Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lusitanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUSITANIEN
LÜBECK, SVEN
att förbereda folkstämningen i USA
för deltagande i första världskriget.
Lusita’nien, forntida romersk provins
på v. Pyreneiska halvön, uppkallad
efter den iberiska folkstammen
lusi-ta’ner och motsvarande ungefär det
nuvarande Portugal och den spanska
provinsen Estremadura.
Luskung, se Härmaskmygga.
Lussi’no [lossi’nå], kroat. Losinj,
jugoslavisk ö i n. Adriatiska havet, s.ö.
om Istrien. 75 km2, ca 11 000 inv.
Kurort. Italiensk besittning 1919—47.
Lustgas, kväveoxidul, användes vid
kortvariga narkoser. Förorsakar vid
inandningen ett rusliknande,
lust-betonat tillstånd, 304.
Lustmord, mord begånget av sexuella
motiv.
Lust’rum, ursprungligen vart femte år
återkommande offer vid Marsaltaret
på Marsfältet efter avslutad
mönstring av romerska hären. Numera om
tidrymd av fem år.
Lu’sus, lat., lek. — Lusus natu’rae,
naturens lek, slump.
Lut, vattenlösning av
alkalimetaller-nas hydroxider och karbonater.
Beteckningen L. användes även i
sammansättningar om vissa andra
lösningar, såsom sulfitlut, svartlut,
moderlut, m. m.
Luta, knäppinstrument med bukig
resonanskropp över vilken ett flertal
strängar äro spända. L. infördes av
araberna till Europa där den blev
modeinstrumentet på 1500-talet men
undanträngdes under de följande
århundradena av cembalo och
ham-marklaver. I vår tid upplever
instrumentet (vid sidan av gitarren)
ny popularitet. Jfr cister och
ci-trinchen, 2381 B.
Lutande plan kallas i mekaniken varje
plan yta, som bildar vinkel med
horisontalplanet. Experimentell
förutsättning för en stor flora av
räkneexempel inom den elementära
mekaniken på grund av de enkla lagar,
som gälla för kroppar vilka äro
rörliga längs ett L. — En praktisk
till-lämpning av L:s idé är
fartygssli-pen.
Lutande tornet, klocktorn (kampaniT)
i Pisa, uppfört 1174—1350 av
Bona-no Pisano m. fl. 54,5 m högt, avviker
4,3 m från lodlinjen.
Lute’tia eller L. Parisio’rum,
romarnas namn på Paris.
Lute’tium eller Cassiopei’um, sällsynt
jordmetall, kemiskt tecken Lu eller
Cp, atomnummer 71, atomvikt 174,99.
Lutfisk, fiskrätt, beredd av klippfisk,
som fått svälla i vatten och sedan
lutats, urvattnats och slutligen
kokats.
Luther, Hans (f. 1879), tysk politiker.
Blev 1918 överborgmästare i Essen,
1922 medlem av ministären Cuno.
Var 1925—26 rikskansler, varvid han
energiskt stödde Stresemann, 1930—
33 chef för riksbanken och 1933—37
ambassadör i Washington.
Luther, Martin (1483—1556), tysk
teolog, den protestantiska
reformationens upphovsman och ledare. L.
uppspikade 31 okt. 1517 i
Witten-berg de berömda 95 teserna om
av-laten och utvecklade under de
följande åren sin från påvekyrkan
avvikande åskådning. 1520 utfärdade
påven en bannbulla mot L. och
bannlysningen trädde i kraft
följande år efter riksdagen i Worms, där
L. vägrade att återkalla sina läror.
Bland L:s talrika religiösa skrifter
märkas främst Om en kristen
människas frihet (1520), Om den
träl-bundna viljan samt katekeser och
psalmer, 2210 B, 2747 B, 2749, 2810 B,
3566.
