Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kålgallviveln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÅLGALLVIVELN
KÄPPLINGEHOLMEN
gruppen nattflyn, med brunaktiga
framvingar och grå bakvingar.
Larverna leva på vit- och blomkål.
Kålgallviveln, Ceutorrhyn’chus
pleuro-stig’ma, art av kålvivlarna, till
färgen svart och på undersidan tätt
beklädd med vitgula fjäll. Larven
frambringar runda gallknölar på
rötterna av kål, rovor m. fl.
korsblom-miga växter.
Kållandshalvön, Kållandslandet, halvö
i n. Västergötland, v. om
Kinnevi-ken, avskiljer tillsammans med
Kål-landsö, Lurö skärgård och
Värmlandsnäs Dalbosjön från Stora
Vänern.
Kållands-Råda, kommun i Skaraborgs
län, 1 954 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av
Kållands-Åsaka, Mellby och Råda.
Kållands-Äsaka, församling i
Kållands-Råda kommun i n.v.
Västergötland, Skaraborgs län, 489 inv.
1954.
Kållandsö, ö i s. delen av Vänern,
skild från fastlandet av ett smalt
sund. 61 km2. I n.ö. ligger Läckö
slott, 3773 K.
Kållered, kommun i v. Västergötland,
Göteborgs och Bohus län, 1 530 inv.
1954.
Kållerstad, församling i Reftele
kommun i v. Småland, Jönköpings län,
330 inv. 1954.
Kålrabbi, kulturform av Bras’sica
ole-ra’cea med nedre delen av stammen
klotformigt uppsvälld och ätlig, 1476.
Kålrot, kålraps, kulturform av
åkerkålen, Bras’sica Na’pus, familjen
korsväxter. K. är tvåårig och har
vid slutet av första sommaren en av
upplagsnäring starkt uppsvälld rot
i jordytan. Som människoföda har
K. undanträngts av potatisen,
1477 B, 1479.
Kålsläktet, Bras’sica, tillhör familjen
korsblommiga och omfattar flera
arter, som växa vilda i Sverige.
Vanligast är den allbekanta
åkerkålen, B. campes’tris. Odlade
varie-teter av denna äro rova, raps och
kålrot. B. olera’cea, kål,
förekommer endast i odlade former, såsom
huvudkål, grönkål, blomkål m. fl.
Kålvivlar, Ceutorrhyn’chus, små
skalbaggar av gruppen vivlar, med kort,
klumpig kropp. Av de talrika
arterna äro flera svåra skadedjur
såsom rovviveln och kålgallviveln.
Kånna, församling i Hamneda
kommun i s. Småland, Kronobergs län,
665 inv. 1954.
Kåre, svag vind.
Kårsta, församling i össeby kommun
i s. Uppland, Stockholms län. 714
inv. 1952.
Kåseberga, fiskläge i s.ö. Skåne, 16
km ö. om Ystad. 200 inv. Ligger i
en sänka i Kåsebergaåsen. På
krönet vid Kåsehuvud, 42 m ö. h., står
Sveriges största och vackraste
skeppssättning av 57 resta stenblock,
67 m lång, 19 m bred, 3089 K.
Kåseri’ (fr. causerie, av causer, prata,
pladdra), underhållande
tidningsartikel, föredrag eller uppsats som står
vanligt samtalsspråk nära. —
Kåseria, tala eller skriva lätt och
underhållande om något. — Kåsöri,
person som kåserar. — Kåsö’s,
kvinnlig kåsör. — Liten stoppad
soffa för två personer.
Kåt’otjåkko, fjäll i n. Lappland, 25
km s. om Abisko, 2 001 m ö. h.
Kägel, bokstavstypens höjd (ej den
s. k. stilhöjden), mätes i
typografiska punkter, varvid på 1 cm gå
26,6 punkter. De minsta käglarna
äro följande:
Brilliant ............... 3 punkter
Diamant ................. 4 »
Perl .................... 5 »
Nonpareil ............... 6 »
Kolonel (Mignon) .......... 7 punkter
Petit ..................... 8 »
Borgis .................... 9 »
Korpus .................... 10 »
Cicero .................... 12 »
Mittel .................... 14 »
Kägelsnitt, koniska sektioner, de
yt-figurer som uppstå då en
cirkulär-konisk kropp genomskäres av ett
plan på olika sätt. Om planet går
genom könens spets, erhåller man
antingen en punkt eller två
varandra korsande räta linjer. Eljest
uppstår — alltefter planets lutning
— en cirkel, en ellips, en parabel
och slutligen en hyperbel. — Alla
K. kunna matematiskt beskrivas
genom ekvationer av 2:a graden.
Käglan, 111 m hög skogsplatå i n.
Närke mellan Hjälmaren och
Ar-bogaåns dal, över vilken den reser
sig med en 60 m hög
förkastnings-brant, 3554 K.
Kägleholm, gods i n. Närke på en ö i
sjön Väringen. Har tillhört Ulf
Gud-marsson, Birgittas man, och Magnus
Gabriel De la Gardie, som uppförde
ett ståtligt slott, nedbrunnet på
1700-talet.
Käkfjärilar, familjerna Eriocrani’idae
och Micropteryg’idae bland
småfjä-rilarna, 1000.
Käkhålor, hålrum i överkäksbenen.
Vid inflammationer i näsan kan
infektionen lätt sprida sig till
käkhålornas slemhinnor och medföra s. k.
bihåleinflammationer.
Kälarne. 1. Kommun i Jämtlands län.
375 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Håsjö och
Häl-lesjö. — 2. Stationssamhälle i K. 1,
vid statsbanelinjen Boden—-Änge.
585 inv. 1954. Fiskodlingsanstalt och
fiskeriförsöksstation.
