Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Moser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOSER, HANS J.
MOTETT
dyl. vid en temperatur av 10—12°,
3698.
Moser [må’-], Hans J. (f. 1889), tysk
musikhistoriker, ytterst mångsidig.
Hems flesta arbeten rör dock tysk
musikhistoria. M. har bl. a. utgivit
ett berömt musiklexikon (3:e uppl.
1951).
1. Moser [må’ser], Karl (1860—1936),
schweizisk arkitekt, en av den
schweiziska funktionalismens
ban-brytare genom sina i
betongkonstruktion uppförda kyrkobyggnader.
2. Moser, Werner (f. 1896), son till
Karl M., schweizisk arkitekt, den
moderna schweiziska arkitekturens
främste företrädare. Har bl. a.
utfört kyrkan Altstetten i Zürich
(1938—41).
Mosjö, kommun i n. Närke, Örebro
län, 1 911 inv. 1954, med kyrka från
1100-talet. Kommunen bildad 1952
genom sammanslagning av Mosjö
och Täby.
Moské, muhammedansk
gudstjänstbyggnad, 1788, 3541 B.
Mos’kenesöy, en av de större
Lofoten-öarna, n. Norge, 210 km2, 1881
inv. 1930. Mellan M. och ön Moskén
uppträder en utomordentligt stark,
virvlande tidvattensström,
Malströmmen eller Moskenesströmmen.
Moski’ter, sp. mosquitos, benämning
på tropikernas myggor.
Moskovi’ter, inv. i storfurstendömmet
Moskva, användes särskilt förr i
betydelsen ryssar i allmänhet.
Moskva [ryskt uttal maskva’],
Sovjetunionens huvudstad sedan 1918,
belägen i det europeiska Rysslands
mitt, vid Okas biflod Moskva. Ca 7
milj. inv. 1949. Det moskovitiska
storfurstendömets huvudstad 1328
och hela Rysslands huvudstad från
början av 1500-talet till 1712.
Stadens centrum är den gamla
fästningen Kreml med flera katedraler
och många gamla och nya
byggnader, i vilka de viktigaste
regeringsinstitutionerna äro inrymda.
Universitet och ett stort antal
vetenskapliga institutioner, konstmuseer och
teatrar. Sovjetunionens förnämsta
industristad med textil-, bil-,
kullager- och krigsmaterielfabriker samt
kemisk och elektroteknisk industri,
2354 B, 3163 B.
Moskvakonferenserna, benämning på
två statsmannamöten under andra
världskriget i Moskva. — 1. Mellan
Englands, USA:s och Rysslands
utrikesministrar och Stalin i okt. 1943,
varvid beslut fattades bl. a. om
fasthållande av principen om
axelstaternas kapitulation utan villkor, om
Österrikes återupprättande och om
krigsförbrytarnas behandling. — 2.
Mellan Churchill. Eden, polske
konseljpresidenten Mikolajczyk, Stalin
och Molotov i okt. 1944, varvid bl. a.
fredsmålen och Polens slutgiltiga
gränser diskuterades.
Moskvaområdet, förvaltningsområde
kring floderna Oka och Moskva,
Sovjetunionen. 51 500 km2, ca 9 milj,
inv. 1939. Betydande industri PA
av Sovjetunionens hela
industriproduktion). Huvudstad Moskva.
Moskvaprocesserna, 1936—38 pågående
processer mot flertalet av Lenins
tidigare, icke stalintrogna
medarbetare och mot höga officerare som
misstänktes för opposition. De
flesta anklagade dömdes till döden
såsom landsförrädare på grund av
delvis uppdiktade anklagelser eller
framtvungna bekännelser.
Fullbordade Sovjetunionens utveckling till
en totalitär polisstat med
maktkoncentration i Stalins hand, avslöjade
tydligt Sovjetunionens rättsmetoder
och blevo efter andra världskriget
de ryska satellitstaternas förebild
vid förintandet av respektive
oppositioner.
