
levande husdjur, ingick i
prästtionde.
Kvidd, se Elritsa.
Kvidinge, kommun i n.v. Skåne,
Kristianstads län. 2 112 inv. 1954, därav
i K. municipalsamhälle 920.
Kvidinge hed var förr exercisplats.
Kvietis’m (lat. qui’es, ro),
fromhets-riktning med stark prägel av mystik
inom katolska kyrkan på 1500- och
1600-talen. Ordet har senare
kommit att användas om passiv
inåtvändhet i allmänhet.
Kviga, hondjur av nötkreatur, som
icke kalvat.
Kviinge, församling i Knislinge
kommun i n.ö. Skåne, Kristianstads län,
1 034 inv. 1954.
Kvikkjokk, lappländsk kapellby i
Jokkmokks kommun vid Lilla Luleälvs
källsjö Saggat. 294 inv. 1954. Rik
vegetation, berömd turistplats,
utgångspunkt för vandringar till
Sa-rek och Sulitelma, 2135 K.
Kvilaj’abark, innerbarken på Quillaj’a
sapona’ria, ett medelstort träd i v.
Sydamerika; innehåller saponin och
användes som tvättmedel, 3547.
Kville, kommun i Göteborgs och
Bohus län, 5 258 inv. 1954, därav 720
i Fjällbacka municipalsamhälle.
Fiskeläge, handelsort, stenhuggerier,
badort. Kommunen bildad 1952
genom sammanslagning av Bottna,
Kville och Svenneby.
Kvillinge, kommun i Östergötlands län,
5 467 inv. 1954. Bildad 1952 genom
4476
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
