Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Morley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORLEY, CHRISTOPHER ––––––––-
379, Hälleviksstrand 264, Stocken 161,
Edhultshall 175, Mollösund 478,
Kä-ringön 276 och Gullholmen 382.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Gullholmen, Käringön, Mollösund
och Morlanda.
Morley [måTi], Christopher (f. 1890),
amerikansk författare, bekant
genom romanen Kitty Foyle (1939,
sv. ö. 1940, även filmatiserad).
Morley [måTi], John, viscount M. of
Blackburn (1838—1923), engelsk
politiker och författare. Flera gånger
liberal minister, arbetade för
Irlands och Indiens självstyre, avgick
1914 som protest mot Englands
inträde i kriget. Skrev flera klassiska
biografier, bl. a. över Burke,
Dide-rot, Rousseau och Gladstone.
Morley [måTi], Thomas (1557—ca
1603), engelsk tonsättare, organist i
S:t Paulskatedralen. M. skrev bl.a.
utsökt vackra madrigaler, som ännu
ofta sjunges, 845.
Mormoner eller De sista dagarnas
heliga, amerikanskt religionssamfund,
stiftat 1830 av Joe Smith (1805—44).
Sekten fick sin fasta organisation av
Brigham Young (1801—77) som
grundade Salt Lake City vid Stora
Saltsjön i Utah, vilken ännu är M:s
högkvarter. M. har visat sig som
dugliga organisatörer och bedriva en
omfattande mission, 2352 B.
de Mornay [mårnä’], Charles
(omkring 1514—74), politiker och
krigare. Var född i Frankrike, kom till
Sverige under Gustav Vasas sista år
och användes flitigt av honom och
Erik XIV. Försvarade bl. a.
framgångsrikt Varberg 1565. Han inlät
sig på en sammansvärjning för att
befria Erik XIV men greps av
Johan och avrättades.
de Mornay [mårnä’], Philippe (1549—
1623), seigneur du Plessis-Marly,
fransk hugenottpolitiker, Henrik IV :s
rådgivare. M. tillhörde som
stats-rättslig författare monarkomakerna.
Morning Post [må’ning påo’st],
Englands äldsta politiska dagblad,
grundat i London 1772. Konservativ.
Uppgick 1937 i Daily Telegraph.
de Momy [mårni’], Charles (1811—65),
hertig, fransk politiker, oäkta son
till drottning Hortense och general
de Flahaut, Napoleon HI:s styvbror.
Ledde som inrikesminister 1851
dennes statskupp, sedan president i
lagstiftande kåren.
Morosi’ni, Francesco (1618—94),
vene-tiansk krigare, chef för Venedigs
flotta, bekämpade framgångsrikt
turkarna, som han besegrade vid
Dardanellema 1687. Erövrade 1687
Peloponnesos och Aten. 1688—94
doge.
Morot, Dau’cus caro’ta, familjen
flockväxter, höjd 80 cm, tvåårig,
sträv-hårig ört med upprepat parflikiga
blad och vita blommor i konkava
flockar. Svepebladen parflikiga.
Allmän på åkerrenar i södra och
mellersta Sverige. Den odlade formen
har rödgul pålrot med en sockerhalt
av 10 %. Dess gula färgämne,
karo-tin, spjälkas i människokroppen till
A-vitamin, 1477 B, 1478.
Morotflugan, PsiTa ro’sae, längd 3—4
mm, svart med gult huvud och gula
ben. Larven lever i morötter,
varigenom dessa ruttna. M. gör i
Sverige stor skada.
Morris [mårTs], engelskt
småbilsmär-ke, tillverkat av Morris Motors Ltd,
Cowley, Oxford, England. Företaget,
som fick bolagsform 1926, grundades
omkring 1910 av W. R. Morris (f.
1878), som 1929 adlades till baron
och 1938 blev viscount Nuffield.
Hans firma tillverkar även
bilmärkena Wolseley, M. G. och Riley. Den
sammanslogs 1952 med
konkurrentfirman Austin Motor Co. Ltd.
Morris, William (1834—96), engelsk
konsthantverkare, målare, tecknare
och skriftställare. Blev genom sin
mångsidighet, organisationsförmåga
och sociala inriktning en nydanare
på flera av konsthantverkets
områden, såsom tapet-, möbel- och
textilframställningen. M. var bl. a.
ban-brytare för boktryckarkonstens
nutida renässans, 439 B, 836, 3456 B.
Morrison [mårTsn], Herbert (f. 1888),
engelsk socialistisk politiker,
transportminister 1929—31, ordförande i
Londons county council 1934—40,
inrikesminister 1940—45.
Lordpresident i Attlees kabinett och en av
regeringens ledare. Efterträdde Bevin
som utrikesminister 1951 och
avgick s. å. efter labourpartiets
valnederlag.
Mors, största ön i Limfjorden, Jylland,
Danmark. 363 km2, 27 116 inv. 1950.
Mors, lat., död.
Mors dag, på initiativ av Cecilia
Bååth-Holmberg efter engelskt mönster
1919 införd högtidsdag. Firas sista
söndagen i maj.
Morse [mås], Samuel (1791—1872),
amerikansk elektrotekniker,
ursprungligen målare, uppfinnare av
den första praktiskt användbara
elektromagnetiska telegrafen och av
det ännu nyttjade internationella
telegrafalfabetet, 3424.
Morsealfabetet, telegrafalfabet, även
använt vid optisk och akustisk
signalering, 3424.
Morse-kona en ursprungligen
amerikansk kona för säker infästning av
borrar, fräsar osv. i
verktygsmaskiner. Av M. finnas sju
standardstorlekar, numrerade från 0 till 6, alla
med olika toppvinklar.
