- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4599

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Morendo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MORENDO

MORLANDA

Moren’do, italiensk musikterm: sakta
bortdöende av en ton.

Moren har gjort sin plikt, moren kan
gå, bevingat ord ur Schillers drama
Fiesco.

Morens sista suck, se Boabdil.

Mo’rer, ursprungligen benämning på
de berbiska invånarna i den
romerska kolonin Mauretanien i
Nordafrika, senare benämning på de i
Spanien inträngande araberna,
vilka hade starkt berbiskt inslag.
Slutligen har M. även använts som
beteckning på Afrikas svarta raser,
speciellt de som antagit islam, 3170.

Mo’res, lat., seder. — Användes
vanligen i betydelsen vett, folkvett.

Moresbyöarna [må’sbi-], brittisk
ö-grupp vid Nya Guineas s.ö. spets,
504 km2.

Moresk’, benämning på den egentliga
Arabesken.

Moresnet [måränä’], område i ö.
Belgien, vid gränsen till Tyskland,
sedan 1920 helt belgiskt, men
införlivat med Tyskland 1940—44.
Zink-fyndigheter, 319 K.

Moreto y Cavana [måre’tå i kavan’ja],
Augustin (1618—69), spansk
författare, berömd i synnerhet för sina
eleganta lustspel.

Mortteus, i den grekiska mytologin
drömmens gud, i modernt
språkbruk ofta förväxlad med sömnens
gud. — I Morttei armar, i sömn.

Morfi’n, alkaloid, som med 6—20 %
ingår i opium. Verkar sömngivande
och smärtstillande.

Morfinförgiftning. 1. Akut M.,
förekommer i självmordssyfte (dödlig
dos morfin 10—20 cg som injektion
och 20—40 cg vid intagning). Efter
en latenstid på 5—16 minuter efter
injektion och 1—2 timmar efter
intagning inträder ett tillstånd av
djup sömn, långsam ytlig andning,
förminskade pupiller, högröd
ansiktsfärg och torra slemhinnor.
Hjärtat påverkas föga. Döden
inträder efter 6—36 timmar, vanligen
på grund av andningsförlamning.
— 2. Kronisk M. eller morfinism
uppkommer då morfin användes
som stimulans vid vissa
depressionstillstånd. Symtom äro
avmag-ring, aptitlöshet, sömnlöshet,
kraft-nedsättning, förminskade pupiller
och så småningom dåsighet, nedsatt
minne, försvagad viljestyrka och
depression omväxlande med
uppsluppenhet. Avvänj ningssymtomen
yttrar sig i kraftig morfinhunger,
oro, retlighet och hjärtsvaghet men
försvinner vanligen efter 2—3 dygn.

Morfinis’m, se Morfinförgiftning.

Morfologi’, formlära. — 1. Den del av
botaniken och zoologin som sysslar
med de yttre formerna, beträffande
zoologin även de inre organens form
och byggnad, 3816. — 2. Inom
geologin och geografin utgör
geomorfo-login vetenskapen om jordytans
former och deras utveckling.

Morgan [må’gan], Charles (f. 1894),
engelsk författare, en av samtidens
mest betydande företrädare för den
högkultiverade, platonskt
idealistiska människoskildring som har
gamla traditioner inom engelsk
litteratur. Bland hans romaner märkas
Källan (1932, sv. ö. 1933), Lord
Sparkenbroke (1939, sv. ö. s. å.).
Resan (1940, sv. ö. 1941), Flodlinjen
(1949, sv. ö. 1950), m. fl. Litterära
essäer i The Times Literary
Supplement under rubriken Menanders
Mirror, 845.

1. Morgan [må’gan], Junius Spencer
(1813—90), amerikansk finansman,
verksam i London från 1854, gjorde
som förmedlare av brittiska lån till
flera amerikanska stater en
bety

dande insats inom den
internationella kreditgivningen.

2. Morgan [må’gan], John Pierpont
d. ä. (1837—1913), son till Junius
Spencer M., amerikansk finansman,
grundade bl. a. bankirfirman J. P.
Morgan & Co (1860). M. intog en
dominerande ställning inom
jäm-och metallindustrin samt inom
järn-vägsväsendet och bidrog till
bildandet av den amerikanska ståltrusten
1901.

3. Morgan [må’g3n], John Pierpont
d. y. (1867—1943), son till J. P. M.
d. ä., amerikansk finansman, gjorde
under första världskriget en
betydande insats vid finansieringen av
de allierades inköp i USA. Verksam
vid organisationen av Dawesplanen
och de europeiska
valutaförhållandenas stabilisering.

Morgan [morga11»’], Michèle (f. 1920),
fransk filmaktris. Genombrott med
Dimmornas kaj (1938). Var under
kriget i Hollywood men arbetar nu
åter i Frankrike. Filmer bl.a.
Pastoralsymfonien (1946), ögonvittnet
(1948), De sju dödssynderna (1952).

Morgan [må’gon], Thomas (1866—
1945), nordamerikansk biolog och
ärftlighetsforskare, erhöll 1933
nobelpriset i fysiologi och medicin,
grundläggare till kromosomteorin,
3856.

Morgana’tiskt äktenskap (lat.
morga-nattica, morgongåva) eller
äktenskap till vänster (efter bruket att
brudgummen vid vigseln räckte
bruden vänstra handen), äktenskap
mellan högättad och lågättad, varvid
den senare inte ärver den förres
rang eller förmögenhet utan endast
erhåller morgongåva.

