Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Merikanto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MERIKANTO, OSKAR
MESSEL, ALFRED
Me’rikanto, Oskar (1868—1924),
finländsk tonsättare. Har skrivit
omtyckta sånger, pianostycken m. m.,
971.
Mérimée, Prosper (1803—70), fransk
författare, riksantikvarie, spirituell
och raffinerad stilist men samtidigt
en mästare i skildringen av brutala
passioner och primitiva människor
och miljöer, bl. a. i novellerna
Co-lomba (1840, sv. ö. 1842) och
Carmen (1847, sv. ö. 1902), den
sistnämnda lagd till grund för Bizets
opera. M. har också författat
arkeologiska verk och reseskildringar.
Efter hans död ha flera samlingar
av hans brev utgivits, 1182, 1183 B.
Meri’nofår, spanskt får, fårras av
gruppen renulliga får, är medelstort
med korta ben och ull även på
huvudets framsida. Ullen är elastisk,
vågig, fet, vanligen vit och består
uteslutande av dunhår. M. är den
viktigaste ullrasen, spridd i Europa,
Kaplandet, Sydamerika. Australien
och Nya Zeeland, 229 B, 234, 1279.
Merionethshire [meriån’ibsjia],
grevskap i v. Wales. 1 709 km2, 40190
inv. 1954. Huvudstad Dolgelley.
Meri’t (lat. mere’re, förtjäna),
förtjänst; tjänstgöring eller betyg som
kan åberopas vid befordran eller
sökande av anställning. — Merite’ra,
vara värd. — Merite’ra sig, skaffa
sig meriter.
Merkanti’1 (lat. merca’ri, idka
handel), som rör handel,
köpmannamässig, affärs-,
Merkantilis’men, dels en ekonomisk
åskådning, dels ett
ekonomiskt-poli-tiskt system. Bådadera utformades i
början av nyare tiden, främst inom
de nya nationalstaterna. M. avsåg
att genom en sträng central
reglering av näringslivet och särskilt
genom främjandet av en aktiv
utrikeshandel göra det egna landet rikt
och ekonomiskt oberoende.
Merkantilsystemet fick sin mest
konsekventa utformning i Frankrike under
1600-talet och förra hälften av
1700-talet. Under 1800-talet fick det ge
vika för näringsfriheten, som
propagerats av fysiokratismen och
liberalismen, 620, 1752, 2299.
MerkantiTsystemet, se Merkantilismen.
Merkapta’ner eller tioalkoholer,
föreningar där alkoholens syre ersatts
av svavel. Ha oftast en ytterst
vidrig lukt, även vid mycket stor
utspädning, varför M. ibland
användes för uppsökande av läckor på
gasledningar.
Merksem, Merxem, stad i Belgien,
n.ö. förstad till Antwerpen. 30112
inv. 1952. Textilindustri.
Merku’rius, den innersta av de stora
planeterna. Solavståndet är ca 39 %
av jordbaneradien, diametern 38 %
och vikten 4 % av jordens.
Rota-tionstiden är okänd, 2665 B, 2669 B.
Merlin [maTin], trollkarl, en av
huvudpersonerna i den keltiska
sagokretsen kung Artur.
Mer’ope. 1. I den grekiska mytologin
en av Atlas’ sju döttrar, plejaderna.
Hon dolde sig i en slöja av blygsel
för att hon äktat en dödlig. — 2. I
stjärnbilden Plejaderna eller
Sjustjärnorna den svagaste stjärnan.
Merovmg’erna, frankisk kungaätt som
levde 400—800 e. Kr., och vars
historia är fylld av brutala
släktfejder, 1148.
Mer’rimac [-mäk]. 1. Flod i Nya
England, n.ö. USA, utmynnar vid
New-buryport i Atlanten, 290 km lång.
Många kraftverk. — 2. Ett av
sydstaternas pansarfartyg under
nordamerikanska inbördeskriget, 852 B,
2496.
Merry old England [mer’i åold ing’-
glond], »glada gamla England»,
engelskt nationaluttryck ursprungligen
förmodligen hänsyftande på den
elisabetanska eran under 1500-talet.
Mer’sa Matruh [-o’ch], hamnstad i n.v.
Egypten, 250 km v. om Alexandria.
Viktig bas för de brittiska
stridskrafterna i ökenstriderna under
andra världskriget.
Mer’seburg [-bork], stad i delstaten
Sachsen-Anhalt, mellersta Tyskland,
vid Saale. 33 978 inv. 1946. Nära M.
ligga Leunaverken, se d. o.
Mersey [ma’si], flod i mellersta
England, vid vars vida mynning i
Irländska sjön staden Liverpool är
belägen, 110 km lång, till större delen
segelbar.
Me’rtainen, ännu outnyttjad
järn-malmsfyndighet i n. Lappland, 29
km s.ö. om Kiruna.
Merthyr Tydfil [ma’ha tid’vil], stad i
s. Wales, 35 km n.v. om Cardiff.
59 700 inv. 1954. Stora järnverk,
kolgruvor.
Merusjön, se Mwerusjön.
Merwede [mär’veda], floden Maas
(Meuse), efter dess förening med
Waal. Den 68 km långa
Merwedeka-nalen förenar Amsterdam och
Ut-recht med Gorinchem vid M.
Mervärde, marxistisk benämning på
den del av arbetsprodukten, som
icke tillfaller arbetaren själv i form
av arbetslön utan kapitalisten i form
av vinst, profit.
Méryon [meriåns’], Charles (1821—68),
fransk grafiker, framstående etsare,
utförde detalj skarpa men poetiskt
uppfattade skildringar från Paris’
kajer, gamla byggnader och
gränder.
