Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Musica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSICA
MUSSLOR
av tillfälliga utställningar och
vandringsutställningar. Omfattar även
betydande måleri- och
skulptursamlingar samt världens största
filmarkiv. M. är sedan 1939 inrymd i en
av P. H. Goodwin och E. D. Stone
uppförd, museitekniskt
revolutionerande byggnad.
Mu’sica, lat., musik. — Musice’ra,
spela. — Mu’sicus, musiker.
Musik (grek. mousike’, musernas
konst), tonkonst. Omfattade i
antikens Grekland de »musiska
konsterna» dvs. även övriga konstarter,
2378.
MusikaTier, nothäften, stämböcker,
partitur o. dyl.
Musikaliska Akademien stiftades 1771
av Gustav III. Redan från början
knöts till M. ett undervisningsverk,
som 1864 fick namnet
konservato-rium, 1940 musikhögskola. Denna
läroanstalt utbildar musiklärare,
kyrko- och militärmusiker samt
in-strumentalister och sångare i övrigt.
M. väljer förtjänta inhemska och
utländska tonsättare och utövande
musiker till ledamöter. Den har
även andra uppgifter, såsom
yttrande i vissa musikaliska frågor. Dess
preses är f. n. B. Jonzon och
sekreterare S. Walin. Musikhögskolans
direktör är B. Carlberg. Till M.
hör ett omfattande musikbibliotek
med bl. a. ca en halv miljon nr
musikalier. Chef är G. Morin, 3805.
Musikdirektör, person, som avlagt viss
högre examen vid Musikhögskolan
eller liknande utbildningsanstalt.
Musikdrama, egentligen detsamma
som opera. Ordet användes dock
främst om Wagners verk samt på
samma sätt uppbyggda sceniska
musikverk till skillnad från äldre
tiders s. k. nummeropera, vars olika
musikaliska delar voro mycket löst
hopfogade, 2581.
Musikesteti’k, vetenskapen om
musiken som fenomen och om dess
verkningar på människans sinnen,
känsla, vilja och förnuft samt om
bedömningen och värderingen av
musiken.
Musikforskning, bygger på praktiska
musikkunskaper och omfattar
musikestetik, akustik, musikfysiologi
och -psykologi, musiksociologi,
jämförande musiketnologi,
musikhistoria, musikteori m. m.
Musikfrämjandet,
folkbildningsorgani-sation för musiken, som bl. a.
anordnar föredragsserier med
mångsidiga musikillustrationer. M.
startade 1940 under namnet Musikens
vecka.
Musikhistoriska museet, museum i
Stockholm stiftat 1899, bevarar
instrument, noter, brev, bilder m. m.
Musikhögskolan, se Musikaliska
Akademien, 2589.
Musikinstrument kunna hänföras till
tre stora huvudgrupper: sträng-,
blås- och slaginstrument. De kunna
också indelas efter sin ljudalstrings
-princip: självklingande (idiofoner,
t. ex. triangel),
membraninstrument (membranofoner, t. ex.
trumma), blås- (aerofoner) samt
stränginstrument (kordofoner).
Musikkritik, den offentliga
granskningen i dagspressen av musiklivets
olika yttringar, särskilt konserter,
varvid tas hänsyn både till de
utförandes prestationer och ev.
nyheter på programmet. Mera allmänt
har M. utövats först under
1800-talet.
Musikpsykologi, den vetenskapsgren
som sysslar med att utröna
hörselorganets reaktioner för toner
(tonpsykologi) och våra personliga
upplevelser inför de musikaliska
konst
verken (t. ex. frågan om
musikali-tetens natur och dess olika typer).
Musikrevy, tidskrift för musik (ej
minst grammofonskivor), utgiven i
Stockholm sedan 1946 av Bengt
Pleijel.
Musikteori, sammanfattande
benämning på olika grenar inom
musikkunnandet såsom allmän musiklära,
harmonilära, melodilära, rytmik,
kontrapunkt, formlära,
fraserings-samt instrumentationskonst, 2388.
Musil [mo’sil], Robert (1880—1939),
österrikisk författare, vars postuma
berömmelse främst vilar på det
prosaepiska verket Der Mann ohne
Eigenschaften (1930, 1933, 1942),
vars bakgrund utgöres av det
österrikiska väldets upplösning.
Musjik’, ry., bonde.
Muskari’n, giftämne i flugsvampar.
Konstitutionen har ännu icke
fastslagits, men de kemiska
egenskaperna påminna om kolins.
Flugsvampförgiftning beror dock icke
enbart på M., då minst två andra
giftämnen förekomma i flugsvamp.
Muskatell’, muska’t, benämning pä
flera söta starkviner från
medelhavsländerna, framställda av s. k.
muskatdruvor.
Muskedunder, äldre gevär med stor
kaliber.
Muskeldystrofi, muskelförändringar
särskilt vanliga hos svin. Beror på
E-vitaminbrist.
Muskelreumatism, myalgi’, smärtor i
olika muskler och muskelgrupper
vanligen beroende på
överansträngning av musklerna. Om vissa
muskelgrupper angripas kan
karaktäristiska sjukdomsbilder uppkomma,
såsom ryggskott, ischias m. m.
