- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4571

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Massajer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MASSAJER

MATAPAN

ning i samband med idrottsövningar.
— Masse’ra, utföra massage.

Massaj’er, massaier, hamitiskt folkslag
i Östafrika ö. och s.ö. om
Viktoria-sjön, ursprungligen nomadiserande
herdar, som genom boskapspestens
härjningar tvingats övergå till
jordbruk, 23.

Massa’ker (fr. massacre), massmord,
blodbad. — Massakre’ra, anställa
blodbad.

Massa’lia, grekernas namn på den
koloni, som sedan blev Marseille,
1143.

Massaua [-ao’a], hamnstad i Eritrea
vid Röda havet. Ca 17 000 inv. 1939.
Kolonins handel går nästan helt
över staden, 24 K.

Massaved, ved för tillverkning av
pappersmassa. Härtill användes klena
dimensioner väsentligen av gran (för
mekanisk massa och sulfitmassa) och
tall (för sulfatmassa) enär de grövre
dimensionerna mera ekonomiskt
utnyttjas som timmer, 3061 B.

Massenet [masnä’], Jules (1842—1912),
fransk tonsättare; skrev bl. a.
operorna Manon (1884) och Thais (1894)
samt uvertyren Phèdre (1873).
Formellt står M. på fransk operas grund
med inslag från Wagner, 1187.

Massenhet, i metersystemet och
mks-systemet detsamma som kilogram, i
cgs-systemet detsamma som gram.
Jfr Massa.

Masse’ra, se Massage.

Massif central [masif’ san®tral’],
Franska Centralmassivet, det centrala
höglandet i mellersta Frankrike
mellan Seines, Rhönes och Garonnes
bäcken, med en medelhöjd av 800
m. Relativt hårt klimat, glest
befolkat.

Massi’lia, det latinska namnet på
Marseille. Jfr Massalia.

Massillon
sijåns’j, Jean Baptiste
(1663—1742), fransk teolog och [-predikant, biskop av Clermont, den
siste av det stora seklets andliga
vältalare.

Massinger [mä’sindja], Philip (1583—
1640), engelsk dramatiker, en av de
sista elisabetanerna, ensam eller i
samarbete med andra författare till
talrika skådespel, av vilka många
rymma lysande partier. Hans
populäraste verk är komedin A new way
to pay old debts (1633).

Massi’v (lat. mas’sa, deg), tät, fast;
stadig, tung; alltigenom av samma
material. — Inom geologin: större
område av i dagen liggande
berggrund med relativt enhetlig
sammansättning.

Masskorsband, öppen massförsändelse
per post av trycksak m. m. (jfr
Korsband), varvid rabatt erhålles å
portot.

Masson [masåns’J, André (f. 1896),
fransk målare och illustratör. M:s
verk ger i surrealistiskt
mardröms-lika skildringar uttryck för
människans livs- och dödsskräck.

Massore’ter, judiska lärda på 500—
1000-talen e. Kr., som arbetade på
att bevara den hebreiska
bibeltexten och bl. a. försågo den med
vokaltecken.

Masspsykologi, läran om själslivet hos
deltagarna i en folkmassa. Har
kommit att spela en betydelsefull roll i
modern politik, 2272 B.

Masspsyko’s, hysteriska tillstånd som
uppstå i en folkmassa, varvid den
intellektuella och moraliska nivån
hos de personer som gripits av M.
sjunker katastrofalt så att de kunna
ledas till handlingar som de som
individer ej skulle ha utfört. Har
spelat en ödesdiger roll t. ex. vid
religionskrigen och under
skräckväldet efter franska revolutionen
lik

som i de fascistiska och
kommunistiska rörelserna, 1674.

Mass-spektrogra’f, ett av
Nobelpristagaren F. W. Aston uppfunnet
instrument för bestämningen av massan
hos positiva joner. Dessa accelereras
i ett elektriskt fält, varefter
partiklarna passera ett tvärgående
magnetiskt fält så att banorna bli krökta.
Genom att krökningsradien blir
större vid tyngre partiklar kan man
medelst M. särskilja bl. a. isotoper.

Masstal, hela tal som ange
atomkärnans massa, uttryckta i Vis av
syrets atomvikt. M. uttrycker
sammanlagda antalet protoner och neutroner
i en atomkärna, 210.

Massu’t, rest efter destillation av
petroleum, en svart, trögflytande
vätska, som användes till bränsle eller
ytterligare destilleras.

Massverkans lag, ett av C. M.
Guldberg och P. Waage uppställt
samband mellan koncentrationerna av
reagerande och bildade ämnen vid
jämvikt för en omvändbar kemisk
reaktion. Enligt denna lag är
produkten av de bildade ämnenas
koncentrationer (eller vissa potenser av
dessa) dividerad med produkten av
de reagerande ämnenas
koncentrationer konstant vid given
temperatur.

Massö’r, massö’s, man respektive
kvinna som ger massage.

Mast, i ett fartygs symmetriplan
vertikalt uppställd, mot toppen
avsmalnande spira, i mindre fartyg och
båtar av trä, i större fartyg av
stålplåt. M:s uppgift vid större
fartyg är att ge fäste åt lastbommar
för lastens in- och uttagande men
även att uppbära lanternor,
radioantenn, signalflaggor och i enstaka
större fartyg utkiksplats. Äldre
tiders stora segelfartyg hade
trämaster hopsatta av flera delar med
komplicerade stagningar för att
kunna uppbära seglen.

