Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Marquand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARQUAND, JOHN P.
MARTEAU, HENRI
införde i sin psalmbok, muntra
sångtexter och bitande epigram.
Med sin galliska esprit och
formella skicklighet lade han grunden till
en betydande tradition inom fransk
poesi, 1178.
Marquand [ma’kand], John P. (f.
1893), amerikansk författare, som
i flera även till svenska översatta
romaner skildrat Bostons
överklasskretsar.
Marque deposée [mark depåse’], fr.,
inregistrerat varumärke.
Marquesasöarna [marke’sas-], fransk
ögrupp i ö. Oceanen, n.ö. om Tahiti,
1 274 km2, 2 988 inv. 1951, — 232 K,
1170.
Marquet [markä’], Albert (1875—1947),
fransk målare, har främst utfört
parisiska kajmotiv och hamnbilder
från Sydfrankrike i en
Mattisse-influerad, dekorativ stil.
Marr, Nikolaj (1864—1934), rysk
språkforskare, professor i
Leningrad. M. var i synnerhet kännare
av de kaukasiska språken och har
blivit omtalad för sina teorier om
språkets utveckling och språkens
släktskap. M:s och hans lärjungars
läror (den Marrska skolan) blev år
1950 utsatt för en skarp kritik från
Stalin.
Marra’kesh, stad i s.v. Franska
Marocko, n. om Höga Atlas, en av
landets gamla huvudstäder. Stadens
såväl som landets europeiska namn,
Marocko, härleder sig från
Mar-rakesh. 245 312 inv. 1952, därav
12 316 européer. Stor handel.
Berömt läderhantverk (marokäng),
24 K, 1166.
Marrisp, Limo’nium eller Stat’ice
vulgäre, fam. Plumbagina’ceae,
låg-vuxen ört med breda, rosettvisa
blad och ljusgredelina blommor i
tätblommigt, grenigt, ensidigt ax.
Saltängar på västkusten, sällsynt.
Odlas jämte underarten
bahusien’-se (högvuxen, glesblommig) som
prydnadsväxt.
Marro’ni, marro’ner, frukterna av äkta
kastanj. Produceras mest i
Frankrike. En särskilt storfruktig sort är
lyonmarronerna.
Marryat [mär’iat], Frederick (1792—
1848), engelsk författare, sjöofficer.
Har skrivit en rad oerhört populära
sjöromaner och pojkböcker, bl. a.
Peter Simpel (1834, sv. ö. 1837),
Jakob Ärlig (1834, sv. ö. 1837) och
Masterman Ready (1841—42, sv. ö.
1923), 290, 291 B.
Mars. 1. I romersk mytologi krigets
och styrkans gud, ursprungligen en
italiensk naturgudomlighet, senare
identifierad med grekernas Ares,
näst Jupiter romarnas förnämsta
gud. — 2. (Lat. Martius, helgad åt
guden Mars) årets tredje månad, 31
dagar. Tidigare svenskt namn:
vårmånad. — 3. Den från solen räknat
fjärde av de stora planeterna
(jorden är nr 3). Medelavstånd från
solen 228 milj, km, omloppstid kring
solen 687 jorddygn. Rotationstiden
(marsdygnet) är 24 tim., 37 min.,
massan 10,8 % av jordens. — M. har
2 små månar, Phobos och Deimos
(upptäckta 1877), 2664, 2669 B.
MarsaTa, stad på Siciliens västligaste
udde, s. Italien. 74 911 inv. 1951.
Centrum för vinhandeln med de
torra, sherry liknande Marsala
vinerna, 1813 K, 2988.
Marsch. 1. Trupps förflyttning till fots
eller med egna eller underställda
transportmedel. — 2. Musikstycke i
V* takt, urspr. avsedd att beledsaga
en trupps marsch.
Marschall (härlett ur marskalk), bloss
eller fackla, anbragt på en stång
eller pelare.
Marschner, Heinrich (1795—1861),
tysk tonsättare, hovkapellmästare i
Hannover 1831—59. Vid sidan av
Weber den romantiska operans
förgrundsfigur i Tyskland, mest känd
för operan Hans Heiling (1833).
Marseille [marsäi’], stad på
Frankrikes medelhavskust. 661492 inv. 1954.
Landets näst största stad och främsta
hamn. Universitet, kolonialinstitut
m. fl. kulturella institutioner.
Kvarnar, tvål- och oljefabriker, varv.
Kanalförbindelse, vari den
bekanta Rovetunneln ingår, med Rhone.
Stor flygtrafikknut (Marignane).
Staden grundades av fenicierna
omkring 600 f. Kr., 1143 K.
Marseljä’sen, den franska
nationalsången, skriven och tonsatt av C.
J. Rouget de ITsle 1792. Fick sitt
namn av att den sjöngs i Paris av
frivilliga revolutionstrupper från
Marseille, 375 B.
Marsfältet, lat. Cam’pus Mar’tius, fält
nedanför kullarna i antikens Rom,
där vart femte år truppmönstringar
och reningsoffer höllos. — Även
namn på de frankiska riksmötena
och från en början vapensyner, som
höllos under de merovingiska
kungarnas tid samt namn (fr. Champ de
Mars) på en stor öppen plats i
Paris, särskilt berömd sedan den stora
revolutionens tid.
Marshall [ma’sjal], Alfred (1842—
1924), engelsk nationalekonom,
grundare av den s. k. nyklassiska
eller Cambridge-skolan. I sitt
huvudverk Principles of economics
(1890) söker han förena
grundtankarna i klassikernas system,
särskilt deras värdelära, med
gräns-nytteskolans landvinningar, 2432.
Marshall [ma’sjal], George Catleft (f.