Luthera’ner, ursprungligen öknamn
på Luthers anhängare. I motsättning
till de reformerta betecknar L. de
protestanter, som antagit
augsbur-giska bekännelsen och
schmalkal-diska artiklarna. I Sverige skedde
detta först 1593.
Luth & Roséns elektriska ab äger i
Eskilstuna verkstäder för
tillverkning bl. a. av plåtradiatorer. Äges
sedan 1930 av Asea. Bolaget
grundades 1892 och ägde på sin tid
elektriska fabriker vid Rosenlunds
-gatan i Stockholm. Detta företag
likviderades 1926. Lokalerna
disponeras av ASEA för fabrikation av
verktygsmaskiner m. m.
Luton [lotn], stad i s. England, 45 km
n.v. om London. 112 500 inv. 1954.
Tillverkning av halmhattar.
Maskinindustri, kullager- och
kylskåps-fabriker.
Lutsk [lotsk], po. Luck, stad i
Ukraina, Sovjetunionen, polsk före
1939, 43 000 inv. 1938. Järnverk,
maskinverkstäder.
Lutter am Ba’renberge [lot’-J, köping
i mellersta Tyskland, s. v. om
staden Braunschweig. 2 490 inv. 1953.
Vid L. besegrade den katolska ligans
trupper under Tilly Kristian IV av
Danmark 27 aug. 1626.
Luttra, församling i Frökinds kommun
i ö. Västergötland, Skaraborgs län,
251 inv. 1954.
Lux, lat., ljus, enhet för
belysningsstyrka. Se Ljusenheter, 2187.
Luxatio’n, urledvridning, det tillstånd
i en led, då ledytorna förlorat
kontakten med varandra. Beröra
ledytorna varandra delvis, kallas detta
subluxation.
Luxburgaffären, politisk händelse
sommaren 1917, då tyske
Argentina-ministern Luxburg genom svenska
UD:s förmedling men utan dess
vetskap gav sin regering uppgifter i
och för sänkandet av neutrala
argentinska fartyg. Telegrammen
uppsnappades och publicerades av USA.
Sveriges neutralitetspolitik
försvårades betydligt av L., som torde ha
medverkat till valnederlaget för
högern 1917 och ministären Swartz
—Lindmans avgång s. å.
Luxembourg [lyksan«bo’r], provins i
s.ö. Belgien. 4 418 km2, 215 129 inv.
1952. Huvudstad Arlon, 319 K.
Luxembourg, Francois Henri de
Mont-morency (1628—95), hertig av L.,
marskalk av Frankrike, en av
Frankrikes största härförare. Vann
stora segrar i Belgien 1677—78 och
slog engelsmännen 1690 och 1693.
Anklagades 1679 för förbund med
satan och förbindelser med
gift-blanderskor och fick tillbringa 14
månader på Bastiljen, ett omtyckt
motiv i svenska öreskrifter och
skillingtryck.
Luxembourgpalatset [lyksan«bo’r-] i
Paris, uppfört 1615—20 i
italiensk-påverkad senrenässansstil av S. de
Brosse för Maria av Medici.
Palatset är sedan 1879 säte för senaten.
Framför L. ligger den som
promenadplats omtyckta
Luxembourgträd-gården.
Luxemburg. 1. Självständigt
storher-tigdöme på gränsen mellan
Tyskland, Frankrike och Belgien. 2 586
km2, 302 000 inv. 1952, mest
tysktalande katoliker, ehuru franska är
officiellt språk. Åkerbruk, vin- och
fruktodling. Stor boskapsskötsel,
bergsbruk och järnindustri. Sedan
1922 mynt- och tullunion med
Belgien, sedan juli 1948 tullunion även
med Nederländerna. Ockuperat av
tyskarna 1914—19 och 1940—45. —
2. Huvudstad i L. 1, vid floden
Al-zette. 62 000 inv. 1948. Gotisk
katedral från 1500—1600-talen.
Biskops
säte. Stålverk, textilindustri. Stor
rundradiostation.
