Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Messenien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MESSENIEN
- METAXAS, JOANNIS
funktionellt betingade
affärshusarkitekturen.
Messe’nien, forngrekiskt landskap pä
s.v. Peloponnesos, bördig slättbygd
kring floden Pamisos (Pirnasa), skilt
från Lakonien av Taygetos. Under
tiden före 369 f. Kr. underkuvat av
Sparta, blev det fritt genom
Epami-nondas. Det nutida M. hade 241 000
inv. 1940. Huvudstad Kalamai.
1. Messe’nius, Johannes (d. 1636),
historiker och författare, uppfostrades
av jesuiter men gick 1608 i Karl IX :s
tjänst och blev följande år professor
i Uppsala. 1616 anklagades M. för
katolska stämplingar och dömdes till
livstids fängelse på Kajaneborg (se
d. o.). Under Uppsalatiden skrev M.
ett flertal skoldramer, Disa (1611),
Signill (1612) m. fl. och utarbetade
under fångenskapen sitt livsverk
Scondia illustrata, som behandlar
Sveriges historia från äldsta tider
till fram på 1600-talet.
2. Messe’nius, Arnold Johan (1608—51),
son till Johannes M., historiker,
rikshistoriograf 1645, inblandades i
sonen Arnolds process och
avrättades.
3. Messe’nius, Arnold (1629—51), son
till Arnold Johan M., anställd i
kansliet, avrättad på grund av en
smädedikt mot Kristina, vari Karl
(X) Gustav uppmanades att
bemäk-tiga sig kronan.
Messerschmitt, Willy (f. 1898), tysk
flygplanskonstruktör. Hans jaktplan
voro en tid världens snabbaste. M.
har sedermera varit verksam i det
amerikanska flygets tjänst, 1037 B.
Messiaen [messiäns’j, Olivier (f. 1908),
fransk tonsättare, som 1936 bildade
kretsen La Jeune France (Det unga
Frankrike). Hans starkt
experimentella musik är påverkad av bl. a.
katolsk mystik, särskilt den
kyrkomusik som han skrev under
fångenskap i Tyskland under andra
världskriget. Av M:s verk har i Sverige
framförts bl. a. Réveil des oiseaux
för piano och orkester och
symfonin Turangalila, 1187.
Messianis’m. 1. Tro på Messias’ snara
ankomst eller i allmänhet på ett
stundande lyckorike. — 2. Tro på
det egna folkets ställföreträdande
lidande för mänskligheten. Denna
M. har särskilt framträtt bland
slaviska folk, såsom ryssar och
polacker.
Messi’as (hebr. den smorde),
judarnas väntade frälsare, 1848.
Messias, Händeis mest bekanta
oratorium (1741), till text ur Bibeln
av Ch. Jennens, uppfört f. f. g. i
Dublin 1742, i Stockholm 1786, —
1687.
Messidor [-då’r], fr., skördemånad,
tionde månaden i franska
revolutions-kalendern, 20 juni—19 juli.
Messier
je’j, Charles (1730—1817),
fransk astronom, flitig observatör,
som upptäckte flera nya kometer,
bl. a. den s. k. Lexellska kometen
1770. — Utarbetade den första [-katalogen över nebulosor och
stjärnhopar.
Messierkanalen, fjord i s. Chile, 250
km lång. Världens så vitt bekant
djupaste fjord (1 270 m).
Messieurs [mesiö’], fr., mina herrar.
Jfr Monsieur.
Messi’na, huvudstad i provinsen M. på
n.ö. Sicilien, s. Italien, vid
Messina-sundet. 222 811 inv. 1953.
Återuppbyggd efter jordbävning 28 dec.
1908, då 83 000 människor
omkom-mo. Universitet. Livlig sjöfart.
Export av sydfrukter, 1813 K, 1815,
2988.
da Messi’na, Antonello, se Antonello
da Messina, 1820.
Messi’nasundet, det 3 km breda
sundet mellan Sicilien och Kalabrien,
Italiens fastland, under antiken
fruktat för sina tidvattensströmmar, jfr
Skylla och Charybdis, 2286.
Messmör, vasslesmör, biprodukt vid
framställning av ost.
Messrs, se Mister.
Mesti’s, mestiz (lat. mixtus, blandad),
avkomling av vit och indian i det
latinska Amerika, 1724.
Me’sto, italiensk musikterm: sorgset.
Mestrovié [mä’sjtråvitj], Ivan (f. 1883),
kroatisk skulptör, professor vid
Konstakademin i Zagreb. Påverkad
av antik, medeltida och modern
fransk skulptur har M. nått fram
till en stram, kraftfull monumental
stil.
Mesy’r (fr. mesure), åtgärd, mått och
steg. — Halvmesy’r, en åtgärd som
stannar på halva vägen.
Me’ta, biflod från v. till Orinoco, n.
Sydamerika, 1100 km lång, därav
800 segelbara.
Meta- (grek, meta’, mellan, efter),
förstavelse, som inom den oorganiska
kemin användes för att beteckna
syror med lägre vattenhalt än
normalt. — Inom den organiska kemin
betecknar M. att väteatomerna 1
och 3 i en bensenring ha ersatts
med andra atomer eller
atomgrupper.
Metabolis’m, ämnesomsättning.
Metacentrum eller styvhetspunkt, den
punkt hos fartyg, där vid små
kräng-ningsvinklar flytkraftens resultant
skär fartygets mittplan. —
Metacen-terhöjd, avståndet från M. ned till
fartygets tyngdpunkt. Är
metacen-terhöjden stor, blir fartyget »styvt»
mot krängning, är den obetydlig
eller noll, kantrar fartyget.
