- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
4477

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kvinnans ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVINNANS LIST

KYKLADKULTUREN

sammanslagning av Kvillinge och
Simonstorp.

Kvinnans list övergår mannens
förstånd, bevingat uttryck, hämtat från
Jesu Syraks bok 25:19 i Gamla
Testamentet.

Kvinnan tige i församlingen,
omskrivning av aposteln Paulus’ ord i I Kor.,
14: 34.

Kvinnestad, församling i Vårgårda
kommun i s. Västergötland,
Älvsborgs län, 230 inv. 1954.

Kvinnliga akademikers förening, se
Akademiskt bildade kvinnors
förening.

Kvinnliga bilkårer, lokala frivilliga
försvarssammanslutningar med
uppgift att utbilda och ställa kvinnliga
bilförare till försvarets förfogande,
organiserade i Sveriges Kvinnliga
bilkårers riksförbund (SKBR) med
ett medlemsantal 1954 av omkring
6 000.

Kvinnofrid, i äldre svensk rätt
gällande särbestämmelser, varigenom
brott mot kvinna ansågos svårare än
brott mot man.

Kvinnorörelsen, sammanfattande
benämning på sedan mitten och slutet
av 1800-talet pågående strävanden i
syfte att förbättra kvinnans ställning
i samhället och i sista hand nå full
likställighet med mannen, 2104 B.

Kvinnosport i tävlingsform
förekommer speciellt i fri idrott, simning,
tennis, badminton, bågskytte,
bowling, golf, fäktning, rodd,
kanotsport, gymnastik, skridskoåkning
(särskilt konståkning), skidsport
(utförsåkning och längdlöpning) och
många lagspel, t. ex. hand- och
korgboll, cricket m. m., 2102 B.

Kvint, den diatoniska skalans femte
ton, den s. k. dominanten (se d. o.);
intervallen K. är t. ex. C—G.

Kvintant’, apparat för vinkelmätning
innehållande en graderad sektor
upptagande Vs cirkelbåge.

Kvintern’, handskrift, vari vart lägg
består av fem dubbelblad.

Kvintero’n, blandning av vit och
kvarteron.

Kvintessens [-sangs’ eller -säns’],
alkemisternas femte grundämne, av dessa
betraktat som det finaste. —
Användes nu i betydelsen »det
väsentliga».

Kvintett’, för fem sångstämmor eller
instrument satt stycke. —
Pianokvintett: piano med stråkkvartett.
— Stråkkvintett: stråkkvartett
jämte en altfiol eller en violoncell eller
en kontrabas. — Även
klarinettkvintetter (stråkkvartett och
klarinett) och blåsarkvintetter (flöjt,
oboe, klarinett, horn och fagott)
förekommer.

Kvin til j o’n (lat. quin’tus, femte),
räkneord som skrives med 1 följt av
30 nollor. Skrives och kallas hellre
lO30 (10 upphöjt till 30).

Kvirinalen, se Quirinalen.

Kvismaren, Östra och Västra K., f. d.
sjöar i ö. Närke, s.ö. om Örebro,
torrlädes 1884—86 vid sänkningen av
Hjälmaren, genomdragas nu av den
breda Kvismare kanal, 2554 K.

Kvistbro, församling i Svartå
kommun i v. Närke, Örebro län, 3 452
inv. 1954.

Kvistofta, församling i Vallåkra
kommun i v. Skåne, Malmöhus län, 1 380
inv. 1954.

Kvistrumsälven, den nedersta delen av
Munkedals- och örekilsälvarna till
Saltkällefjorden av Gullmaren,
mellersta Bohuslän.

K-vitamin, derivat av naftokinon,
förekommer dels i vegetabilier
(spenat, nässlor) dels i djurkroppar,
framförallt i lever och muskulatur.
K-vitamin är nödvändigt för pro-

trombinbildningen och
blodkoagulationen, 3706.

Kvitt (lat. quie’tus, lugn), fri från en
skuld. — Kvitta, avräkna, utjämna
en pluspost mot en minuspost (ex.
kvittning av ja- och nej röster vid
omröstning i riksdagen). —
Kvittens’ eller kvit’to, betalnings- eller
utställningsbevis. — Kvitte’ra,
lämna kvittens, erkänna mottagande.

Kvitten, Cydo’nia vulga’ris, familjen
rosväxter, 2—4 m hög buske med
enkla ljusröda blommor. Gula,
äp-pelformade, håriga frukter, som ej
ätas råa men användas mycket vid
t. ex. geléberedning. C. japo’nica,
japansk K., är en känd
prydnadsväxt. Genom att ympa päron på en
grundstam av K. kan man
framkalla dvärgväxt.

Kvittning. 1. Förfarande varigenom en
fordran bringas att upphöra eller
minskas genom att en motfordran
av samma slag föreligger. Särskilda
regler gälla för K. i konkurs. — 2.
Överenskommelse mellan två
medlemmar av olika partifärg i
beslutande församling att icke deltaga i
röstning, varvid dennas resultat ej
kommer att påverkas.

kvkm eller km2, förkortning för
kvadratkilometer.

kvm eller m2, förkortning för
kvadratmeter.

kvmm eller mm2, förkortning för
kvadratmillimeter.

Kvo’t (lat. quot’, hur mycket). 1. Det
resultat som erhålles, när en
storhet divideras med en annan. I
räkneoperationen 10 : 2 = 5 är sålunda
talet 5 kvot. — 2. Som ekonomisk
och politisk term detsamma som
kontingent, andel (vid fördelning),
kwt, äldre förkortning för
kilowatttimme. Skrives numera kWh, där
h motsvarar heure, fr., timme.

