Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Maria Teresia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARIA TERESIA
MAR1ENLYST
fransk drottning, Henrik IV :s andra
gemål. Bidrog till Richelieus karriär,
men miste genom honom sitt
inflytande och intrigerade mot honom.
M. fängslades men lyckades fly och
vistades därefter i landsflykt.
Maria Tere’sia (1638—83), fransk
drottning, dotter till Filip IV av Spanien,
1660 förmäld med Ludvig XIV.
Maria Leszczy’nska (1703—68), fransk
drottning, dotter till Stanislaw
Leszc-zynski, konung av Polen, förmäld
med Ludvig XV.
Marie Antoinette [mari’ an&toanett’]
(1755—93), fransk drottning, Ludvig
XVI:s gemål, dotter till kejsar Frans
I och Maria Teresia. M. var vacker
och älskvärd men tanklös och
slösaktig. Mot sin vilja invecklades hon
i intriger av många slag, som
gjorde henne impopulär. Under hela
revolutionen, i fängelset, under den
förödmjukande processen och på
avrättningsplatsen försvarade hon sig
värdigt och visade ett storstilat mod,
1154, 1157 B.
Marie Louise [mari’ loi’s] (1791—1847),
fransk kejsarinna, dotter till kejsar
Frans I av Österrike, 1810 förmäld
med Napoleon I. Vid hans fall
övergav hon honom och erhöll vid
Wien-kongressen hertigdömet Parma.
Maria Karolina (1752—1814), drottning
av Neapel, dotter till Frans I och
Maria Teresia av Österrike, 1768
förmäld med Ferdinand IV. Helt
behärskande denne bidrog M. till att
inveckla landet i krig med
fransmännen, och då dessa besatte Neapel
1806 måste M. fly ur landet.
Maria da Glo’ria (1819—53),
portugisisk drottning, regent 1834, dotter
till Pedro I av Brasilien, vilken
avstod Portugal åt henne. Först efter
långa strider med farbrodern Don
Miguel övertog M. regeringen.
Maria (1875—1938), rumänsk
drottning, prinsessa av Storbritannien
och Irland, förmäldes 1893 med
Ferdinand I, 2888.
Maria Fjo’dorovna (1847—1928), rysk
kejsarinna, Alexander III:s gemål.
Hette egentligen Dagmar och var
dotter till Kristian IX av Danmark.
Efter revolutionen 1917 var M.
fången på Krim, befriades 1919 av
engelsmännen och bosatte sig i
Köpenhamn.
Maria av Guise [gi’s] (1515—60), skotsk
drottning, regent 1542, förmäld med
Jakob V, efter vars död hon
regerade.
Maria Stuart (1542—87), skotsk
drottning, regent 1561—68, fransk
drottning 1559—60, dotter till Jakob V
och Maria av Guise. Förmäldes 1558
med Frans II av Frankrike men
återvände efter dennes död 1560 till
Skottland, där hon genom sina
katolska sympatier och särskilt efter
sitt giftermål med sin katolske
kusin Henry Darnley ådrog sig
protestanternas bittra fiendskap. Sedan
Darnley, som själv varit delaktig i
mordet på M:s gunstling Riccio,
bragts om livet, äktade hon
Both-well men tvangs att avsäga sig
kronan, då ett uppror utbröt. Hon
flydde 1568 till England, där hon dock
snart fängslades och slutligen
anklagades för delaktighet i mordplaner
mot drottning Elisabet, dömdes till
döden och avrättades, 2259 B.
Maria Lovisa (1751—1819), spansk
drottning, förmäld med Karl IV. M.
hade stort politiskt inflytande, men
behärskades från 1792 av sin älskare
Godoy, som blev landets egentlige
härskare.
Maria Kristina (1806—78), spansk
drottning, Ferdinand VII:s fjärde
gemål. M. förmådde sin gemål att
sanktionera en lag om kvinnlig
arvsrätt till tronen. Efter Ferdinands
död utropade M. dottern Isabella till
drottning och regerade själv såsom
förmyndare, varvid de s. k.
carlist-upproren utbröto. Se don Carlos.