Tyngdpunkten kan sänkas och
metacen-terhöjden sålunda ökas medelst
djupt anbragt barlast.
Metafor [-få’r] (grek, metafora’),
överföring, bildligt uttryckssätt, t. ex.
dum som en åsna.
Metafosfat, salter av metafosforsyra.
Jfr Metasyra.
Metafra’s, omskrivning till prosa av en
dikt, också i betydelsen förklarande
omskrivning.
Metafysi’k (urspr. om den del av
Aristoteles’ skrifter som kom efter
hans fysik), läran om tillvarons
sanna väsen, om det som ligger
bortom det sinnliga, om tingens
yttersta grund, 944, 3196.
Metagalak’tiska systemet. Det är
tänkbart, att alla de galaxer eller
vin-tergatsystem, som vi kan upptäcka
ut till ett avstånd av 2 000 miljoner
ljusår, bildar ett system av högre
ordning. Detta tänkta system kallas
M., 3730.
Metakronis’m, tidsuppskattningsfel,
varigenom en händelse förlägges
alltför långt tillbaka i tiden.
MetakryTsyra, omättad syra vars
metylester vid polymerisation ger
konsthartset plexiglas.
Metaldehy’d är en polymerisation av
acetaldehyd. Den är ett vitt, fast,
brännbart ämne, som saluföres
under namnet metatabletter.
Metalep’sis, retorisk figur, varigenom
det till begreppet efterföljande
sättes i stället för det föregående, t. ex.
vaggan i stället för födelsen.
MetalTer, kemiska grundämnen, som
ha stark glans, äro ledare av första
ordningen, dvs. leda elektricitet utan
samtidig jontransport, samt äro
goda värmeledare. Med undantag
av kvicksilver äro M. vid vanlig
temperatur fasta. — Motsats:
me-talloider, 46, 66 B.
Metallofoner, sammanfattande
beteckning för en grupp slaginstrument.
bestående av metallstavar eller
-plattor, som anslås med hammare,
antingen direkt (vibrafon) eller via
en klaviatur (celesta).
Metallografi’, vetenskapen om
metallers och metallegeringars
egenskaper. Omfattar dels termiska
undersökningar för utrönande av
metallernas och legeringarnas
förändringar vid upphettning, och dels
mikroskopiska undersökningar för
undersökning av materials inre
tillstånd. Före mikroskopering
plan-slipas härvid ett prov och etsas,
varvid strukturen framträder i form
av ett rutnät e. d.
Metallogra’fiska institutet,
forskningsinstitut i Stockholm, grundat 1917—
20.
Metalloi’der, grundämnen av icke
metallisk karaktär. Hit höra bl. a. syre,
svavel, klor, brom, jod, kol och
kväve. Benämnas numera icke-metaller.
Metalltryckning, formningsmetod för
plåt, kännetecknad av att plåten i
en svarv tryckes mot en
medrote-rande patron av trä eller metall med
tillhjälp av ett som hävstång
verkande handstål. Metoden användes
vid framställning av t. ex. kupiga
metallreflektorer, metalldosor osv.,
särskilt där det är fråga om små
tillverkningsserier.
Metallurgi’, läran om utvinnandet av
metaller ur deras malmer samt
deras bearbetning.
Metamor’fa bergarter, bergartstyper,
som uppstått genom en
genomgripande omvandling av förut bildade
bergarter genom t. ex. hög
temperatur och starkt tryck i samband med
en bergskedjeveckning, 1860.
Metamorfos [-få’s] (grek, meta’, om,
och morfo’n, bilda), omdaning,
omgestaltning. — 1. Inom geologin
genomgripande omvandling av
bergarter på grund av ändrade
fysikaliska förhållanden, t. ex. starkt tryck
och hög temperatur, 1860. — 2.
Inom zoologin
förvandlingsföreteel-ser i utvecklingen från t. ex. larv
till fullbildad insekt. — 3. Inom
mytologin människors förvandling
till djur, träd, stjärnor etc.
Meta’n, sumpgas eller gruvgas,
gasformigt kolväte utan lukt och smak.
Bildas vid förruttnelse i
sumpmarker och i rötkammare för
kloakvatten samt vid torrdestillation av
organiska ämnen. Utströmmar ur
marken i kolgruvor och petroleumfält
samt förekommer i stadsgas.
Blandad med luft exploderar M. vid
antändning, vilket kan leda till
förödande explosioner i gruvor.
Metanol [-nå’1], detsamma som
metylalkohol, 48.
Metanserien, detsamma som
paraffin-kolväten.
Metasta’s, dottersvulst till en
elakartad svulst, 586.
Metasta’sio, Pietro (1698—1782),
italiensk författare, bekant för sina
operatexter, som under 1700-talets
mitt och framåt behärskade genren
och tonsattes av samtidens största
kompositörer. Från 1729 till sin död
levde han i Wien som hovpoet.
Me’tasyra benämnes den syra, som
innehåller minsta mängden vatten, då
en sur oxid kan bilda syror med
olika mycket vatten. Jfr Ortosyra
och Pyrosyra.
Metatabletter, se Metaldehyd.
Metaxa’s, Joannis (1871—1941),
grekisk general och politiker. Gick i
landsflykt 1920, men var 1926—28
kommunikationsminister och 1932—
33 inrikesminister. Ivrade för
monarkins återupprättande och blev
1936 konseljpresident i den kungliga
regeringen och s. å. diktator.
Lyc
4582
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
