Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mariestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARIESTAD
MARKATTOR
Mariestad, stad i n. Västergötland, vid
Tidans utlopp i Vänern. 9 816 inv.
1954. Säte för landshövdingen i
Skaraborgs län. Samrealskola med
kommunalt gymnasium. Länslasarett.
Stort pappersbruk, handel och
sjöfart. 1952 inkorporerades Leksberg
med Mariestad, 3773 K, 3776, 3777 B.
Marignane [marinjan’], flygplats 18
km n.v. om Marseille.
Marignano [-rinja’nå], se Melegnano.
Marim’ba, jazzinstrument påminnande
om xylofonen och ursprungligen
använt av afrikanska negrer, varvid
det ofta trakterades av flera spelare
samtidigt. Jfr Vibrafon.
Mari Mihi, pseudonym för Gustaf
Lindquist.
Marim (lat. ma’re, hav). 1. Hörande
till havet, bildad i havet. — 2.
Benämning på ett lands sjöförsvar. —
3. Tavla med motiv från havet,
sjöstycke.
Marin [mär’in], John (f. 1870),
amerikansk målare, en av
genombrotts-gestaltema i modernt amerikanskt
måleri. M. har främst utfört
akvareller i en dynamisk, expressiv stil
med starkt spänningsfylld kolorit.
Marina’d (fr. marinade, egentligen
saltlake), lag av vin eller ättika,
tillsatt med kryddor, i vilken
födoämnen inläggas före anrättningen. —
Marinera, inlägga födoämnen i
marinad.
Mari’na gränsen, högsta marina
gränsen, förkortas M. G., den linje till
vilken havet nått vid sitt högsta
läge i Skandinavien efter istiden.
Varierar mellan 284 m över
nuvarande havsytan (Skuluberget 30 km
s.v. om Örnsköldsvik) och 0 m (i
mellersta Danmark). En av Sveriges
viktigaste naturgränser.
Mari’nattaché, marinofficer, anställd
vid ett lands beskickning.
Mari’ndirektör av första respektive
andra graden, mariningenjör av
tjänsteklass, som motsvarar
kommendörkapten av samma grad.
Mari’ndistrikt, de fem områden, i vilka
territorialvattnen längs rikets kuster
äro indelade i militärt avseende.
Vissa militärdistrikt omfatta även
marina försvarsområden i land,
motsvarande kustfästningarna, samt
anstalter m. m., som tillhöra eller
disponeras av marinen, 2262.
Mari’nen, en av krigsmaktens tre
försvarsgrenar, omfattar i Sverige
flottan och kustartilleriet, 2261 B.
Marine’ra, se Marinad.
Marinet’ti, Filipp’o Tonuna’so (1876—
1944), italiensk författare, grundare
av futurismen och en av de första
förkämparna för fascismen, 1821.
Mari’nförvaltningen, centralt
ämbetsverk under ledning av chefen för
marinen, handlägger tekniska och
ekonomiska frågor och arbetar på
tre avdelningar (vapen-,
skepps-byggnads- och intendenturavdelning)
samt en civilbyrå. Instruktioner 1943
med ändringar 1944, — 2262.
Mari’ni eller Marino, Giambattista
(1569—1625), italiensk skald, gjorde
bl. a. lycka vid franska hovet med
sina mytologiska dikter, vilkas lärda
bildrika och konstmässiga stil
bildade skola. Jfr Marinism, 1823.
Mari’ni, Mari’no (f. 1901), italiensk
skulptör, den moderna italienska
bildhuggarkonstens främsta och mest
egenartade företrädare. Har
huvudsakligen utfört arkaiskt stiliserade
häst- och ryttarstatyer samt
porträtt, 1821 B.
Mari’ningenjör. M. av första eller
andra graden, mariningenjör av
kaptens, respektive löjtnants
tjänsteklass. — Mariningenjörskåren,
mot
svarande personalkår. Lyder under
marinöverdirektören.
Mari’nintendent’,
marinintendenturof-ficer, har samma tjänstegrader som
sjöofficer. —
Marinintendenturkå-ren, motsvarande personalkår,
lyder under marinöverintendenten.
Marini’sm, litterär riktning, uppkallad
efter G. Marini, motsvarar den
spanska gongorismen och den engelska
euphuismen. Vann stor spridning i
Europa under 1600-talet. Utmärktes
av ett svulstigt, svårbegripligt
bildspråk och en konstlad, överlastad
stil. M:s främste svenske
representant var Gunno Dahlstierna, 1823.
Mari’nledningen, gemensam
beteckning för de högsta marina organen:
marinstaben, marinförvaltningen,
marinens inspektörer samt dess
tjänste-grenschefer, 2262.
Mari’nläkare av första och andra
graden, marinläkare av kaptens,
respektive löjtnants tjänsteklass. —
Marinläkarkåren, motsvarande
personalkår, under chefskap av
marinöverläkaren.
MarVnmålning eller mari’n, målning
med havsmotiv.
Mari’nstaben, chefens för marinen
stab, handlägger ärenden rörande
sjökrigsledningen, marinens
organisation, utrustning och utbildning
m. m. samt sjö- och
kustartilleriofficerares placering och befordran.
Chefen är kommendör (Mo 15) och
under honom sorterar närmast ett
100-tal officerare i olika grader,
2262.
Marintrumpet, ett mycket gammalt
stråkinstrument med långsmal kropp,
över vilken en tjock sträng löper,
vilande på ett snedskuret stall. När
instrumentet spelas med stråke,
uppstår flageolettoner och ett
smattrande ljud, då stallets ena ände
slår mot instrumentkroppen. På så
sätt bildas en genomträngande ton,
liknande trumpetens.