Kväkare (eng. quake, darra), engelsk
sekt, som fått sitt namn av den
extas som förekom vid dess
sammankomster och väckte löje hos
åskådarna. Sekten stiftades av George
Fox (d. 1691) och räknar nu ca
150 000 anhängare, de flesta i den
av William Penn 1682 grundade
kvä-karstaten Pennsylvania i USA. För
sin humanitära verksamhet fingo
dess organisationer Nobels fredspris
1947, — 2107, 3099.

Kvällsnytt, se Helsingborgsposten
Skåne-Halland.

Kvällsposten, daglig högertidning
sedan 1948 i Malmö. Redaktör är
sedan 1948 Sven-Olof Berlin (f. 1910).
Kväner, i äldre källor omnämnt folk
troligen av finsk härstamning
boende söder om Finnmarken i
Kvän-land. Från 1500-talet benämning på
de norska finnarna.

Kvänum, kommun i Västergötland,
Skaraborgs län, 4 663 inv. 1954, därav
667 i K. municipalsamhälle, 18 km
s.v. om Skara. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av
Edsvära, Fyrunga, Jung, Kvänum,
Norra Vånga och öttum.

Kväve, färg-, lukt- och smaklöst
gasformigt grundämne (icke metall).
Kemiskt tecken N, atomvikt 14,008,
atomnummer 7, kokpunkt — 196° C,
fryspunkt — 210° C. Förekommer i
naturen i fri form till 78
volymprocent i luft samt bundet i
äggviteämnen, nitrater och ammoniak.
Framställes ur luft genom
borttagande av luftens syre eller ur
kväveföreningar samt tekniskt genom
fraktionerad destillation av flytande
luft. Vid vanlig temperatur är K.
föga reaktionsbenäget och ingår
endast med svårighet förening med
andra ämnen. Vid högre
temperatur kan K. dock förena sig direkt
med vissa metaller, såsom kalcium,

magnesium och aluminium, till
nitrider, samt med karbider (jfr
Kalkkväve). Med väte bildar K. för
eningarna ammoniak, kvävevätesyra
och hydrazin och med syre bl. a.
kväveoxidul, kväveoxid och
kväve-pentoxid, 88, 2198.

Kvävebakterier, mikroorganismer, som
omvandla luftens kväve till
föreningar, som tjäna såsom
kvävenäring både för dem själva och för
högre växter, 89.

Kvävegödselmedel, kallas vissa
kväveföreningar, som användas för
tillförande av kväve till jorden.
Utgöras av ammoniumsalter och nitrater,
såsom ammoniumsulfat och -nitrat,
Chile-, Norge- och Ljungasalpeter,
samt av kalkkväve, guano och
blandade gödselmedel.

Kväveoxid bildas då salpetersyra får
inverka på koppar. Färglös gas, som
i luft omedelbart oxideras till
brunröd kvävedioxid.

Kväveoxidul, lustgas, kan framställas
genom upphettning av
ammonium-nitrat. Färglös gas, som inandad i
små mängder ger skrattlust. I större
mängder verkar K. bedövande och
användes blandad med syre såsom
narkosmedel vid förlossningar m. m.
Kvävepentoxid, salpetersyrans
anhyd-rid, framställes genom förbränning
av ammoniak och löses sedan i
vatten till salpetersyra.

Kvävevätesyra, en färglös, ytterst
explosiv vätska, som med metaller
bildar salter, s. k. azider. Azider av
tunga metaller detonera vid slag och
användas såsom tändmedel för
sprängämnen.

Kvävning uppstår i en växt- eller
djurkropp, då tillförseln av syre och
bortförandet av kolsyra hindras,
varigenom den för alla
livsprocesser nödvändiga förbränningen
upphör och döden följer.

Kyax’ares, medisk konung (d. omkr.
585 f. Kr.), förstörde Ninive 612 f.
Kr.

Kybe’le, gudamodern, en frygisk
gudomlighet, vars kult firades under
orgiastiska former. Dess centrum
var staden Pessinus där hon
dyrkades under symbolen av en svart
meteorsten. Denna överfördes 204
f. Kr. till Rom liksom småningom
hela hennes kult, som blev en svår
motståndare till kristendomen i
vars Mariagestalt K:s karaktär av
modergudinna har satt sina spår.
Kyffhäuser [kif håisar],
sägenomspun-nen bergås i n. Thüringen,
mellersta Tyskland, 477 m ö. h., skiljes
av slätten Goldene Au från Harz.
Ruiner av hohenstaufernas slott,
monument över Vilhelm I och Fredrik
Barbarossa, vilken senare enligt
sägnen inne i berget slumrar tills
stunden är inne för honom att
framträda och rädda sitt folk.

Kyfos [-å’s], ryggradskrökning med
konvexiteten bakåt. Kliniskt
användes ordet K. om en abnormt kraftig
ryggradskrökning inom
bröstryggraden, s. k. kutrygg.

Kyhn, Vilhelm (1819—1903), dansk
målare, en av de främsta
företrädarna för den danska romantiken.
K. har främst utfört landskap från
Jylland, präglade av vemodsmättad,
blid stämning.

Kykla’derna, Cykladerna (grek,
kyk’-los, ring), grekisk ögrupp i Egeiska
havet, 2 649 km2, 121 256 inv. 1951.
Huvudstad Hermupolis på Syros,
16 953 inv. 1951. Största ön är Naxos.
Delos var centrum under antiken.

Ky kla’dkulturen, en forntidskultur,
som utvecklades på de mindre öarna
i Egeiska havet. K. är en samtidig
med den minoiska kulturen på
Kreta, 765.

4477

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free