Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Malmö-Kamraterna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALMÖ-KAMRATERNA
MAMMUTGROTTAN
1954. Tillhör Lunds stift.
Residensstad Malmö, 3090.
Malmö-Kamraterna, stiftad 1899,
all-roundklubb, har spelat i div. I i
fotboll och handboll, har vunnit 40 SM
i fri idrott och erövrade
Mäster-skapsstandaret 1931 och 1932.
Malmö museum, konst- och
kulturhistoriskt samt naturhistoriskt
museum, grundat 1841, sedan 1891
tillhörigt Malmö stad. M. inrymmes i
Malmöhus slott och i anslutning till
detta uppförda nybyggnader.
Malmön, församling i Södra Sotenäs
kommun i mellersta Göteborgs och
Bohus län, 984 inv. 1954, därav 654
i M:s municipalsamhälle.
Stenhug-geri (det äldsta i Sverige, 1844),
badort, fiskeläge.
Malmö recess, två fördrag i Malmö.
— 1. Mellan Sverige och Danmark
1524 för reglering av
gränsförhållanden m. m. — 2. Mellan regeringen
och ständerna i de erövrade
landskapen Skåne, Halland och Blekinge
1662 för ordnandet av förhållandet
till Sverige.
Malmö stadsteater, teater- och
konsertbyggnad i Malmö, uppförd 1940
—44 efter ritningar av S. Lewerentz,
E. Lallerstedt och D. Helidén.
Salongen med bl. a. förscen och
vridscen rymmer 1 690 åskådare och
studion, Intima teatern, har 204 platser.
M. har rik skulptural utsmyckning,
bl. a. Marklunds Thalia i foajén.
Malmö yllefabriks ab, Malmö, grundat
1866, har fabriker i Malmö,
Furulund, Lund och Varberg för
tillverkning av hel- och halvyllevävnader,
kardullsgarn, kamgarn, ylle- och
silkesstrumpor samt bomullsgarn och
bomullsvävnader. Antalet anställda
ca 2100. Varumärken MAB och
MYA. M. äges av Manufaktur ab i
Malmö.
Maloja [-å’a], pass i Alperna, mellan
Engadin- och Bergelldalarna, Schweiz.
1817 m ö. h., 60.
Malo’nsyra, oxalsyrans homolog,
förekommer i betsaft. Dess dietylester
användes för framställning av flera
ämnen. Jfr Barbitursyra.
Malory [mälari], sir Thomas
(1400-talet), engelsk författare, berömd
för sin prosaversion av Artursagan,
Morte d’Arthur, författad på
grundval av franska versberättelser (sv. ö.
1954), 837.
Malpi’ghi, Marcello (1628—94),
italiensk anatom, skapare av den
mikroskopiska anatomin, 415, 472.
Malplace’rad (fr. malplacé), illa
placerad, ställd på orätt plats, opassande.
Malplaquet [-kä’], by i
departementet Nord, n. Frankrike, nära belgiska
gränsen, där Marlborough och
Eugène av Savojen slogo fransmännen
11 sept. 1709.
Malpro’per (fr. malpropre), osnygg,
ej renlig.
Malraux [malrå’], André (f. 1902),
fransk författare av radikal
läggning. Har i romanerna Erövrarna
(1928, sv. ö. 1929) och Människans
lott (1933, s. ö. 1934) med
revolutionärt patos och genom aktivt
deltagande förvärvad sakkunskap
skildrat de kinesiska
inbördesstri-derna. Deltog 1937—38 som
strids-flygare i spanska inbördeskriget på
republikanska sidan och skrev
därunder romanen Förtvivla ej (sv. ö.
1944). Under tyska ockupationen av
Frankrike var M. partisanöverste
och anslöt sig sedan till general
de Gaulle. På senare tiden har han
utgivit bl. a. det uppmärksammade
konstteoretiska verket Fantasiens
museum (1947, sv. ö. 1950), 1186.
Malsta, församling i Lyhundra
kom
mun i ö. Uppland, Stockholms län,
210 inv. 1954.
Malström, virvelrörelse i trånga
havs-sund, förorsakade av varandra
mötande tidvattensströmmar. Jfr
Mos-kenesöy.
Malsäkring eller malfobering, ett
im-pregneringsförfarande, varigenom
ylletyger erhålla ett varaktigt skydd
mot angrepp av mal.
Malt, råvara för bryggeriindustrin,
beredd av sädeskorn, framför allt
korn, som bragts att gro och
därefter torkats. Under groningen
omvandlas en del av stärkelsen i
kornen till maltsocker.
Mal’ta, brittisk besittning i
Medelhavet, omfattande öarna Malta, Gozzo
och Comi’no, tillsammans 316 km2,
315 000 inv. 1952. Bebos av ett
utpräglat biandfolk, som talar ett om
arabiskan påminnande språk,
uppblandat med italienska ord. Handel,
sjöfart och fiske. Huvudstad La
Valetta, starkt befäst örlogsbas, som
utsattes för våldsamma flyganfall
under andra världskriget, 1813 K,
2250 B.
Maltafeber, se Undulantfeber.
Malta’s, ett i bukspotten
förekommande enzym som sönderdelar
maltsocker.
Maltdrycker, alkoholhaltiga drycker,
beredda genom jäsning av vört, ett
extrakt av malt, humle och vatten.
Främst beroende på vörtens
ursprungliga innehåll av extrakt och
den bildade alkoholmängden
indelas de svenska maltdryckerna i tre
klasser. — Klass I, svagdricka med
högst 1,8 % alkohol och 6 %
extrakt i vörten, samt maltdricka med
högst 1,8 % alkohol och högst 10,5
% extrakt. — Klass II, pilsner,
lager, erlanger och porter med högst
3,2 % alkohol och 10,5 % extrakt.