Mes, ställning, vanligen av metall,
avsedd att underlätta bärandet av
ryggsäck, kulspruta, granatkastare
etc.
Me’sa, konung i Moab ca 850 f. Kr.
Se Mesastenen.
Me’sa (sp., bord). 1. Jämna platåberg,
som utgöra rester av större
platåområden. — 2. Avfallsprodukt från
sodaugnama vid
sulfatcellulosafabri-ker. Består väsentligen av
kalkkar-bonat och har fått någon
användning som jordförbättringsmedel. Kan
till viss del nyttiggöras genom
smältning med sand till ett glas, som
blåses eller slungas till slaggull.
Mesabi Range [mes’abi reindj],
höjdsträckning i Minnesota, USA, v. om
övre sjön, med ett av världens
rikaste järnmalmsfält. Malmen
exporteras över Duluth till koldistrikten
i öster.
Mesallians [-angs’], fr., giftermål med
person av lägre samhällsställning.
Mesa’nmast, kryssmast, aktersta
masten på ett tremastat fartyg. Även på
ett tvåmastat, om den förliga masten
är högre.
Mesa’nsegel, mesan, kryssegel,
gaffelseglet på mesanmasten.
Mesar, Pa’rus, släkte av familjen
mesfåglar. Hit höra blå-, grå-, kärr-,
lapp-, svart- och tofsmes samt
talgoxe, se dessa ord.
Mesdames [medam’], fr., mina damer.
Jfr Madame.
Mese’ta, benämning på den
centralspanska högplatån, ibland också på
andra liknande platåområden, 3176.
Mesfåglar, Pa’ridae, fågelfamilj,
tillhörande tättingarnas ordning. Se
Kungsfågel, Mesar, Stjärtmes.
Me’sien, Mae’sien, s. om Donau,
motsvarande ungefär Bulgarien och
Serbien, uppkallad efter de trakiska
myserna. Blev romersk provins 9 e.
Kr.
Mesimarja, fi., åkerbär, se d. o.
Mesjhe’d, huvudstad i provinsen
Cho-rassan, n.ö. Irän. 191 000 inv. 1949.
Berömd vallfartsort.
Karavanknutpunkt. Mattillverkning, handel med
turkoser, 1239 K.
Mes’mer, Franz Anton (1734—1815),
tysk läkare och magnetisör. Väckte
stort uppseende genom sina
underkurer, som han själv förklarade som
en verkan av den animala
magne-tism, som han trodde sig ha
upptäckt. Från medicinskt håll
bekämpades han som charlatan, men ur
den animala magnetismen
utvecklades så småningom de rationella
hypnotiska och suggestiva
behandlingsmetoder som nu spela en så
viktig roll inom psykoterapin, 1672.
Mes’o-, grek., mitten, mellan.
Förekommer som sammansättningsled,
jfr nedan.
MesocefaT kallas en människoskalle,
vars bredd är 75—85 % av längden.
Mesoder’m, det mellersta groddbladet,
som under fosterutvecklingen ger
upphov till bl. a. ben, brosk,
muskler och kärl.
Mesohip’pus, utdött, tretåigt hästsläkte
av ett fårs storlek, som levde under
oligocen.
Mesoli’tisk tid, övergångstiden mellan
äldre och yngre stenålder, 882, 3247.
Mesoner, detsamma som tunga
elektroner eller mesotroner,
elementarpartiklar, som antagas existera i
atomkärnorna, där de verka som ett
kitt mellan protoner och neutroner.
M. ha påvisats i den kosmiska
strålningen och antagas uppkomma när
protoner från världsrymden med
stor hastighet kollidera med
atmo-sfäriska partiklar. Sedan 1948 har
man med hjälp av
Berkeley-cyklo-tronen kunnat frambringa
konstgjorda M. Dessa sönderfalla inom loppet
av någon miljondels sekund i en
elektron och en eller flera
neutri-nos. M:s massa kan antaga flera
värden. Man har sålunda observerat
M. med massor från ca 180 till ca
1 000 ggr elektronens, 214, 3292.
Mesopota’mien (grek, potamos’, flod),
mellanflodslandet, det antika
namnet på landet mellan Eufrat och
Tigris, nu Irak och delvis Turkiet,
1239 K.
Mesost, gulbrun ost, som erhålles
genom inkokning av vassla från
get-eller komjölk, ofta med tillsats av
grädde.
Mesoto’rium, två radioaktiva
grundämnen hörande till toriumserien.
Kemiskt tecken MsTlu och MsThn,
atomvikt (för båda) 228,
atomnummer 88, 89.
Mesotroner, äldre benämning på
mesoner.
Mesozoisk tid [-åså’-], geologisk
period, jordens medeltid, omfattar
trias-, jura- och kritformationerna,
1374.
Mes’pilus, växtsläkte av familjen
rosväxter, omfattande tornförsedda
buskar eller små träd med ensamma
blommor i grenspetsarna. Hit hör
mispeln. Till M. räknas stundom
släktet Cratae’gus, hagtorn.
Messali’na, Valer’ia (d. 48 e. Kr.),
romersk kejsarinna, gift med kejsar
Claudius, som hon hade stort
inflytande över. Känd för sitt tygellösa
leverne, som nådde sin höjdpunkt
då hon firade offentlig bröllopsfest
med sin älskare. Claudius lät då
döda henne.
Messa’pier, forntida folkstam i s.
Apu-lien, s.ö. Italien, som talade ett
illy-riskt språk.
Mes’sel, Alfred (1853—1909), tysk
arkitekt. Hans mest betydande verk är
Wertheims affärspalats vid
Leipzi-gerstrasse i Berlin (1897—1904), som
varit banbrytande för den moderna,
7—599027 IX
4581
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
