Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Munthe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUNTHE, GERHARD –––––––––––
1944—51. Bland arbeten: Islams
konst (Bonniers konsthistoria, 1929).
Munthe, Gerhard (1849—1929), norsk
målare. Under 1880-talet var M. en
ivrig företrädare för friluftsmåleriet,
på 1890-talet övergick han till en
starkt dekorativ, stiliserad stil med
kraftiga färger. M. har utfört
målningar med motiv ur nordiska sagor
och folkvisor, gobelänger och
bokillustrationer, bl. a. till Snorre
Stur-lassons kungasagor. Utförde även
interiörutsmyckningen av
Håkons-hallen i Bergen (1915), 2529, 2531 B.
von Munthe af Morgenstierne, Georg
(f. 3/1 1892), språkforskare och
orientalist, 1930—38 professor i
jämförande språkforskning och sanskrit
vid Göteborgs högskola, därefter
professor i Oslo. Har företagit flera
studieresor till Afganistan och
Indien. M. är en framstående kännare
av gränsspråken mellan Indien och
Iran.
Munthe-Kaas [-kås], Herman (f. 1890),
norsk arkitekt, en av den norska
funktionalismens främsta
företrädare. Har tillsammans med G.
Blak-stad uppfört bl. a. Kunstnerernes
hus i Oslo (1930).
Muntjak, Munti’acus (Cer’vulus)
munt-jac, hjort, längd 1,2 m, höjd 55 cm,
har långa, utåtriktade hörntänder i
överkäken och korta, gaffelgrenade
hom. Ovan gulbrun, under vit.
Indien. Sundaöarna.
Muntra fruarna i Windsor, komedi av
Shakespeare, som ligger till grund
för en opera av O. Nicolai.
(Uppförd l:a ggn i Berlin 1849, i
Stockholm 1857).
Muona, Toini (f. 1904), finländsk
konstnärinna, knuten till Arabia
som keramiker. Har främst gjort
arbeten i stengods, präglade av
lysande glasyrer och en ursprunglig,
kraftfull form.
Mu’onio älv, vänsterbiflod till Torne
älv, bildar delvis gräns mellan
Sverige och Finland, fortsatt norrut av
älvens källflod Köngämä älv. 387
km lång, flodområde 14 430 km2,
955 K.
Mur [mor], vänsterbiflod till Drava
från Gastein i Steiermark. 438 km
lång. Segelbar upp till Graz.
Murad I (1319—89), turkisk sultan
1359, erövrade bl. a. Serbien,
Vala-kiet och Bulgarien samt en del av
Mindre Asien.
Murad II (1401—51), turkisk sultan
1421, son till Muhammed I. M.
utvidgade besittningarna i Mindre
Asien men måste avstå Serbien och
Hercegovina till Ungern.
Murad IV (1609—40), turkisk sultan
1623, son till Ahmed I, införlivade
Mesopotamien med Turkiet.
MuraTmålning, målning på mur,
vanligen utförd al fresco, al secco eller
i temperateknik.
Murat [myra’], Joachim (1767—1815),
fransk marskalk, en av Napoleons
skickligaste kavallerigeneraler och
gift med hans syster Caroline. Blev
1808 konung i Neapel. För att
bevara sitt rike svek M. Napoleons sak
1814 men slöt sig 1815 åter till
honom, besegrades och blev senare
tillfångatagen och arkebuserad.
Murbeck, Peter (1708—66), präst och
väckelsepredikant, verksam i
Stockholm 1750—61, från 1761
kyrkoherde i Blekinge, där han åstadkom en
stark religiös väckelse i
gammalpietistisk anda.
Murbruk, hopfogningsmedel samt puts
för murverk. M. består vanligen av
enbart släckt kalk, vatten och sand
(luftmurbruk). Innehåller kalken
avsevärda mängder lerbeståndsdelar,
erhålles hydrauliskt M., som
hård
nar även utan lufttillträde, t. ex.
under vatten. Samma effekt ernås
om man till luftmurbruk sätter
cement.
Murbräcka, äldre belägringsvapen, en
stålskodd bjälke med vilken man
kunde stöta en bräsch i
försvararnas mur.
Murcia [mor’bia]. 1. Provins i s.ö.
Spanien, vid Medelhavet, 11 317 km2,
756 721 inv. 1950. Omkring 1030—
omkring 1240 ett oberoende moriskt
rike. — 2. Huvudstad i M. 1, vid
järnvägen Madrid—Cartagena, på
den fruktbara slätten kring floden
Seguras. 218 375 inv. 1950. Odling av
apelsiner m. m. Biskopssäte,
universitet. Textilindustri, 3174.
Murdoch [ma’dak], William (1754—
1839), skotsk uppfinnare,
medarbetare och lärjunge till James Watt.
M. var den förste som framställde
lysgas för praktiskt bruk.
Murgha’b, flod i Västturkestan från
Afganistans berg till Merv, där den
utsinar. Ca 600 km lång.
Murgröna, He’dera heTix, en krypande
eller med klätterrötter klängande
buske med mörkgröna
övervintrande blad. Förekommer vild i södra
Sverige upp till Stockholm i
lövskogar och på klippor. Kan klättra
upp till 30 m. Ofta odlad. M.
blommar sällan i mellersta Sverige.
Frukt svart bär, som mognar
följande vår, 2882.
Mu’ridae, se Råttdjur.
Murillo [moriVjå], Bartolomé Esteban
(1618—82), spansk målare,
huvudsakligen verksam i Sevilla. Utförde
helgon- och madonnabilder
präglade av vek, svärmisk religiositet
och ljuv sinnlighet, realistiska
genrebilder av lekande gatpojkar och
porträtt, 1137 B. 3187.
