Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mallorca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALLORCA
MALMÖHUS LÄN
och familjelivet, bl. a. Skyttes på
Munkeboda (1897).
Mallorca [maljår’ka], Major’ca, den
största av de Baleariska öarna,
Spanien, i v. Medelhavet. 3 684 km2, ca
300 000 inv. Huvudstad Palma 136 814
inv. 1950, — 1984, 3175 K.
Malm. 1. Mineral eller
mineralkombinationer ur vilka tunga metaller
kunna tekniskt tillgodogöras med
ekonomisk framgång, 2245 B. — 2.
Legering av koppar, zink samt
något bly och tenn, använd för
ljusstakar, ljuskronor och
hushållsred-skap. — 3. Egentligen sand,
sandmark, beteckning av det närmaste
området utanför en stad, t. ex.
Norrmalm och Södermalm i Stockholm
(ursprungligen förstadsområden).
1. Malm, Gösta (f. 11/5 1873), väg- och
vattenbyggare, ämbetsman. Har bl. a.
varit landshövding i Norrbotten 1917
—28, medlem av olika ministärer
och 1928—38 generaldirektör och
chef för Vattenfallsstyrelsen.
2. Malm, Einar (f. 6/7 1900), son till
Gösta M., lyriker med säker
formkänsla och förmåga att ge konkreta
uttryck åt sina starka
naturupplevelser. Bland hans diktsamlingar
märkas Stormvarning (1935), Än
flyga svanarna (1937), Ankargrund
(1941), Ingenting lever länge (1950).
Malm, Ragnar (f. 19/5 1893), cyklist,
verkmästare. Var Sveriges jämnaste
cyklist 1912—25, vann i svenska
olympialaget guldmedalj 1912, silver
1920, brons 1924, segrade bl. a. 6 ggr
i Mälaren runt, i sexdagarsloppet
1925 och vann 6 SM på 10—100 km.
Malma, församling i Essunga
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 536 inv. 1954.
Malma hed, Södermanlands
regementes övningsplats 1774—1921, vid
Malmköping i mellersta
Södermanland.
Malmaison (malmäsån8’], slott 1 mil v.
om Paris med berömd
empireinred-ning från omkring 1800 av Percier
och Fontaine. Beboddes av
kejsarinnan Joséphine. Nu Napoleonmuseum.
Malmbanan, äldre benämning på
Riks-gränsbanan Luleå—Gällivare—Riksgränsen—Narvik, 1470.
Malmberg, Bertil (f. 13/8 1889),
författare. Var 1917—26 bosatt i
München och har förmedlat intryck av
tysk kultur, inte minst
undergångsstämningarna under mellankrigstiden.
Efter ett gästspel i Oxfordrörelsen
har han visat stark dragning åt
nihilistisk skepticism. Formellt
betecknar hans senaste period en
övergång till den fria versen. Bland
hans diktsamlingar märkas Atlantis
(1916), Dikter vid gränsen (1935),
Sångerna om samvetet och ödet
(1938), Flöjter ur ödsligheten (1941),
Under månens fallande båge (1947)
och Med cyklopöga (1950). Som
prosaist har M. framträtt i
barnstudien Äke och hans värld (1924),
dramat Excellensen (1942) och
självbiografin Ett stycke väg (1950),
2950, 3339, 3340 B.
Malmberg, Erik (f. 15/1 1897), brottare
i Göteborg. Blev vid OS 1924 tredje
man i fjädervikt, 1928 tvåa i samma
klass och 1932 etta i lättvikt, vann 2
EM och 12 SM samt har efter 1934
gått några matcher som
professionell.
Malmberg, Lauri (1888—1948), finsk
militär, deltog i frihetskriget 1918,
försvarsminister 1924—25, chef för
hemmafronten 1941—45.
Malmberg, Nils Magnus (f. 4/4 1890),
professor, överläkare vid
barnsjukhuset Samariten, Stockholm, sedan
1934. Skrifter av huvudsakligen pe-
diatriskt innehåll. Gift med
professor Nanna Svartz.
Malmberget, municipalsamhälle i n.
Lappland, på sydsluttningen av
Gällivare malmberg. 4 998 inv. 1954, med
förorter ca 7 500 inv. Samrealskola.
Till en början en kåkstad, är M. nu
ett välordnat gruvsamhälle, 1469 B,
1470, 2135 K.
Malmbäck, kommun i n. Småland,
Jönköpings län, 2 701 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Al-mesåkra och Malmbäck.
Malmen, förläggningsort för Östgöta
flygflottilj (F3), Centrala
Flygverkstaden å Malmen (CVM) och
Flygvapnets Försökscentral (Fc) vid
Malmslätt nära Linköping. Till 1922
övningsplats för Första och Andra
Livgrenadj ärregementena.
Malmer, Ivar (1884—1949),
flygtekniker, en av svenska flygets pionjärer,
professor i flygteknik vid Tekniska
högskolan 1930—42, 1942—1948
överdirektör vid Flygtekniska
försöksanstalten.
Malmgren, Finn (1895—1928),
meteoro-log och polarforskare, docent i
Uppsala 1927. M. deltog i Amundsens
nordpolsexpeditioner 1922—25 och
1926. Omkom under Nobiles
polar-flygning med Italia, 95, 2200.
Malmgren, Robert (1875—1947),
rätts-vetenskapsman, professor i statsrätt,
förvaltningsrätt, kyrkorätt och
folkrätt i Lund 1911—1941. Bland
arbeten Kommentar till Sveriges
grundlagar (1921) och Sveriges
författning (1929—32).
Malmignatt, se Karakurt.
Malmköping, köping i mellersta
Södermanland, 35 km n.ö. om
Katrineholm. 3 803 inv. 1954. Samrealskola.