Luxemburg, Rosa (1870—1919),
polskjudisk revolutionär. Var jämte
Lieb-knecht en av ledarna för
spartakist-upproret i Tyskland, häktades och
mördades under vägen till fängelset.
Jfr Spartakus, 2269.
Lux’or, Luk’sor, stad i s. Egypten, på
högra stranden av Nilen, jämte
Karnak belägen på platsen för
övre Egyptens gamla huvudstad Tebe.
Ca 20 000 inv. Lämningar av tempel
och andra fornminnen.
Turistcentrum, 771 K, 777.
Luxuö’s (lat. luxus, prakt), praktfull,
yppig, dyrbar.
Luzern [lotsärn’]. 1. Kanton i
mellersta Schweiz, 1494 km2, 232 600
inv. 1953. — 2. Stad i L. 1,
mellersta Schweiz, vid Reuss’ utlopp ur
Vierwaldstättersjön. 62 200 inv. 1953.
Medelpunkt för landets turisttrafik
med stora hotell och en
Gletscher-garten, där Thorvaldsens berömda
schweizerlejon är uthugget i en
klippa till minne av de vid
Tuile-riernas stormning stupade
schweizarna. Mångsidig industri, bl. a.
siden- och konstsilkeindustri, 2955 K.
Luzön [lobån’], största ön bland
Filippinerna, s. ö. Asien. 104 686 km2,
ca 5 milj. inv. Huvudstad Manila,
930, 1745 K.
Lu’zula, se Fryle.
Lvov [Ivåf’], po. Lwöw, ty. Lemberg,
stad i v. Ukraina, Sovjetunionen,
vid floden Peltew. 318 000 inv. 1938.
Viktig järnvägsknut och stor
industristad med järnverk, maskin- och
läderindustri. Universitet, teknisk
högskola, många vetenskapliga
institutioner. Rysk besittning sedan
1944. Gammal medeltidsstad med ett
flertal märkliga byggnader, 2691 K.
Lvov, Georgij (1861—1925), rysk
furste, politiker, ministerpresident kort
tid efter marsrevolutionen 1917.
Lx 1. Förkortning för enheten lux.
— 2. Förkortning för lyxtelegram.
Lya, benämning på framförallt rävens
underjordiska bo. Jfr Gryt och Ide.
— I överförd bemärkelse krypin,
enklare bostad.
Lü’beck, stad i delstaten
Schleswig-Holstein, n. v. Tyskland, nära
Traves mynning i Östersjön. 232 800
inv. 1952. Många intressanta
byggnader från medeltiden, till stor del
förstörda vid allierade flyganfall
1942. Livlig handel och sjöfart.
Järn-, metall- och maskinindustri;
skeppsvarv. Fordom fri riksstad och
ledande makt inom Hansan, 3552,
3559 K.
Lybeck, Bertil (1887—1945), tecknare,
grafiker och framstående
bokillustratör, bl. a. till Decamerone (1918
—22), Strindbergs Giftas (1928) och
Nils Holgerssons underbara resa
genom Sverige (1931).
Lybeck, Mikael (1864—1925),
finlandssvensk författare. Har i romaner,
dramer och dikter behandlat inre
problem av företrädesvis moralisk
art med utsökt stilkonst och radikal
skärpa. Bland hans romaner märkas
Den starkare (1900), Tomas Indal
(1911), Breven till Cecilia (1920)
m. fl., 966.
Lybeck, Otto (1871—1947),
försvarsminister juni—okt. 1921, amiral
1936, har också gjort sig känd som
sjöhistorisk författare med bl. a.
Allmän sjökrigshistoria (1919—32).
Lübeck, Sven (1877—1941), väg- och
vattenbyggare, 1910—22
verkställande direktör i ab
Vattenbyggnadsby-rån, landshövding i Gävleborgs län
1922, kommunikationsminister 1923
—24, socialminister 1928—30, preses
i Ingeniörvetenskapsakademien 1926
4540
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