Murjek, stationssamhälle i Jokkmokks
kommun, n.ö. Lappland, vid
Malmbanan, en mil n.ö. om
sammanflö-det av Stora och Lilla Lule älv. 418
inv. 1951.
Murklor, en grupp disksvampar.
Toppmurklan, MorchelTa esculen’ta, höjd
10 cm, har vit fot och kägel- eller
äggformig, brunaktig mössa med
höga, tunna åsar. Läcker
matsvamp. — Stenmurklan, HelveTIa
eller Gyromit’ra esculen’ta, har
oregelbunden, mörkbrun mössa. Giftig.
Murkrona, murliknande krona,
använd över stadsvapen.
Murma’nkusten, en genom
Golfströmmens inverkan isfri, omkring 350
km lång sträcka på n. Kolahalvön,
n.v. Sovjetunionen. Huvudhamn är
Murmansk och som flottbas har
Poljarnoje (förr Alexandrovsk)
anlagts, 3158.
Murmansk’, stad vid Kolafjorden, på
n. kusten av Kolahalvön. Den
största av Sovjetunionens isfria
nordliga hamnar. 117 000 inv. 1939.
Järnvägsförbindelse med Leningrad
genom Murmanbanan. Industri
grundad på fisket. Skeppsvarv. Export
av apatit och trävaror. Svårt skadad
genom tyska flyganfall under andra
världskriget, 3157 K, 3158.
Murmeldjur, Arc’tomys, släkte av
familjen ekorrdjur med klumpig
kropp, trubbig nos och korta öron.
•— Alpmurmeldjuret, A. marmo’ta,
längd 58 cm, varav svansen 14 cm,
ovan brunt, under brandgult, lever
i Alperna, Pyrenéerna och
Karpa-terna nära snögränsen. Ligger om
vintern i dvala. Lätt att tämja. En
snarlik art, bobaken, Arctomys
Bobak, förekommer från Polen till
Kamtjatka. Se Präriehunden.
Murphy [ma’fi], William Parry (f.
1892), amerikansk fysiker, nobel -
— MUSEUM OF MODERN ART
pristagare 1934 i medicin
tillsammans med G. R. Minot och G. H.
Whipple för deras upptäckt av
leverbehandling mot perniciös anemi,
416.
Murray [mar’i], Australiens största
flod, från Australalperna i Victoria,
bildar gräns mellan Victoria och
Nya Sydwales och utfaller i Indiska
oceanen s.ö. om Adelaide. Bifloder
Murrumbidgee och Darling. 1700
km lång, 0,9 milj, km2 flodområde.
Bevattningsanläggningar, 229, 232 K.
Murum, församling i Hökerums
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 310 inv. 1954.
Murvel, skämtsam benämning på
journalist.
Muräna, Murae’na hel’ena, ålfisk i
Medelhavet och delar av Atlanten,
längd l1^ m, läcker, 980.
Mus, lat., råtta, mus. — Namn på
rått-släktet och på undersläktet möss.
Musa, sånggudinna. Enligt Hesiodos
voro muserna döttrar till Zeus och
Mnemosyn’e samt till antalet nio,
nämligen: Klei’o eller Kli’o,
historiens sånggudinna, Kalli’ope, den
episka skaldekonstens, Polyhym’nia,
pantomimens, Euter’pe, flöjtspelets,
Terpsich’ore, korlyrikens, Er’ato, den
erotiska lyrikens, Melpom’ene,
tragedins, Thalei’a eller Thali’a,
komedins, och Ura’nia, astronomins.
Dyrkades även såsom källnymfer,
1430.
Musa, växtsläkte, se Banan.
Musaget’es, musernas ledare, binamn
till Apollon.
Mus Allah’, Mu’sala, berg i Bulgarien,
Balkans högsta topp, 2 930 m ö. h.
Muscardi’nus, se Hasselmus.
Mus’cari, se Pärlhyacint.
Muscari’n, se Muskarin.
Musée de LTmpressionisme [myse’ da
län"presionis’m], museum i
Tuileri-trädgården i Paris, inrymt i det
gamla bollhuset, Jeu de Paume. I
M. har Louvrens samlingar av
franska impressionister, deras
samtida och föregångare sammanförts.
Musée National d’Art Modeme [myse’
national’ da’r modern’], museum i
Paris, öppnat 1947, innehållande
franska statens samlingar av
modern fransk konst fr. o. m.
neoim-pressionismen.
Museion [-ei’-] (grek., egentligen
tempel för muserna), berömt
forskningsinstitut i Alexandria, grundat
av Ptolemaios I, centrum för tidens
vetenskap med bl. a. stort bibliotek,
botanisk och zoologisk trädgård samt
anatomiskt och astronomiskt
institut, 40, 1446.
Muselma’n (förvanskning av arab,
musimin, plur. av muslim),
muhammedan.
Musenalmanach [mo’s-], benämning på
tyska poetiska kalendrar under
1700-talets senare och 1800-talets tidigare
del.
Museo nazionaTe, Neapel, ett av
världens förnämsta antikmuseer.
Innehåller bl. a. samlingar av romerska
kopior av grekisk konst,
pompejanska mosaiker och väggmålningar
och antika bronser från
Hercula-neum.
Muser, se Musa, 1430.
Museum, lat. (grek. musei’on, en åt
muserna helgad plats) i modern
mening: systematiskt ordnad, offentlig
samling av föremål. Indelas efter
föremålens art i konst-, konstindustri-,
kulturhistoriska, etnografiska,
naturhistoriska, tekniska m. fl.
mu-séer.
Museum of Modern Art [mjusi’am av
mådan a’t], konstpedagogisk
institution i New York, grundad 1929,
vars främsta uppgift är ordnandet
4606
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
