Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mary ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARY ––––––––––––––––-
deras lärjungar utvecklade läran om
historiens ekonomiska drivkrafter,
kapitalismens orättvisor, den
proletära klasskampens metoder och
socialismens nödvändighet. Läran
anammades av många socialistpartier, men
framförallt av kommuniströrelsen i
den av Lenin tolkade formen, 2032,
2267, 3134.
Mary ]mä’ari], eng., Maria.
Mary Island [mä’ry ai’land], örlogsbas
i Californien, v. USA, nära San
Francisco.
Maryland [mer’iland], stat i ö. USA,
vid Atlanten kring Chesapeakviken.
25 754 km2, 2 571 000 inv. 1953.
Huvudstad Annap’olis. En av de 13
ursprungliga delstaterna, 1321 K.
Marzia’le [martsia’le], italiensk
musikterm: krigiskt.
Maräng (fr. meringue), bakverk av
vispad äggvita och fint strösocker.
Masaccio [-sa’tjå] (1401—28), italiensk
målare, banbrytare för den
italienska ungrenässansen genom sin
enkla, plastiska, monumentala stil.
Huvudverk: freskerna i
Brancaccika-pellet i S. Maria del Carmine i
Florens och i kyrkan S. Clemente i
Rom samt stafflimålningen Anna
själv tredje (Florens), 1818, 2401,
2868, pl. vid art. Målarkonst.
JL. Ma’saryk, Thomas G. (1850—1937),
tjeckisk politiker, professor i
filoso-Æi, vistades under första världskriget
som emigrant i England och
Amerika och propagerade för
Tjeckoslovakiens självständighet. 1918—35
’Tjeckoslovakiens första president.
Framstår för eftervärlden som en av
ttjeckemas främsta politiker och som
en hel generations politiska
uppfostrare, 3488.
2. Ma’saryk, Jan (1886—1948), son till
Thomas Masaryk, tjeckisk politiker.
1925—38 Tjeckoslovakiens minister i
London, 1940—45 utrikesminister i
Londonregeringen, efter befrielsen
1945 i Prag. Dog efter den
kommunistiska statskuppen 1948, sannolikt
genom självmord, 3489.
Mascagni [maskan’ji], Pietro (1863—
1945), italiensk tonsättare, välkänd
genom operan Cavalleri’a rustica’na
(På Sicilien, 1890), 1824.
iMasefield [meisttild], John (f. 1878),
engelsk författare, poet laureate
1930. Hans arbeten präglades dels
av friskt äventyrslynne och minnen
från författarens sjömansår bl. a. i
romanerna Berättelsen om döde Ned
(1938, sv. ö. 1939) och Berättelsen
om levande Ned (1939, sv. ö. 1940),
dels av en grubblande och sökande
anda. M. har också skrivit
versdramer, bl. a. En japansk tragedi
(1915, sv. ö. 1931), samt sjöromaner
och memoarer, 844.
Mashie, numera sällan använd
golfklubba för halvlånga slag.
Mashonaland [masjåo’na], område i ö.
Sydrhodesia, s. Afrika, bekant för
sina guldfyndigheter.
Masims’sa (238—149 f. Kr.), numidisk
furste, Roms bundsförvant i kriget
mot Kartago.
Mask (fr. masque, troligen av arabiskt
ursprung). 1. Ansiktsbeklädnad med
mänskliga eller djurdrag, av
ursprungligen magisk-religiös
innebörd. Anlädes som skydd mot
övernaturliga makter, för att bringa
jaktlycka eller besvärja andar. De
antika skådespelarna anlade M. för
att förkroppsliga idealgestalter och
allmänna typer. Två huvudtyper
funnos, den tragiska och den
komiska M. I dag förekommer M., utom
hos primitiva folk, buddister och
indier i rituella sammanhang, endast
vid maskerader. När japanska,
kinesiska och västerländska
skådespe
lare anlägga M. avses en bemålning
eller sminkning av ansiktet. — 2.
Ansiktsskydd vid fäktning, mot
gasförgiftning (gasmask) osv.
Maskar, en av djurrikets provinser,
omfattande vitt skilda former med
långsträckt kropp utan extremiteter
och utan skal. Nervsystemet är en
kedja av pariga ganglier
(nervknutar). De högsta formerna ha en
kroppshåla och som
förflyttnings-organ en hudmuskelsäck. Även
blod-kärlssystem kan förekomma. M.
indelas i klasserna ring-, rund- och
plattmaskar, 717 B, 2270 B.
Maskarettierna, ögrupp i Indiska
oceanen ö. om Madagaskar, bestå av
Ré-union (fransk), Mauritius och
Rodri-gues (båda engelska), 24 K.
Maskaro’n, som ornament begagnat,
stiliserat människoansikte, vanligt
under antiken och barocken.
Maskatt, Muscat, huvudstad i
sultana-tet Oman, n.ö. Arabien. Ca 14 000
inv. Staden behärskar inloppet till
Persiska viken. Export av dadlar,
121.
Masketta, anlägga mask; förkläda,
dölja, camouflera. — I överförd
bemärkelse genom ord eller handling dölja
någots rätta art eller avsikt.
Maskera’dbalen, opera om mordet på
Gustav III av G. Verdi (1859).
Uppförd i Stockholm l:a ggn 1927.
Maskformiga bihanget, den blint
slutande utbuktningen från
blindtarmen, 410.
Maskgroddjur, Gymnaphio’na
(Ap’o-da), groddjursordning med femtio
arter i tropikerna, blinda, masklika,
utan extremiteter och svans, de
flesta små, några nästan meterlånga.
Landdjur, som leva i fuktig jord. En
art lever i vatten.