Klass III, med högre halter.
Tillverkning, beskattning och
försäljning av M. är reglerad genom
förordningar, 51, 1915 B.
Malte’serkorset, ett kors med två
spetsar på var arm (symbol för de åtta
riddar dygderna], ordenstecken för
Malteserorden.
Malteserorden, detsamma som
Johan-nitorden, vilken från 1530 till 1798
innehade Malta som län, 2250.
Malteserriddare, medlem av
malteserorden, 2250.
Maltesholm, gods i Ö. Sönnarslövs
socken i Skåne, uppfört på
1630-talet, ombyggt 1680 av Hans Ramel.
Innehåller förnäma konst- och
boksamlingar. Har ägts av ätterna
Ramel och De la Gardie. Nuvarande
ägare Carl Palmstierna, 3089 K.
Maltextrakt, tjockflytande avkok på
malt. Användes på grund av sin
halt av socker, dextrin m. m. som
näringsmedel åt barn.
Malthus [mäTbas], Thomas (1766—
1834), engelsk präst och
nationalekonom, tillhör den s. k. klassiska
skolan inom nationalekonomin.
Blev särskilt känd för sin
befolkningsteori, enligt vilken
befolkningen ständigt har en tendens att
tillväxa snabbare än
underhållsmedlen. Balansen uppehälles genom
»last och elände» (krig, prostitution,
sjukdom o. dyl.). Som botemedel
rekommenderade M. uppskjutna
äktenskap och sexuell återhållsamhet.
Huvudarbete: An essay on the
principle of population (1798;
avsevärt omarbetad 1803). Jfr
Nymal-thusianism, 309, 2432, 2981.
Maltos [-å’s], detsamma som
maltsocker.
Malträte’ra (fr. maltraiter), illa
behandla.
Maltsocker. sammansatt kolhydrat
(disackarid), som bildas genom
sönderdelning av stärkelse. Ger
glykos vid hydrolys, 3142.
Malung, kommun i s. v. Dalarna,
Kopparbergs län, 8 910 inv. 1954,
därav 1 318 i M:s municipalsamhälle
vid Västerdalälven. Handel med och
beredning av hudar, skinn och
pälsvaror. Folkhögskola, 639, 641 K.
Malva, se Kattost.
Malva’ceae, växtfamilj, se
Kattostväxter.
Malvem (måTvan], bad- och kurort
i Worcestershire, v. England, 27
km n. om Gloucester. 24 460 inv.
1954. Jenny Lind ligger begraven
här.
Malvoisir [-voasi’r], ursprungligen vin
från Monemvalsi’a (ital. Malvasia),
på Peloponnesos, nu artbenämning
på vissa söta fylliga madeiraviner.
Malå, kommun i s. ö. Lappland,
Västerbottens län, 5 273 inv. 1954.
Malåträsk, se Malå.
Malö’r (fr. malheur), olycka,
förtretlighet, missöde.
Ma’lören, fyrplats och meteorologisk
station i n. Bottenviken, 43 km s. v.
om Haparanda, 2521.
Malörtsläktet, Artemi’sia, tillhör
krageväxterna, omfattar örter och
halvbuskar med vanligen starkt
flikiga blad och oansenliga
blomkorgar. Flera arter äro inhemska i
Sverige, bland dem gråbo, A.
vul-ga’ris (med undertill vitludna blad),
och malört, A. absintthius (med
ovan och under gråludna,
plattflikiga blad). En art, åbrodd, A.
ar-brota’num (med gröna, trådsmalt
flikiga blad), har av gammalt
odlats som kryddväxt. — Malörten
har en bitter, starkt aromatisk lukt
och smak, nyttjas vid framställning
av vermut och absint och har hos
den svenska allmogen gammal hävd
som krydda i brännvin. Den har
också medicinsk användning.
Malösundsleden, 1943 öppnad, 8,8 m
djup del av farleden in till
Uddevalla, mellan Orust och Malön.
Mamerti’nska fängelset, statsfängelse
i det gamla Rom vid foten av
Ka-pitolium.
Mamill’, lat. bröstvårta.
Mamilla’ria, kaktussläkte omfattande
omkring 600 arter, se Kaktus.
Mamlu’ker (arb. mamluk, slav), en
av slavar bestående livvakt hos de
egyptiska sultanerna vid 1200-talets
början, som senare bemäktigade sig
regeringen, varefter
mamluksulta-ner regerade till den turkiska
erövringen 1517, — 772.
Mamma, lat., bröstkörtel. —
Mam-mae, de kvinnliga brösten.
MammaTia, lat., däggdjur.
Mam’mon eller Ma’mon (arameiska,
rikedom), användes i N. T. halvt
personifierande om rikedomen som
en farligt förledande makt (Matt.
6:24).
Mammut, E’lephas primigen’ius,
förhistorisk elefantart, som dog ut
under istiden. M. var 4 m hög och
hade betar av 5 m längd och 400
kg vikt. Kindtänderna vägde 8 kg.
På manken fanns en fettdyna. Den
rostbruna pälsen bestod av ullhår
och 45 cm långa borsthår. Från
manken föll en lång man ned till
knäna. M. levde före och under
istiden i stora hjordar i Europa,
Asien och Nordamerika och jagades av
stenåldersfolken, vilka avbildade
den på hällristningar. Infrusna M.
ha påträffats i Sibiriens tundror.
Flera fynd ha gjorts i Sverige,
2604 B.
Mammutgrottan, en av världens
största grottor, i Kentucky, ö USA, s. v.
om Louisville. Ett ännu föga
utfor
4558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