Morgenbladet, daglig konservativ
tidning i Oslo, grundad 1819. M. var
motståndare till Nasjonal Samling
och var nedlagd 1943—45 under
tyska ockupationen.

Morgenstem, Christian (1871—1914),
tysk författare, visade stor
släktskap med symbolisterna och sökte
sig liksom många av dem fram till
den religiösa mystiken, men är mest
känd som författare till de
genialiska dårdikterna i Galgenlieder
(1905, sv. ö. Visor i galgen, 1948)
och Palmström (1910), 3570.

Mor’genstieme, se von Munthe af
Mor-genstierne.

Morgenthau [må’gantao], Henry (f.
1891), amerikansk politiker. 1934—
45 finansminister, upphovsman till
Morgenthauplanen, enligt vilken det
besegrade Tyskland skulle
omvandlas till en avindustrialiserad
jord-bruksstat. Planen visade sig vara
ogenomförbar och avskrevs 1946.

Morgongåva, »mund», enligt äldre
germansk rätt gåva från mannen
till hustrun morgonen efter
bröllopsnatten, sedermera, enligt gamla
giftermålsbalken fram till 1920
hustrus rätt till andel i mannens
giftorätt och enskilda egendom vid
dennes död.

Morgongåva, stations- och
industrisamhälle i Vittinge kommun, v.
Uppland, Västmanlands län, 1038
inv. 1951. Tillverkning av
jordbruksmaskiner.

Morgonposten, se Göteborgs
Morgonpost.

Morgonstjärnan, planeten Venus
under de tider då den går upp tidigare
än solen. Jfr Aftonstjärnan.

Morgon-Tidningen (MT) före 1944
So-cial-Demokraten, daglig
morgontidning i Stockholm,
socialdemokratiska arbetarepartiets huvudorgan,
grundad 1885 av August Palm.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är

sedan 1944 Gösta Elfving (f. 1908),
3468.

Morgue [mårg], fr., bårhus.

Morgårdshammar, brukssamhälle i
Norrbärke kommun, Kopparbergs
län, v. om Smedjebacken. 1 407 inv.
1951 (m. Flatenberg). Mekanisk

verkstad och gjuteri.

Mo’ria, enligt 1 Mos. 22:2 det land
där Abraham skulle offra Isak.
Senare identifierat med Jerusalem.

Moria’n (medeltidslat. Maurita’nus,
invånare i Mauretanien), föråldrad
benämning på neger.

Mori’ner, forntida keltisk stam i
Belgien.

Mo’ring, en i boj, flotte, berg eller
kaj fäst ringbult för förtöjning av
fartyg.

Moripan, Lago’pus sco’ticus, från
Skottland, skiljer sig från dalripan
genom att den icke blir vit om
vintern. M. har inplanterats på
ljungmarker i Halland och Västergötland,
3491.

Moris’ker, morernas kristnade
ättlingar i Spanien, fördrevos av Filip
III 1609—14, 3171.

Morisk stil, den stil som
kännetecknar den muhammedanska konsten i
Spanien samt i Nordafrika utom
Egypten.

Morisot [måriså’], Berthe (1841—95),
fransk målarinna, tillhörde
impres-sionisterna, målade intima, lyriska
trädgårdsscener och kvinno- och
barnbilder.

Moritu’ri te salu’tant, lat., »de som
skola dö hälsa dig», gladiatorernas
hälsning till kejsaren vid inträdet
på arenan.

Moritz (1567—1625), prins av Oranien,
ståthållare i Nederländerna. Var son
till Vilhelm I av Oranien, övertog
efter fadern ledningen av
befrielsekriget mot spanjorerna och
lyckades fördriva dem.

Moritz (1521—53), kurfurste av
Sach-sen. Ehuru protestant gick han i
förbund med kejsar Karl V mot
protestanterna, men sedan han
därigenom uppnått kurfurstevärdigheten
övergick han till protestanterna, slöt
förbund med Henrik II av
Frankrike och tvingade i fördraget i
Passau 1552 kejsaren till eftergifter
mot protestanterna. Han stupade
följande år i kamp med kejsarens
bundsförvant markgreve Albrecht.
M. var en ytterst skicklig diplomat.

Moritz (1696—1750), greve av Sachsen,
marskalk av Frankrike. Var son till
August II av Polen och Aurora
Kö-nigsmarck. Gick i fransk tjänst och
vann genom sina insatser i
österrikiska tronföljdskriget anseende som
en av tidens största fältherrar.

Morjärv, stationssamhälle i Töre
kommun, Norrbottens län, vid
stambanan genom övre Norrland. 457 inv.
1951. Viktig vägknut, 2135 K.

Morkarla, församling i Dannemora
kommun i n. Uppland, Uppsala län,
687 inv. 1954.

Mor’kinskinna (isl., det murkna
skinnet), isländsk handskrift från slutet
av 1200-talet innehållande norska
konungasagor, nu i Kungliga
biblioteket i Köpenhamn.

Morkullor, släktet ScoTopax av
underfamiljen beckasinfåglar, omfattar
endast en svensk art, morkullan, S.
rustic’ola, längd 36 cm, en kortbent,
svartgråbrunspräcklig vadarfågel,
knappt så stor som en duva och
med lång, smal näbb. M. häckar i
fuktig barr- eller blandskog från
Skåne långt upp i Lappland, 1272 B,
3622, färgpl. vid art. Fåglar.

Morlanda, kommun på Orust,
Göteborgs och Bohus län, 3 701 inv. 1954,
därav i municipalsamhällena Ellös

4599

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free