Maskinell’ (lat. ma’china, maskin)
sä-ges en metod eller process vara då
den helt eller väsentligen
genomföres med maskiners hjälp.
Maskineri’, maskinanläggning,
kombination av flera maskiner,
komplicerad maskin. — Ordet M. användes
även i figurlig betydelse.
Maskingevär, detsamma som
kulspruta, 3755 B.
Maskinsättning, till skillnad från
handsättning, all sättning utförd
med hjälp av sättmaskiner. Jfr
Linotype, Monotype.
Maskintelegraf, den mekaniska
signalinrättning med vilken order lämnas
från kommandobryggan till
fartygets maskinrum och varmed dessa
order dessutom kvitteras. Vanligen
finnas på en M. lägena fullt framåt,
sakta framåt, stopp, sakta back och
fullt back samt ett beredskapsläge
för fram resp. back.
Maskopi’, hemligt samförstånd.
Maskregn, massuppträdande av
insektlarver och stimdom daggmaskar
på snö eller frusen mark. Förklaras
beträffande larverna med att dessa
vid blid väderlek lockats upp ur
vin-terdvalan, beträffande daggmaskarna
med att i lövhögar och komposter
ytligt förekommande daggmaskar
vid biåsväder tillsammans med
löven virvlas upp i luften och hamna
på snön.
Maskros, Tarax’acum vulgatte,
familjen korgväxter, har bredflikiga blad
i rosett, tunglika blommor i ensam
korg på tjock, ihålig, bladlös stjälk,
smala, utböjda holkfjäll jämnhöga
med ytterholk, nöt med skaftad
hårpensel. Svårt ogräs, som utrotas med
ett växthormon. — En närstående
art, T. kok’sagys, odlas i Ryssland
som kautschukväxt. Försöksodling i
Sverige gav för litet utbyte.
Maskspel, lyriskt-musikaliska,
dramatiska festspel, som på 1500- och
––––––––––––- MASSAGE
1600-talen nådde stor popularitet
vid de europeiska hoven, speciellt i
England, där de under den
elisa-bethanska epoken nådde sin
höjdpunkt med bl. a. Ben Jonson och
Lyly. M. hade ofta mytologiska
eller allegoriska motiv och förberedde
i vissa avseenden operan.
Maskulin (lat. masculi’nus, av mas,
man), manlig, karlaktig, viril; av
hankön. — Mas’kulinum, inom
språkvetenskapen man- eller hankön.
Masochis’m, en form av könsdrift, som
yttrar sig i vällustkänsla vid
förödmjukande fysisk smärta, vållad av
motparten.
Mason [meisn], Alfred Edward
Wood-ley (1865—1948), engelsk författare,
skrev flera äventyrsromaner med
exotiska motiv, som även översatts
till svenska, t. ex. De fyra fjädrarna
(1902, sv. ö. 1S37), 704.
Mason, James (f. 15/5 1909), engelsk
skådespelare, blev arkitekt 1931,
kom som sådan till teaterscenen,
började filma 1931, från 1949 i
Hollywood. Filmer bl. a. Den sjunde
slöjan (1945), En natt att leva
(1946), Rommel, ökenräven (1951),
Operation Cicero (1952), Julius
Cæsar (1953) och En stjärna föds
(1954).
Masonitt, handelsnamn på fabrikat av
hård eller härdad träfiberplatta
enligt amerikanen A. Masons
uppfinning (1926).
Maso’vien, gammalt landskap i
mellersta Polen, under senare medeltiden
eget hertigdöme. Befolkningen
består av den polska stammen
masu’-rer.
1. Masreliez [marolje’], Adrien (1717—
1806), fransk-svensk
ornamentsbild-huggare, från 1748 verksam i
Stockholm, där han ledde utsmyckningen
av slottets rokokointeriörer.
2. Masreliez [marolje’], Louis (1748—
1810), son till Adrien M., målare och
rumsdekoratör, professor vid
Konstakademien 1784—97, direktör från
1805, den sengustavianska stilens
främste företrädare. Utförde bl. a.
inredningar i Konungens paviljong
på Haga (1789—92), i Drottningholms
och Stockholms slott samt Sofia
Albertinas (nuv. Arvfurstens) palats
(1792—95), 3268, 3325.
3. Masreliez [maralje’], Jean Baptiste
(1753—1801), bror till Louis M.,
ornamentbildhuggare, dekorerade i
tidig gustaviansk stil flera rum på
Stockholms slott och dåvarande
Kungliga teaterns salong.
Mass., förkortning för staten
Massachusetts, USA.
Massa. 1. Materiemängd. Mätes i gram,
kilogram, ton osv. I sådana
måttsystem där kraftenheten är
kilo-pond (i stället för dyn eller
new-ton) och längdenheten är meter
måste man dividera massan i kg
med beloppet 9,81 (tyngdkraftens
acceleration i m/sek.2 för att få ett
enstämt räknesätt vid bestämning
av masskrafter osv. — 2. Detsamma
som pappersmassa (mekanisk eller
kemisk), 2615 B.
Massa (förvrängning av eng. master,
herre), förr negrernas tilltalsord till
en vit man.
Massachusetts [mäsatjo’sits], stat i n.ö.
USA, tillhörande Nya England, 21148
km2, 4 888 000 inv. 1953. Grundades
1620 genom pilgrimsfädernas
ankomst med Mayflower till Plymouth
nära Boston. Länge den ledande bland
Nya Englands stater. Huvudstad
Boston, 1321 K, 3608.
Massage [-sa’sj], gnidning eller
knåd-ning av kroppens mjukdelar i syfte
att motverka vissa sjukliga
förändringar. Användes bl. a. för
uppmjuk
457°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
