Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Markegång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKEGÅNG
MAROT, CLÉMENT
av smalnäsorna (se Apor), indelas i
kolober, markattliknande apor och
egentliga markattor, 118.
Markegång eller markegångstaxa, av
myndighet (i regel länsstyrelsen)
företagen registrering av gällande
pris för vissa varor. Utgjorde
tidigare en viss (ofullkomlig) mätare på
prisutvecklingen. Kvarstår numera
för ett fåtal varor, främst för att
möjliggöra omräkning i pengar av
vissa arrenden m. m., vilka sedan
gammalt äro fastställda i varor
(persedlar).
MarkeTius, Sven (f. 25/10 1889),
arkitekt, byggnadsråd 1938,
stadsplane-direktör i Stockholm 1944—55, en
av de ledande inom den
funktionalistiska genombrottsgenerationen i
Sverige. Medverkade bl. a. vid
Stockholmsutställningen 1930. Bland hans
främsta verk märkas Tekniska
högskolans kårhus (tillsammans med
U. Ahren, 1930), Hälsingborgs
konserthus (1932), kollektivhuset vid
John Ericssonsgatan i Stockholm
(1935) och Svenska paviljongen på
New Yorkutställningen (1939). M.
har även varit verksam vid
utformandet av FN:s byggnader i New
York, 1250, 3330.
Marke’ra (fr. marquer), utstaka, ange,
betona. — Marke’rad, utpräglad.
Markerna, ital. Marche [mar’ke],
landskap i mellersta Italien kring
Anco-na vid Adriatiska havet. 9 692 km2,
1 369 556 inv. 1953. Var en gång ett
langobardiskt markgrevskap, därav
namnet, 1814.
Markerna, medeltida namn på
skogsbygden i v. Dalsland, gränsmarken
mot Norge.
Marketenteri (lat. merca’ri, handla),
kafé- och affärsrörelse för
manskapet vid militär förläggning.
Föreståndare kallas marketen’tare,
respektive marketen’terska.
Markevitj, Igor (f. 1912), rysk
dirigent, pianist och kompositör, bl. a.
lärare i dirigentklassen vid
Mozart-teum i Salzburg. M. är f. n.
måhända världens tekniskt skickligaste
orkesterledare, som vid flera
gästspel i Stockholm väckt uppseende
genom mästerliga gestaltningar av
både klassiska och moderna verk.
Markgreve, i det Frankiska riket chef
för förvaltningen i ett mark, dvs. ett
gränsdistrikt. Ur M. har adelstiteln
markis utvecklats.
Markim, församling i Vallentuna
kommun i s. Uppland, Stockholms län,
307 inv. 1954.
Marki’s (fr. marquis, eng. marquis),
adelstitel i England, Frankrike,
Italien och Spanien för adlig rang
mellan hertig och greve. Om ursprunget
jfr Markgreve. — Markisinna, maka
till en markis.
Marklund, Bror (f. 3/12 1907),
skulptör. Bland M:s formfasta och
kraftfullt uppbyggda verk märkas
Tha-lia för Malmö Stadsteater (1944)
samt bronsportar för Statens
historiska museum, 3330.
Marklära, pedologi’, vetenskapen om
markens eller jordmånens
egenskaper, speciellt ur jordbruks-,
trädgårds- och skogssynpunkt.
Marknad. 1. Vid bestämda tidpunkter
på vissa platser återkommande
sammandragningar av köpare och
säljare för handelsutbyte, förr bl. a.
gris-, häst-, oxmarknader och
allmänna marknader, numera främst
för vissa världsmarknadsprodukter,
t. ex. pälsmarknaden i Leipzig. —
2. Marknad användes även i
betydelsen försäljningsområde,
avsättningsområde. — 3. Som
nationalekonomisk term avses med M.
summan av alla tänkbara kontakter
mellan köpare och säljare av en viss
vara eller tjänst t. ex.
arbetsmarknad, kreditmarknad osv. Beskrivning
och analys av olika
marknadsformer utgöra en viktig del av
nationalekonomin.
Marknadsundersökning, en vanligen
av affärsföretag bekostad och av
enskilda marknadsinstitut
verkställd undersökning av sådana
förhållanden på en viss marknad som
bestämma avsättningsmöjligheterna
där, för att utröna kundernas
önskemål etc., 1544.
Markoman’ner, germansk folkstam,
som från trakterna mellan Main och
övre Donau kort före Kr. f.
inträngde i Böhmen och där grundade
ett stort rike av kort varaktighet.
Ett anfall av dem mot de romerska
provinserna söder om Donau slogs
tillbaka av Marcus Aurelius under
de s. k. markomannerkrigen, 167—
180. M. bosatte sig under namn av
bajuva’rer i nuvarande Bayern på
500-talet, 3882.
Markprofil, inom markläran
beteckning för lagerföljden i marken.
Marks von Würtemberg, Erik (1861—
1937), president i Svea hovrätt 1925
31. Var konsultativt statsråd 1905—
06, då han utarbetade de s. k.
Staafflagarna, och utrikesminister
1923—24.
Mark Twain [mak toej’n], pseudonym
för Samuel Langhorne Clemens
(1835—1910), amerikansk författare,
världsberömd humorist. Särskilt
bekanta äro hans böcker Tom Sawyer
(1876, sv. ö. 1877), Huckleberry
Finn (1884, sv. ö. 1885) och På
Mississippi (1883, sv. ö. 1919), 3546.
Markus, enligt traditionen författare
till N. T:s som det har antagits
äldsta evangelium, enligt legenden
biskop i Alexandria. San
Marcokyr-kan i Venedig säges vara uppförd
över hans grav.