1880), amerikansk general, 1939—45
den amerikanska arméns
general-stabschef, 1945—47 ambassadör i
Kina, utrikesminister 1947—49, 1950
—51 försvarsminister. Deltog bl. a. i
konferenserna i Teheran, Jalta och
Potsdam. Hans utrikespolitiskt
viktigaste insats är Marshallplanen
(jfr nedan).
Marshallplanen, ett av G. C. Marshall
föreslaget och 1948 av den
amerikanska kongressen antaget program
för ekonomisk återhämtning i
Europa, dels genom samarbete mellan
europeiska stater, dels genom
ekonomiskt stöd från Förenta staterna.
Sovjetunionen och östblocket samt
Spanien och Jugoslavien deltogo inte
i M. De sexton s. k.
Marshallsta-tema fingo 1948—50 dela 15
miljarder dollar i form av lån och gåvor.
För Sveriges del har det endast
varit fråga om lån, 1948—49 har ca
hälften och 1949—50 hela beloppet
motsvarat krediter, som till M.
anslutna stater åtagit sig att ställa till
andra anslutna staters förfogande.
M. upphörde formellt 30/12 1951,
men den amerikanska hjälpen har
fortsatt i andra former. Den genom
M. skapade organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete
(OEEC) har också fortsatt sin
verksamhet, 1324, 3611.
Mar’shallöarna [ma’sjal-], ögrupp i
Oceanien (Mikronesien), första
gången ingående undersökt av
engelsmannen Marshall 1788, från 1885
till 1919 tyskt protektorat, 1919—45
japanskt mandat. Från 1945 under
amerikansk kontroll, sedan 1947 som
förvaltarskapsområde. Omfattar 800
öar om ca 415 km2. Omkring 10 000
inv. 1935. Kopraexport, 232 K, 2561.
Marshska provet, kontrollprov på
förekomsten av arsenik.
Marsil’ius av Padua (d. 1342),
italiensk politisk tänkare och författare,
angrep häftigt påvemakten i sitt
verk Defen’sor pa’cis.
Marsipa’n (ital. marzapane), massa av
krossad mandel, socker och
rosenvatten för konfekt, tårtor,
fettis-dagsbullar m. m.
Marsk benämndes en av de höga
riks-ämbetsmännen i de nordiska
länderna under medeltiden och senare.
Mar’skalk [eller -sjall’k] (fornhögty.
marah, häst, och scalc, tjänare),
under äldre medeltiden beteckning
för en stormans tjänare, senare
speciellt en militär titel, i de flesta
arméer den högsta militära
värdigheten. I Sverige och Finland
fältmarskalk, i Frankrike maréchal de
France. — Även beteckning för
personer, som vid offentliga
festligheter o. dyl. fungera som
ordningsmän eller vid bröllop som
brudparets manliga uppvaktning.
Marskfår, glansulliga fårraser i
marsk-länderna vid Nordsjön, såsom
tex-elfåret och ostfrisiska mjölkfåret.
M. äro stora, hornlösa och
grovulliga.
Marskland, genom
tidvattensavlag-ringar uppkommet lågland, vilket
vid flod översvämmas men vid ebb
åter blottas. Vanligt vid
Nederländernas och Tysklands nordsjökust,
där stora områden av M. inhägnats
med vallar mot havet och
uppodlats.
Marsk Stig-visorna, en grupp danska
ballader om Stig Andersen (Hvide),
som efter mordet på kung Erik
Klipping 1287 gick i landsflykt och
därpå företog upprepade
härjningståg mot Danmark, 672.
Marsksvin, lantraser med tung kropp
och hängande öron från
marsklän-derna vid Nordsjön. M. ha korsats
med engelska svin, varvid goda
raser erhållits.
Marsta, Uppsala universitet tillhörigt
meteorologiskt observatorium i
Bä-linge kommun, 8 km n. om Uppsala.
Marstal, stad på ö. Ærö, Danmark.
1 997 inv. 1950. Sjöfart,
skeppsbyggen och navigationsskola.
Marston Moor [ma’stan mo’a], slätt i
grevskapet York i England, där
Cromwell 1644 besegrade Karl I:s
armé.
Marstrand, stad i s. Bohuslän på en
ö 30 km n.v. om Göteborg. 1 192 inv.
1954. Varv. Stor badort. I M. ligger
Karlstens fästning. Stad möjligen
redan på 1200-talet, 424 K, 426 B.
Marstrand, Wilhelm (1810—73), dansk
målare, en av de främsta
konstnärerna i danskt måleri under
1800-talets förra hälft, vars produktion
bl. a. omfattar skämtbilder, porträtt,
skildringar ur danskt borgarliv,
italienska folkscener och
monumentalmålningar. Ypperlig tecknare, 669 B,
674 B, 677 B, 1640 B.
Marsupia’lia, se Pungdjur.
Marsvinet, Cav’ia porcelTus, familjen
marsvinsdjur bland gnagarna, längd
19—22 cm, liknar en liten kanin
med korta öron och korta ben.
Bak-föttema ha tre tår. Härstammar
från Sydamerika, där det hölls som
husdjur av inkafolket. Olika
tamraser finnas, skilda genom färgen
och pälsens beskaffenhet. Fordrar
värme. Användes vid
bakteriologiska försök.
Mar’syas, satyr i den grekiska
mytologin. Tävlade med Apollon i
flöjtspel-ning och blev till straff för sin
förmätenhet flådd levande.
Marsyas-framställningar voro vanliga i den
antika konsten, främst känd är
My-rons grupp Atena och M.
Marta, se Maria 3.
Marteau [martå’], Henri (1874—1934),
fransk-svensk violinist och kompo -
4568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