Maria Kristina (1858—1929), spansk
drottning, Alfons XII:s gemål.
Regerade såsom förmyndare för sin
son Alfons XIII 1885—1902.
Maria Tere’sia (1717—80),
tysk-romersk kejsarinna 1748,
österrikiskungersk drottning, regent i de
österrikiska arvländerna från 1740, dotter
till kejsar Karl VI. M., som var en
stor härskarbegåvning, lyckades
under österrikiska tronföljdskriget
rädda den österrikiska monarkin. Till
medregent hade M. gemålen Frans
Stefan (d. 1765), med vilken hon
hade 16 barn, däribland sedermera
kejsar Josef II och Leopold II samt
Marie Antoinette och Maria
Karolina av Neapel. I den inre styrelsen
verkade hon i den upplysta
despotismens anda och centraliserade
förvaltningen, reformerade
rättskipning och undervisningsväsende samt
mildrade livegenskapen, 2369 B, 3586.
Maria (1457—82), hertiginna av
Bur-gund, dotter till Karl den djärve.
Genom M:s giftermål med kejsar
Maximilian I tillföll det burgundiska
arvet habsburgska huset.
Maria, församling i Hälsingborg, 31300
inv. 1954.
Ma’riager, stad på s. stranden av
Ma-riager fjord, n.ö. Jylland, Danmark.
1 398 inv. 1950. Uppstod på
1400-talet invid det omkring 1420 stiftade
birgittinklostret, vars kyrka nu är
stadskyrka.
Mariakanalsystemet, dej; ryska
kanalsystemet mellan Neva och Volga
längs stränderna av Ladoga, Onega
och Bjeloje Ozero samt floden
Sjeks-na. 1146 km långt, 38 slussar.
Påbörjat av Peter den store, fullbordat
1852. Den egentliga Mariakanalen
går från Bjeloje Ozero till Onega,
3158.
Maria Laach, se Laach.
Maria Magdalena, i dagligt tal Maria,
församling på Södermalm i
Stockholm, 19 813 inv. 1954. Kyrkan, som
föregåtts av ett kapell från
1350-ta-let, rivet 1527, uppfördes 1588—1625
och invigdes 1634. Tvärskeppet
tillbyggdes på 1670-talet av N. Tessin
d. y. Efter en brand 1759
återställdes kyrkan av C. J. Cronstedt.
Restaurerades 1926—27. På
kyrkogården ligga Stagnelius och Nicander
begravda.
Mariam’ne (d. 29 f. Kr.), Herodes den
stores drottning, av mackabéernas
släkt. Mördad av sin gemål jämte
sina två söner.
Maria’nerna eller Ladro’nerna, ögrupp
i Oceanien (Mikronesien), ö. om
Filippinerna. 1 170 km2, 63 000 inv. 1935.
Såldes 1899 av Spanien till Tyskland,
ockuperades 1914 av japanerna, som
1920 fingo mandatet över öarna, från
1945 under amerikansk kontroll,
sedan 1947 som förvaltarskapsområde.
USA ägde redan tidigare ön Guam
i M., 2561, 3754 K.
Marianne [-an’], populär
personifikation av Frankrike, som härleder sig
från namnet på ett hemligt
republikanskt sällskap, La M., i Frankrike
under andra kejsardömet. Avbildas
vanligen som en ung kvinna med
frygisk mössa.
Mariannelund, köping i n.ö. Småland
vid Brusan, v. om Vimmerby. 3 265
inv. 1954. Praktisk skola.
Sulfitfabrik, snickerifabriker m. m. 1952
inkorporerades Hässelby och
Kråks-hult med Mariannelund, 3111 K.