Kälarne, Henry (Jonsson) (f. 12/5 1912
i Kälarne), brandman i Stockholm.
Var 1936—42 Sveriges bäste löpare
på 2 000—5 000 m. Han hade en kort
tid (1937) världsrekord på 2 000 m,
satte 1940 världsrekord på 3 000 m
med 8,09 samt sammanlagt 14
svenska rekord och fick 1940 Svenska
Dagbladets guldmedalj. Han blev
diskvalificerad på livstid i mars 1946
jämte Gunder Hägg och Arne
Andersson, 1210.
Kälkborgare, småborgare, småskuren
person, filister. Troligen en elliptisk
bildning av Kälkestadsborgare,
invånare i Kälkestad, i svensk
1800-talslitteratur liktydigt med
grekernas Abderia och vår tids
Grönköping och Kråkvinkel.
Källa, församling i ölands-Äkerbo
kommun på n. Öland, Kalmar län,
454 inv. 1954. K. ödekyrka är en
typisk försvarskyrka från
1100-talet.
Källarhalsbär, detsamma som tibast.
Källby, församling i Husaby kommun
i n.v. Västergötland, Skaraborgs
län, 595 inv. 1954.
Källeryd, församling i Gnosjö
kommun i v. Småland, Jönköpings län,
608 inv. 1954.
Källkritik, sovrande av vetenskapligt
material, främst en historikers
fastställande av källornas art, tendens
och tillkomstmiljö och därav
beroende användbarhet för en objektiv
skildring av det förgångna, 1616.
Källna, församling i Östra Ljungby
kommun i n.v. Skåne, Kristianstads
län, 467 inv. 1954.
Källsjö, församling i Ullareds
kommun i Hallands län, 343 inv. 1954.
Källskatt, skatt som uttages i och
med att den skattskyldige uppbär
sin inkomst. Fr. o. m. 1947 utgår
inkomstskatten i Sverige som
källskatt. — Annat exempel på källskatt
är kupongskatten, se d. o.
Källs-Nöbbelöv, församling i Tecko-
matorps kommun i v. Skåne,
Malmöhus län, 242 inv. 1954.
Källstad, församling i östgöta-Dals
kommun i v. Östergötlands län, 159
inv. 1954.
Källstorp, församling i Klagstorps
kommun i s. Skåne, Malmöhus län,
429 inv. 1954.
Källunga, församling i Gäsene
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 344 inv. 1954.
Källunge, församling i Dalhems
kommun i Gotlands län, 285 inv. 1954,
med märklig medeltidskyrka från
1000—1300-talen.
Källö-Knipplan, municipalsamhälle och
fiskeläge på en ö i Göteborgs n.
skärgård. 656 inv. 1954, — 424.
Kälvene, församling i Vartofta
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, 177 inv. 1954.
Käm’nersrätt [tjärn-], tidigare lägre
domstol i Sveriges städer sorterande
under rådhusrätten. Upphävd 1849.
Kämpagravar, oegentlig benämning på
gotländska husgrunder från
järnåldern. Motsvarande minnesmärken
på Öland gå under namnet
jättestugor, 542.
Kämpar, kämpegroblad, Planta’go
me’-dia, art av grobladsläktet, med vita
ståndar knappar på ljusgredelina
strängar och ovala, tätt korthåriga
blad. Allmän på gräsmark.
Kämpavisa, folkvisa med ämne från
fornnordisk myt och hjältesaga. K.
skiljer sig genom sin
gammalnordiska anda, sin burleska ton och
brist på koncentration från övriga
folkvisor, riddarvisan,
klosterrovsvi-san m. fl., 1091.
Kändler [k-], Johann Joachim (1706—
75), tysk porslinsmodellör, anställd
1731 vid porslinsmanufakturen i
Meissen, den egentlige skaparen av
Meissens figurstil och därmed en
föregångsman för hela den europeiska
porslinstillverkningen under
1700-talet, 1985 B.
Kängurudjur, Macropod’idae,
pung-djursfamilj från Australien och
angränsande öar. K. äro växtätare
med korta framben, långa, kraftiga
bakben och väldig, muskulös svans.
De göra långa hopp utan att
beröra marken med frambenen. Se
Jättekänguru, 231 B, 725 B, 2764 B.
Kän’guruön, Kangaroo Island, ö vid
Australiens s. kust, vid inloppet till
Adelaide. 4 351 km2, ca 700 inv.
Känselorgan, organ som omsätta
mekaniska retningar till nervimpulser,
som i centrala nervsystemet ge
upphov till känselintryck. Man skiljer
mellan ytliga K., som äro
lokaliserade till hud och vissa slemhinnor
och som ge uttryck för beröring,
smärta, tryck och temperatur, samt
djupa K., lokaliserade till
muskulaturen och lederna.
Känslosam stil utgör jämte den
galanta stilen (se d.o.), ur vilken den
uppkom, den musikaliska rokokons
främsta uttryck. K. framträdde
omkr. 1750—80 som en förebådare
av romantiken och karakteriseras
av förkärlek för sentimentala,
idylliska eller »själfulla» uttryck
(typisk representant C. Ph. E. Bach).
Känsö, förutvarande karantänsplats på
en ö i Göteborgs södra skärgård.
Militär förläggningsort.
Käppfäktning, primitiv art av
fäktning, förekommer ännu i Japan och
Frankrike samt ingick i programmet
för OS 1904.
Käpplingehoimen, äldre namn på
Bla-sieholmen i Stockholm. —
Käpp-lingemorden, benämning på 1389
förövat övervåld av vitaliebröder
mot ett antal framstående svenska
borgare, varav en del skall ha
inne-bränts på Käpplingehoimen.
4480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