Mas’taba, fornegyptisk byggnadstyp
för konunga- och stormansgravar,
uppfördes i tegel eller kalksten i
rektangulär form med inåt lutande
väggar och platt tak, 776.

Master [masta’], eng., husbonde,
herre; framför gossars namn: unge herr.
— Master of Arts, förkortas M. A.,
akademisk titel, ungefär
motsvarande svensk filosofie magister eller
licentiat. — Master of Science,
förkortas M. Sc., ungefär motsvarande
filosofie licentiat i
naturvetenskapliga ämnen. — Som jakt- och
sportterm betecknar M. en person som
leder fältet en tid efter starten och
ej får passeras.

Masters [ma’stas], Edgar Lee (1869—
1950), amerikansk författare. Hans
epigramsamling Spoon River
Antho-logy (1915, sv. ö. 1927), som består
av fingerade gravinskrifter över
invånarna i ett amerikanskt
Grönköping, är ett klassiskt verk, buret av
på en gång ironisk och tragisk
människouppfattning, 88.

Masthugget, stadsdel i v. Göteborg. —
Masthuggs församling hade 24 006
inv. 1954. Den 1910—12 av Sigfrid
Ericson uppförda kyrkan är ett av
nationalromantikens tidigaste och
mest typiska verk. Känt sjömärke,
synligt långt ute till havs, 1528.

Mas’tiff, stor, kraftig engelsk
vakt-och sällskapshund av doggtyp,
kort-hårig med hängande öron, boghöj d
75—85 cm. Har anor från
romartiden då rasen användes i djurstrider
på cirkus.

Mas’tix, harts av medelhavsträdet
Pis-tac’ia lentis’cus. Användes i lösning
för att fästa förband över sår samt
vid sminkning och maskering på

teatern. — Även benämning på
vissa naturliga asfalter (asfaltmastix).
Mastodonsau’rus, ett utdött släkte
pansarsalamandrar med 1 m långt
huvud, varav lämningar påträffats i
Tyskland.

Mastodonter, Mastodon’tidae, utdöd
familj av elefantdjuren, som levde
under tertiärtiden. Släktet Mas’todon
hade betar även i underkäken.
Genom dessas tillbakabildande
upp-kommo de nutida elefanterna. M.
america’nus var samtidig med
människan.

Mastoidi’t, öronsjukdom, inflammation
i hålrummen av proces’sus
mastoi’-deus, klippbenets utskott bakom
örat.

Masturbatio’n, se Onani.

Masugn, högbyggd ugn för reduktion
av järnmalm till tackjärn enbart
med tillhjälp av förbränningsvärme
från den med järnmalmen blandade
beskickningen av träkol eller koks.
I ugnens nedre del, det s. k. stället,
inblåses genom munstycken
(formor) den ofta förvärmda luft som
fordras för processen, 1900.

Masugnsgas, den väsentligen av kväve
och koloxid bestående gas, som
avgår från den s. k. kransen av en
masugn och som numera alltid
till-varatages. Uppsamlas i gasklockor
och användes bl. a. som bränsle vid
martinugnar.

Ma’sur, sjuklig bildning hos trädslag,
förorsakad av ymnig knoppbildning,
som hämmats i utvecklingen och
omgivits av årsringar. Särskilt
vanlig företeelse hos björk. Ger vackert
virke.

Ma’surbjörk, Be’tula verruco’sa, är
högvuxnare än glasbjörken, har
spetsigare blad, fastare ved och
sämre näver. M. utvecklar sig ofta
till hängbjörk genom att kvistarnas
tjocklekstillväxt icke håller jämna
steg med deras längdtillväxt. M. har
en något sydligare utbredning än
glasbjörken, 2231 B.

Masu’ren, landskap i s.ö. delen av
öst-preussen, n.ö. Polen, till en del
bebott av masurer, en polsk stam,
bosatt kring mellersta Weichsel. Ett
kuperat moränlandskap med talrika
sjöar och träskmarker (Spirding,
Mauersee m. fl. sjöar). Här
utkämpades 1914—15 flera viktiga slag
mellan de ryska och tyska arméerna.

Masu’riska sjöarna, träsklandskapet i
Masuren, 2691 K, 3735.

Masur’ka eller mazurka, gammal
ma-surisk dans, genom bl. a. Chopin
utvecklad till en polsk nationaldans i
Vi-takt.

Ma’sverk (ty. Masswerk), det
konstrika, dekorativa spröj sverk genom
vilket fönstren i gotiska
byggnadsverk indelas.

Matabe’le, krigiskt kafferfolk i
Syd-rhodesia, s. Afrika. Bildade på
1830-talet ett mäktigt rike kring
Bula-wayo, som 1893 erövrades av
engelsmännen.

Mata’di, Belgiska Kongos främsta
hamnstad, vid nedersta
Kongoflo-den. 13 000 inv. 1939. Järnväg till
Léopoldville. Svensk missionsstation,
2040.

Mata Hari, hette egentligen
Margareta Zeller (1876—1917) holländsk
dansös. Var under första
världskriget verksam som tysk spion i Paris,
där hon arkebuserades.

Mata’nzas, hamnstad på Cubas n. kust.
84 460 inv. 1951. Socker- och
tobaks-export.

Matapa’n, Kap M. det grekiska
fastlandets sydligaste udde, på
Pelopon-nesos. I farvattnen utanför M.
besegrade brittiska flott- och
flyg

4571

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free