Mari’növerdirektör, civilmilitär person
av konteramirals eller kommendörs
tjänsteklass, chef för
marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning och
tillika för mariningenjörkåren.
Mari’növerintendent,
marinintenden-turofficer av kommendörs
tjänste-grad, chef för marinförvaltningens
intendenturavdelning och tillika för
marinintendenturkåren.
Mari’növerläkare, marinläkare av
kommendörs tjänsteklass, chef för
marinläkarkåren.
Mariologi’, den katolska läran om
jungfru Maria.
Marion [mä’rian]. 1. Stad i Ohio, ö.
USA, 70 km n. om Columbus. 33 817
inv. 1950. Stor glas- och
maskinindustri. — 2. Stor radiostation i
Massachusetts, n.ö. USA.
Marionett’ (fr. marionette,
ursprungligen liten Mariafigur), docka med
rörliga lemmar, som hanteras genom
vid lederna fästade trådar. — I
överförd bemärkelse: person som låter
leda sig, viljesvag människa. —
Ma-rionetteater, teater där
»skådespelarna» äro M.-dockor, som
manövreras via trådarna. I Grekland och
Rom hade marionettspelen stor
utbredning och de levde kvar genom
hela medeltiden. Även på den
japanska teatern har M.-teatern haft
stort inflytande.
Mariotte [mariåt’], Edme (1620—84),
fransk fysiker, bekant genom flera
upptäckter, främst den efter honom
och R. Boyle uppkallade lag, som
säger att produkten av tryck och
volym hos en viss mängd gas
alltid har samma konstanta värde vid
en given temperatur. M. upptäckte
även den s. k. blinda fläcken i ögat,
Mariottes fläck.
Maritain [maritäns’], Jacques (f. 1882),
fransk tänkare och kulturkritiker,
ivrig katolik, en av de främsta
representanterna för nythomismen. Har
vid sidan av sin fackfilosofiska
gärning utövat stort inflytande på fransk
politik och litteratur. Bland hans
arbeten märkas Personligheten och det
gemensamma bästa (1947, sv. ö. 1949),
1186.
Mariti’m, hörande till haven, havs-.
Maritza eller Marica [marit’sa], flod
på ö. Balkanhalvön från nordsidan
av Rhodopemassivet genom
Bulgarien och på gränsen mellan Turkiet
och Grekland till Egeiska havet. 490
km lång. Segelbar till Adrianopel.
Mariupol [-o’pål], sedan 1948 officiellt
Zjdanov [sjda’nåff], stad i Ukraina,
Sovjetunionen, vid Azovska sjön.
222 000 inv. 1939. Viktig hamn för
stenkol, spannmål och salt.
Metall-och maskinindustri.
Mar’ius, Gaius (d. 86 f. Kr.), romersk
fältherre och politiker,
reorganiserade den romerska hären, besegrade
teutonerna år 102 och cimbrerna år
101. På grund av sin ställning som
ledare för folkpartiet kom M. i strid
med Sulla och tvangs att fly till
Afrika. Han återvände, då denne
förde krig i Mindre Asien och utövade
ett grymt skräckvälde i Rom men
avled kort efter att han blivit
konsul för sjunde gången, 1380.
de Marivaux [marivå’], Pierre (1688—
1763), fransk författare, en av
rokokons yppersta representanter i
Frankrike. Skrev en rad
förtjusande komedier bl. a. Arlequin poli par
l’amour (1720) och Le jeu de 1’amour
et du hazard (1730) och flera
romaner, bl. a. det ofullbordade
mästerverket La vie de Marianne (1731—
41), ett förebud till den
psykologiserande, sentimentala och borgerliga
prosaepik som snart skulle få sin
blomstring i England, 1180.
Mark, gränsland, gränsområde. Från
Karl den stores tid benämning på
vissa gränstrakter i det frankiska
riket, som erövrats från andra folk.
Organiserades som markgrevskap
med hänsyn till
försvarsberedska-pen och underställdes markgrevar
med speciella befogenheter.
Mark, finska och tyska myntenheter.
Den finska marken delas i 100
penni, den tyska marken i 100 pfennig,
Den tyska marken har förekommit i
olika former, t. ex. guldmark,
registermark, riksmark D-Mark. —
Under äldre tider användes
markmynt även i Sverige.
Mark, i Sverige under 1600-talet
använd alternativ benämning på
skålpund = 425,08 g.
Marka, församling i Vilske kommun
i ö. Västergötland, Skaraborgs län,
314 inv. 1954.
Mar’kalls sömnlösa nätter (1820—21),
satirisk dikt mot P. A. Wallmark
och dennes meningsfränder,
författad av L. Hammarsköld m. fl.
nyromantiska skalder.
Markant’ (fr. marquant),
framträdande, anmärkningsvärd.
Markaryd. 1. Kommun i s.v. Småland,
Kronobergs län, 2 967 inv. 1954. —
2. Köping i M. 1, vid Lagan, nära
gränsen till Skåne och Halland. 1 902
inv. 1954. Träindustri.
Järnvägsknutpunkt, 3111 K.
Markasi’t, rombiskt kristallinisk form
av svavelkis. Användes i enklare
smycken.
Markattliknande apor, en
underavdelning av familjen markattor,
omfattar bl. a. babianer och makaker.
Markattor, Cercopithe’cus, en familj
4566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