Moskva-Volgakanalen, 1933—37
anlagd, 128 km lång kanal mellan
Moskva och Ivankovo vid Volga,
110 km n. om Moskva; möjliggör för
de stora volgafartygen att gå ända
upp till huvudstaden, 2357, 3708.
Mosley [måsTi], sir Oswald (f. 1896),
engelsk politiker. Först konservativ,
sedan socialdemokratisk
parlamentsledamot. Blev 1932 ledare för den
engelska fasciströrelsen.
Arresterades under kriget men blev senare
frigiven. Bildade 1947 ett nytt
fas-cistparti, Union movement.
Mosquitokusten [måski’tå-], sumpigt,
osunt lågland i ö Nicaragua,
Mellanamerika, vid Karibiska havet,
huvudsakligen bebott av småväxta,
mörkhyade indianstammar,
mosquitos, 2298.
Mosquitos [måski’tås]. 1. Spanskt
namn på tropikernas blodsugande
myggor. — 2. Mellanamerikanska
indianstammar, se Mosquitokusten.
Moss, stad i s.ö. Norge, s. om
Mossel-vas utlopp i Oslofjorden. 18 489 inv.
1950. Cellulosa- och konservindustri.
Jfr Mosskonventionen, 2515 K, 2520.
Mossadeq, Mohamad (f. 1880), persisk
jurist och politiker. Efter studier i
Frankrike, Belgien och Schweiz
blev M. statssekreterare i
finansdepartementet 1917—20. Som persisk
regeringschef 1951—53 förde M. en
utpräglat antibrittisk politik och
lyckades i stort sett eliminera det
brittiska inflytandet i Persien
genom att beslagta det brittiska
oljebolagets (Anglo-Iranian Oil Co.)
egendom. — M. störtades 1953 vid
en militärkupp och dömdes
därefter till tre års fängelse, 1776.
Mossdjur, Bryozo’a, små
kolonibildande vattendjur. De omge sig med ett
ofta förkalkat hölje och bilda
moss-artade överdrag på stenar,
vattenväxter o. dyl. De flesta leva i havet.
M. äro allmänna vid västkusten.
Mosse, växtsamhälle på sank mark,
till största delen bestående av
vitmossor, Sphag’num. Dessa sky kalk,
och M. saknas därför i kalktrakter,
t. ex. på Gotland. På grund av
näringsförhållandena växer vitmossan
fortare i M.:s mitt, som blir välvd.
Därifrån avrinner regnvattnet till
kanten. M. kommer därför att
omgivas av ett mycket fuktigt parti,
laggen. På djupet består M. av
torv.
Mossebo, församling i Tranemo och
Dalstorps kommuner i s.ö.
Västergötland, Älvsborgs län, 594 inv. 1954.
Mossfynd, arkeologisk benämning på
fornfynd gjorda i torvmossar, oftast
offergåvor.
Mosskonventionen, fördrag mellan
Norge och Sverige i Moss 14 aug.
1814, varigenom det norsk-svenska
kriget avslutades och grunden lades
till förhandlingar, vilka ledde till
den svensk-norska unionen.
Mossljung, Cassi’ope (Androm’eda)
hypnoi’des, familjen ljungväxter,
mosslikt ris med övervintrande,
barrlika blad och ensamma,
klocklika blommor från grenspetsarna.
Krona vit med rödlätt bräm.
Tämligen allmän på snölegor i fjällen,
998.
Mos’so, italiensk musikterm; rörligt,
— Piü mosso, rörligare.
Mossor, Bryophy’ta, kryptogamer
tillhörande arkegoniaterna, med
generationsväxling, men utan rötter och
egentliga kärl. M. indelas i
blad-eller lövmossor (Mus’ci), vilka ha
stam och allsidigt riktade blad och
levermossor (Hepa’ticae), vilka
be
stå av en bladlik bål eller ha
två-sidigt riktade blad, 2358 B.