Handelsort, snickeri- och
möbelfabriker. Jfr Malma hed. 1952
inkorporerades Dunker och Lilla Malma
med Malmköping.
Malmletning, systematisk
undersökning i terrängen för uppspårande av
malmförekomster. Är vanligen
baserad på en kombination av
elektriska, magnetometriska och
gravi-metriska metoder. Magnetometrisk
M. kan i sitt förberedande stadium
ske även från luften, 2245 B.
Malmquist, Sandro (f. 5/9 1901),
teaterregissör och scendekoratör,
verksam vid flera scener i Göteborg och
Stockholm, bl. a. vid Nya teatern
1936—40, chef för Malmö stadsteater
1944—47, sedan 1948 knuten till
Riksteatern som regissör. M:s
iscensättningar präglas av
uppfinningsrikedom, fantasi och förmåga att
utnyttja den moderna scenens tekniska
möjligheter.
Malmsjö ab, J. G., tillverkar flyglar
och pianon vid fabrik i Göteborg.
Bolaget grundades 1843 av Johan
Gustaf Malmsjö (1814—91) och äges
numera av ab Förenade piano- &
orgelfabriker, Arvika.
Malmslätt, stationssamhälle i mellersta
Östergötland, strax v. om Linköping.
1 438 inv. 1951. — 3880 K.
Malmsten, Birger (f. 1920),
skådespelare. Har övervägande sysslat med
film och har sedan mitten av
1940-talet varit en av svensk films
populäraste aktörer. Det regnar på
vår kärlek (1946), Skepp till
India-land (1947), Musik i mörker (1948),
Eva (1948), Törst (1948), Fängelse
(1949), Sommarlek (1951), Kvinnors
väntan (1952), Ursula (1953).
1. Malmsten, Per Henrik (1811—83),
läkare, professor vid Karolinska
institutet från 1860, framstående
lärare. Verkade förtjänstfullt för
Karolinska institutets utveckling.
2. Malmsten, Carl (f. 7/12 1888),
sonson till Per Henrik M.,
möbelarki
tekt; professors namn 1936. Har
genom sin pedagogiska verksamhet,
där han hävdar hantverkets
betydelse gentemot industrin, och sin
egen produktion i vilken han
anknyter till svensk allmogekonst och
gustaviansk tradition, verkat
nydanande inom svensk möbelkonst,
1594 B.
Malmström, August (1829—1901),
målare, professor vid Konstakademien
1867—94, dess direktör 1887—93.
Valde i synnerhet fornnordiska motiv
och ämnen ur folkvisorna, t. ex.
Kung Heimer och Aslög (1856,
Nationalmuseum) och Älvalek (1866,
Nationalmuseum). Även genremålare
och illustratör.
1. Malmström, Bernhard Elis (1816—
1865), skald, litteraturhistoriker,
professor i Uppsala 1859. Angrep som
kritiker och lärare nyromantikernas
världsfrämmande poesi, men är i sin
diktning deras efterföljare.
Romantikens naturuppfattning ligger
sålunda bakom hans vackra romans
Hvi suckar det så tungt uti skogen?
och högromantisk är även den
vemodigt melodiska dikten Angelika.
Hans verk Grunddragen af svenska
vitterhetens historia utgavs efter
hans död 1866—68.
2. Malmström, Carl Gustaf (1822—
1912), bror till Bernhard Elis M.,
historiker. Var professor i Uppsala
1877—82, var 1878—80
ecklesiastikminister och 1882—87 riksarkivarie.
Han utövade ett omfattande
historiskt författarskap och har skrivit
ett grundläggande arbete om
frihetstidens politiska historia.
Malmström, Äke (f. 5/10 1905),
professor i civilrätt i Lund 1940—47, i
Uppsala sedan 1948.
Malmö (äldre Malmöughe, av malm,
grus eller sand, och öughe, hög),
stad i s.v. Skåne, vid s. Öresund.
201 939 inv. 1954. Sveriges tredje
stad. Säte för landshövdingen i
Malmöhus län och Hovrätten över
Skåne och Blekinge. Flera märkliga
medeltida byggnader, bl. a.
Malmöhus slott, grundlagt 1434, och S :t
Petri kyrka från 1300-talet.
Tandlä-karhögskola, tekniskt gymnasium m.
fl. högre läroanstalter.
Förläggningsort för Skånska luftvärnskåren (Lv
4). Stor industri, bl. a. skeppsvarv,
mekanisk verkstad, textil- och
kvarnindustri. Livlig handel, sjöfart och
flygtrafik (Bulltofta), 469 B, 2248 B,
3089 K.
Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI),
stiftad 1908, en av Europas främsta
friidrottsklubbar, vann
Mästerskaps-standaret 1934—38, 1944, 1945, 1949
och 1951, ett flertal gånger Svenska
serien. Har hemfört över 150 SM i
fri idrott, badminton och gång.
Mest kända medlem är sprintern L.
Strandberg.
Malmö Fotbollförening, stiftad 1910,
har under slutet av 1940-talet
dominerat nordisk fotboll och spelade
t. o. m. hösten 1950 49 seriematcher
i följd utan nederlag. MFF vann
SM 1944, 1949, 1950, 1951 och 1953
samt kungens pokal i fotboll 1944,
1946, 1947, 1951 och 1953. Klubben
har starka sektioner i bl. a. tennis
och badminton.
Malmöhus, Malmö gamla slott,
grundlagt 1434 av Erik av Pommern,
förstördes under grevefejden.
Återuppbyggdes 1536—42 av Kristian III i en
övergångsstil mellan gotik och
renässans. Restaurerades på 1930-talet
och disponeras numera av Malmö
museum, 667, 2248.
Malmöhus län omfattar s.v. Skåne.
Landareal 4 752 km2, 593 483 inv.
4557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