Markö’r, person som markerar (vid
tävlingsskytte, spel o. dyl.).
1. Marlborough [måTbara eller [-ma’1-bara],-] {+ma’1-
bara],+} John Churchill (1650—1722),
hertig av M., engelsk statsman och
fältherre. M. intog en ledande
ställning vid det stuartska hovet, men
slöt sig 1688 till Vilhelm av Oranien.
Denne utsåg honom 1700 till
överbefälhavare i Spanska
tronföljds-kriget och han vann där
tillsammans med prins Eugen av Savojen
de lysande segrarna vid Blenheim
och Malplaquet. Sedan en brytning
inträtt mellan den engelska
drottningen och M:s gemål, förlorade
han sina ämbeten och sin makt
1711. Efter det hannoverska husets
tronbestigning 1714 återfick M. sin
ställning men spelade ej längre
någon större politisk roll, 614.
2. Marlborough, Sarah Churchill, f.
Jennings (1660—1744), hertigens av
M. ryktbara maka, som under flera
år praktiskt taget regerade England
genom sitt herravälde över
drottning Anna. Lämnade 1711 sin
ställning vid hovet efter en brytning
med drottningen.
Marlboroughvisan, fransk soldatvisa
från 1500-talet, som senare
anknutits till Marlborough. På svenska:
När Mellbom i krig skulle draga.
Ma’rlitt, E. (1825—87), pseudonym för
den tyska författarinnan Eugenie
John. Har skrivit många populära
romaner.
Marlowe [ma’låo], Christopher (1564
—93), engelsk dramatisk författare,
den störste före Shakespeare, till
vars fria behandling av
blankversen han har lagt grunden. Bland
hans dramer, som i likhet med hans
ytterst sparsamma lyrik utmärka
sig för praktfull retorik och heroisk
självkänsla, må nämnas Doctor
självkänsla, må nämnas Tamburlaine
(1587), Doctor Faustus (1588, sv. ö.
1839) och Edward II (1594), — 838,
915, 3416.
Marma, Marmaverken, industriort i
s.ö. Hälsingland, vid sjön Marman.
1 024 inv. 1951. Sågverk och
sulfatfabrik, 1679.
Mar’marasjön, under antiken
Propon’-tis, turkiskt inhav mellan Asien och
Europa, genom Bosporen förbundet
med Svarta havet, genom
Dardanel-lerna med Egeiska havet. 1355 m
djupt instörtningsbäcken. Ca 11500
km2, 880 K, 3543.
Marmelad (grek. melim’elon,
ho-nungsäpple), tjockflytande
fruktmassa som kokats med socker och
geléämne. Till fasthet kokad
massa användes, skuren i bitar, till
konfekt.
Marmor (grek. mar’moros [-[glänsande]-] {+[glänsan-
de]+} sten), en omkristalliserad
kalksten eller dolomit, men i dagligt tal
även tät kalksten, som lätt antager
polityr och ett tilltalande utseende.
Färgen skiftar från rent vit till
grön eller röd, med mörkare
åd-ringar i form av ett oregelbundet
mönster. Användes tekniskt såsom
byggnadssten, för skulpturändamål,
m. m., 1860, 3235.
Marmore’ring, målning eller teckning
som efterbildar marmorns färg,
mönster och ådring. —
Marmore’-rad, försedd med M.
Marne [marn]. 1. Flod i n.ö. Frankrike,
biflod till Seine, i vilken den
in-mynnar strax ovan Paris. 525 km
lång. Viktig trafikled med kanaler
till Rhen över Nancy, Aisne och
Saöne. — Här utkämpades under
första världskriget 5—12 sept. det
s. k. Marneslaget, varigenom
tyskarnas frammarsch hejdades av
fransmännen. Andra Marneslaget
kallas den snart avbrutna tyska
offensiven 15—17 juli 1918, — 1142,
3735. — 2. Departement i n.ö.
Frankrike kring floden Marne, 8 205 km2,
415141 inv. 1954. Huvudstad
Chålons-sur-Mame.
Marocko, sultanat i n.v. Afrika, delat
på ett franskt och ett spanskt
protektorat samt en internationell zon.
Franska M. omfattar 390 800 km2,
8 002 014 inv. 1951, därav 362 814
fransmän, huvudstad Rabat.
Spanska M. omfattar 46 000 km2, 1 026 00O
inv. 1952, därav 85 000 européer,
huvudstad Tetuån. Den
internationella zonen kring Tanger, 585 km2, ca
170 000 inv. 1952, var 1941—45
införlivad med det spanska
protektoratet, 24 K, 1162.
Marodö’r (fr. marauder, plundra),
person (oftast soldat), som gör sig
skyldig till plundring; skadegörare.
Maroni’ter, en kristen sekt i Syrien
och på Cypern uppkallad efter
eremiten Maron. Samfundet, som
omfattar ca 300 000 personer, styres av
en patriark och är sedan 1100-talet
anslutet till katolska kyrkan.
de Marmont [-mån«’], Auguste
Fréde-ric Louis (1774—1852), hertig av
Ragusa, fransk militär, en av
Napo-leons marskalker, gick över p&
Bourbonernas sida.
Maros [ma’råsj], biflod från v. till
Tisza, upprinner i Transsylvanien
och utmynnar på ungerskt område.
880 km lång. Flottled, 3884 K.
Marot [marå’], Clément (omkr. 1497—
1544), fransk poet, hovskald hos
Frans I. Som hugenott blev han
förföljd och råkade ut för fängelse
och landsflykt. Hans poesi omfattar
graciösa tillfällighetsdikter,
översättningar ur Psaltaren som Calvin
4567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