Mossrot, kärrsilja, Peuced’anum
palust’re, familjen flockväxter,
stjälk 1 m hög, kantig, blad
smalflikiga, enskilt och allmänt svepe,
krona vit, frukt glatt, plattad.
Allmän på kärrängar och stränder.
Most, tyska Brüx, stad i n.v. Böhmen,
Tjeckoslovakien. 35 000 inv. 1947.
Betydande industri,
brunkolsbryt-ning.
Mostagane’m, hamnstad i n.v. Algeriet,
n. Afrika, vid Medelhavet. 53 000
inv. 1948. Garnisonsort. Export av
vin, ull, boskap m. m.
Mo’star, förutvarande huvudstad i
Hercegovina, Jugoslavien, vid floden
Neretva. 31 608 inv. 1953, ca hälften
muhammedaner. Halvt orientalisk
stadsbild. Berömd vapen- och
läderindustri, vin- och tobaksodling,
1887 B.
Mosul [måso’1], stad i n. Irak, på ö.
stranden av Tigris, mitt emot
Nineves ruiner. 203 273 inv. 1947. Förr
tillverkades här ett lätt bomullstyg,
som efter staden fick namnet
muslin. Vid Kirkuk s.ö. om M. stort
petroleumfält, 1239 K.
Moszkow’ski [måsk-], Moritz (1854—
1925), polsk pianist och kompositör,
verksam i Berlin och Paris,
komponerade salongsmusik för piano
(Spanska danser).
Motala, stad i n.v. Östergötland, vid
Motala ström och Göta kanals
utlopp ur Vättern. 25 227 inv. 1954.
Blev stad 1881. Läroverk. Betydande
industri, bl. a. mekanisk verkstad
med tillverkning av lokomotiv,
rälsbussar, ångpannor m.m.,
radioapparatfabrik, Centrala torpedverkstaden
etc. Rundradiostation, 3880 K, 3881
B.
Motala kraftverk, 1919—21 byggt och
1931 utvidgat kraftverk i Motala
ström, 2,5 km från Vättern. Effekt
ca 15 000 kW.
Motala ström, flod i Östergötland, från
Vättern till Bråviken av Östersjön.
Flyter igenom Boren, Norrbysjön,
Roxen och Glan och är rik på
vattenkraft, varav över 87 000 hk
utbyggts i huvudfloden. 100 km lång,
flodområde (med Vätterns
tillflöden) 15 350 km2, 2523, 3792.
Motala verkstads Ab, i Motala
landskommun, äger järnverk,
lokomotivverkstäder, stålgjuteri och valsverk
och tillverkar ång- och el-lok,
ångpannor, broar, kranar och andra
järnkonstruktioner. M. grundades 1822
av greve Baltzar von Plåten och
fick aktiebolagsform 1866. —• Tidvis
har M. varit förenat med AB
Lindholmens varv i Göteborg. Sedan
1944 är Johnsonkoncernen, som
också äger nämnda varv,
huvudintressent i M. Antalet anställda ca
1 800.
Motbok. 1. Kontrollbok för inköp av
spritdrycker, avskaffad 1955, — 2545.
— 2. Kontoinnehavarens
kontrollbok vid inlåning i bank e. d.
Moteld, samling av eld från artilleri,
fj ärrluftvärn och granatkastare mot
område, där fienden väntas föra
fram trupper före stormning.
Motelektromotorisk kraft, den i en
elektrisk motor vid rotationen
inducerade motspänningen. Skillnaden
mellan den påtryckta spänningen
och M. är vad som driver
belast-ningsströmmen genom motorn.
Motett’, en kyrkomusikalisk term,
som under tidernas lopp betecknat
tämligen olikartade musikaliska
former. Vanligen menas med M. en
flerstämmig vokalkomposition.
Under medeltiden var M. ytterst
konstrikt polyfont uppbyggd. Numera
46OI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