Maria PavTovna (f. 18/4 1890), rysk
storfurstinna, 1908—14 gift med prins
Wilhelm av Sverige och hade med
honom sonen Lennart (f. 1909). Har
skrivit memoarerna Boken om mitt
liv (1930, sv. ö. s. å.) och Min kamp
för tillvaron (1932, sv. ö. 1933).
di Maria-Petris, Jolanda (f. 1916),
italiensk sångerska (sopran), har i
längre och kortare perioder vistats
i Sverige, där hon sedan 1943 haft
framgångsrika konserter, liksom
ute i Europa och i USA.
Maria-Theresio’pel, tyska namnet på
Subotica.
Ma’ribo. 1. Amt i Danmark,
omfattande öarna Lolland, Falster och
kringliggande småöar, 1 797 km2, 135 337
inv. 1950. — 2. Huvudstad i M. 1, på
Lolland, 5141 inv. 1950. Stiftsstad,
stor sockerfabrik, slakterier,
mejerier. Har vuxit upp kring ett
birgit-tinkloster, vars kyrka nu är
domkyrka, 653 K.
Ma’ribor, tyska Marburg, stad i n.
Jugoslavien, vid floden Drava. 77124
inv. 1953. Stora järnvägsverkstäder,
frukt- och vinodlingscentrum.
Marie bebådelsedag, helgdag, som till
minne av Frälsarens
människobli-vande firas nio månader före jul,
vanligen den 25 mars.
Marieberg, kronoegendom på
Kungsholmen i Stockholm, 1758—88 säte
för en porslins- och fajansfabrik,
grundad av J. Ehrenreich, berömd
för sin förnämliga produktion av
fajanser, porslin och kakel, 1983 B.
Marieby, församling i Brunflo
kommun i mellersta Jämtland,
Jämtlands län, 539 inv. 1954.
Mariedal, gods i Skaraborgs län med
huvudbyggnad uppförd 1670 för
Magnus Gabriel de la Gardie efter
ritningar av Jean de la Vallée, 3773 K.
Marie de France [mari’ da franssj],
fransk skaldinna på 1100-talet,
levde vid Henrik II :s hov i England
och behandlade i korta episka
dikter, s. k. lais, keltiska ämnen. En av
dem, De bägge älskande, finns
översatt i Världslitteraturen II (1902).
Mariefred, stad i n. Södermanland, vid
en vik av Mälaren, 2 602 inv. 1954.
Har sitt namn efter det 1493
grundade kartusianklostret Mari’æ pa’cis.
Blev stad 1605. På en holme intill
ligger Gripsholms slott. 1952
inkorporerades Kärnbo och Taxinge med
Mariefred, 3405 K, 3409.
Marie-Galante [mari’-galanst’], fransk
ö bland Antillerna, Västindien, s.ö.
om Guadeloupe. 149 km2, 30 213 inv.
1951.
Mariehamn, fi. Maa’rianhamina,
huvudstad på Aland, på s. kusten av
Fasta Aland. 3 680 inv. 1954. Blev
stad 1861. Stor handelsflotta.
Livligt besökt badort. Svenskt lyceum,
navigationsskola, 3824, 3826 B.
Marieholm. 1. Kommun i Malmöhus
län, 3 354 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning med Reslöv,
Torrlösa och östra Karaby. — 2.
Municipalsamhälle i M. 1, vid
Saxån, 10 km v. om Eslöv, 1 104 inv.
1954. Yllefabrik. — 3.
Länsresidenset i Mariestad.
Mari’enbad, tjeck. Mariånské Lazne,
stad i n.v. Böhmen, Tjeckoslovakien,
s.ö. om Eger. Ca 7 000 inv. Berömd
bad- och kurort med många kalla
mineralkällor.
Mari’enburg [-bork], po. Malbork, stad
i Ostpreussen, n. Polen, s.ö. om
Danzig. Grundad under tidig medeltid.
10 000 inv. 1946. Väl bevarat
medel-tidsslott, grundat 1274 av Tyska
orden, 3552.
Marienglas, grovkristallinisk,
genomskinlig gips.
Mari’enlyst, kungligt lusthus och
badort vid Helsingör, Danmark.
6—509027 IX
4565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