Mortalitet, lat., dödlighet dvs. antalet
döda i promille av befolkningen
under en viss period, vanligen ett år.
Mortensen, Richard (f. 1910), dansk
målare, en av ledarna inom den
abstrakta danska konsten, 670.
Mortifikatio’n, juridisk term: dödande,
ogiltigförklaring av förkommen
handling genom myndighets beslut.
Regler i lag 8 april 1927.
Morton [må’ton], Jelly Roll (1885—
1941), amerikansk jazzmusiker, en
av jazzens förnämsta orkesterledare
(i Chicago och, från 1928, i New
York). Skrev flera bekanta
jazzmelodier, såsom Shoe Shiner’s rag och
King Porter stomp.
Morton [må’tan], John (1725—77),
nordamerikansk politiker av svensk
härstamning, ordförande i
Pennsylvanias delegation vid kongressen i
Philadelphia 1766, där han deltog i
undertecknandet av
självständig-"hetsförklaringen, 36C6.
Mortorp, kommun i ö. Småland,
Kalmar län, 3 120 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Karls
-lunda, Mortorp och Oskar.
Morup, kommun i mellersta Hallands
län, 4 232 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Morup och
Stafsinge.
Mo’rus, se Mullbär.
Mo’rus, Thomas, latiniserad form av
More, Thomas, 2031.
Morven [må’van], 1. Berg i n.
Skottland, 704 m högt. — 2. Halvö i v.
Skottland. — 3. Ossians hemland
enligt J. Macpherson.
Morä’n (fr. moraine, av ovisst
ursprung), jordart, bestående av en
oskiktad och osorterad blandning av
kantiga block, stenar, grus, sand
och fint bergartsmjöl, som
bortskrapats från berggrunden,
söndersmulats och avlagrats av glaciärer eller
inlandsisar. Den förhärskande
jord
–––––––––––- MOSELVIN
arten i vårt land, 1377 B, 1395 B,
1808, 1856 B.
Mosai’k, en i sten, glas, bränd lera,
trä e. dyl. utförd, av olikfärgade
bitar sammansatt ytdekoration,
bildande mönster eller
figurframställning. Mosaiktekniken, som stammar
från Orienten, nådde sin första
fulländning i den romerska konsten
under tidig kejsartid. Sin höjdpunkt
fick den under fornkristen och
bysantinsk tid. — I våra dagar har
mosaikkonsten återupplivats, bl. a. i
Skandinavien av J. Skovgaard, E.
Forseth och H. Gehlin, 39 B, 564,
2868.
Mosaikpsykologi, benämning på den
psykologi som i likhet med
förmö-genhetspsykologin (se d.o.) tänker
sig det psykiska livet som summan
av en massa delegenskaper.
Mosaiksjuka, benämning på en grupp
virussjukdomar hos potatis. Olika
partier på bladen ha olika mörkgrön
färg.
MosaTsk, som tillhör eller härstammar
från Mose; israelitisk, judisk. —
Mosaisk trosbekännelse, sedan 1838
lagfäst benämning på judendomen.
— I Sverige finnas 8 mosaiska
församlingar.
Mosambik, se Mocambique.
Mosand, jordart eller beståndsdel av
jordart med partikelstorlek 0,2—O.oa
mm.
Mosasau’ria, familj utdöda stora
kräldjur, som levde i vatten under
krit-perioden. Längd 9 m.
Moschus [mås’kus], lat., mysk.
Moscicki [måsjtjit’ski], Ignacy (1867—
1946), polsk kemist och statsman.
Polens president 1926—39.
Landsflykting efter Hitlers överfall på
Polen 1939.
Mose, enligt traditionen i G. T. ledare
för det israelitiska folket vid dess
uttåg ur Egypten omkr. 1400 f. Kr.
och grundläggaren av dess religion,
2353 B.
Moseböckerna eller Pentatev’ken
(grek., de fem), namn på de fem
första skrifterna i Gamla
testamentet, benämnas med hänsyn till
innehållet respektive Genesis,
ursprungets bok, Ex’odus, uttågets
bok, LevitTcus, prästboken, Num’eri,
uppräkningarnas bok och
Deuter-onomTum, lagförnyelsens bok. M.
äro sammanfattade efter flera
källor, bl. a. Jahvisten med gudsnamnet
Jahve från omkr. 900 f. Kr.,
Elohis-ten med gudsnamnet Elohim från
700 f. Kr. och Prästkodex från
500-talet f. Kr. och har troligen fått sin
nuvarande gestalt omkring 400 f.
Kr., 358 B, 2042.
Mosel [må’sel], fr. Moselle [måsäl’],
vänsterbiflod till Rhen, från s.
Vo-geserna, genom Lothringen till
Koblenz. Genom kanaler i förbindelse
med Saöne och Marne (Seine). M:s
dalgång är ett berömt vindistrikt
(Moselviner). 545 km lång, därav
344 segelbara, 2827, 3559 K.
Moseley [måo’sli], Henry G. J. (1887
1915), engelsk fysiker, grundade
röntgenspektroskopin och upptäckte
vissa samband mellan
svängningsta-let för bl. a. den dominerande
K-linjen i spektrum och ett
grundämnes plats i det periodiska systemet,
207.
Moselle [måsäl’]. 1. Franskt namn på
floden Mosel. — 2. Departement i
n.ö. Frankrike (Lothringen). 6 288
km2, 769 388 inv. 1954. Huvudstad
Metz, 1142.
Moselvin, lätt, syrligt, företrädesvis
vitt vin från nedre Moseldalen, bl.a.
från Berncastel, Graach, Träben,
Zelting, med en alkoholhalt av 9—
10 %. Serveras till skaldjur, fisk o.
46OO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