Behandlingen består i vila, värme,
smärtstillande medel, kortvåg,
massage, 2827.
Muskelsinne, de sinnesceller genom
vilka man uppfattar musklernas
spänningstillstånd, kroppsdelarnas
läge och rörelser etc.
Muskelto’nus, det konstanta
spännings- och kontraktionstillståndet i
musklerna.
Muskete’rare eller musketör’, med
musköt utrustad soldat under 1500—
1700-talen.
Muskler, av muskelceller och bindväv
uppbyggda organ med förmåga att
efter anvisningar av viljan eller det
autonoma nervsystemet utföra
rörelser, färgpl. vid art. Människan.
Muskogee [maskåo’gi]. 1. Stad i
Oklahoma, USA, nära Arkansas River,
37 289 inv. 1950. Medelpunkt i ett
bomulls- och petroleumsdistrikt.
Tidigare huvudort i Indianterritoriet.
— 2. M. eller Masko’ki,
indianspråkgrupp i s.ö. Nordamerika,
mellan atlantkusten och Mississippi.
Muskotträdet, Myris’tica frag’rans,
familjen Myristica’ceae, 18 m högt
träd från Moluckerna, odlat i
tropikerna, vars stenfrukt liknar en
persika. Vid mognaden spricker
fruktköttet och fruktstenen torkas i
solen. Som krydda användes dels
fruktstenen, muskotnöt, dels
frö-hyllet, muskotblomma, 2094,
färgpl. vid art. Kryddor.
Muskovi’t, glimmerart, i
Sovjetunionen använd i stället för glas.
Muskulatu’r, muskelsystemet;
sammanfattande benämning på
organismens muskler. — Muskulä’r, som
har avseende på musklerna. —
Mus-kulö’s, muskelstark.
Muskö, församling i Västerhaninge
kommun i ö. Södermanland,
Stockholms län, 353 inv. 1954, omfattande
förutom själva Muskön (30 km2)
ett flertal öar i Stockholms s.
skär
gård, mellan Hårsfjärden och
My-singsf j ärden, 3405 K.
Muskö’t, äldre eldhandvapen, försett
med luntlås, hjullås eller flintlås.
Användes under 1500—1700-talen,
varefter den ersattes med gevär,
1756.
Mu’slim, arab., muhammedan, jfr
Museiman, 1788.
Musorg’skij, Modest (1839—81), rysk
tonsättare. Tillhörde den ungryska
falangen av kompositörer, som gav
nytt liv åt den ryska musiken
genom att återföra den till landets
egen folkmusik. Genom sina operor
Boris Godunov (1868—69, omarbetad
1871—72) och Hovansjtjina (1873—
81; fullbordad 1886 av
Rimskij-Korsakov) har han utövat ett
vittgående inflytande på senare
tonsättare, 2382, 2911.
Muspelhem, i nordisk mytologi eldens
söder om Ginungagap belägna
hemvist, varifrån vid Ragnarök
Mus-pels män skola rycka an mot
gudarna, 3251.
Musselkalk, den mellersta avdelningen
av triassystemet, en hård, grå
kalksten.
Musselkräftor, ordn. Ostra’coda bland
kräftdjuren, innefattar former av ett
vallmofrös storlek. De äro från
sidorna hoptryckta och försedda med
två hornartade, musselliknande skal.
De simma ryckvis med hjälp av
antennerna. Några familjer leva i
havet. Släktet Cyp’ris har talrika
arter i sött vatten, 1112 B.
Mussera, moussera (fr. mousser),
skumma, bornera, pärla, ifråga om
vissa viner till följd av
kolsyreav-gång då flaskan öppnas. —
Musse-rande vin, benämning på vin som
innehåller kolsyra, vilken uppstått
genom ef ter jäsning med tillsats av
socker under högt tryck i
hermetiskt slutna kärl. Kolsyran löses i
vinet, men övergår vid öppnandet
åter i gasform, varvid mussering
uppstår. Det främsta musserande
vinet är champagnen. Enklare
musserande viner framställas genom att
kolsyra pressas in i vinet, 3696.
Mussero’ner, svampsläktet Tricholo’ma
bland vitskivlingarna, ha köttig
fruktkropp utan ring och slida,
lamellerna urnupna vid foten och
fastvuxna vid denna. Vårmusseron,
T. gambo’sum, med vit hatt, och
blå- eller höstmusseron, T. nu’dum,
med violettfärgad hatt, höra till de
ätliga. Även giftiga arter finnas.
Mussert [mos’-], Anton Adrian (1894
1946), holländsk politiker, 1931
grundare av och ledare för det
holländska nazistparti som under den tyska
ockupationen blev det enda tillåtna
partiet. Dödsdömd som
landsförrädare av en holländsk specialdomstol
1945 och avrättad följande år.
de Musset [mysä’], Alfred (1810—57),
fransk författare. M:s
hyperroman-tiska diktning började i Byrons och
desillusionens tecken, t. ex. Rolla
(1833) och påverkades starkt av hans
olyckliga förbindelse med George
Sand bl. a. i diktcykeln Les nuits
(1835—37, Nätterna, sv. ö. 1903). I
Bekännelser av ett seklets barn (1836,
sv. ö. 1902) sökte han förklara sitt
olycksöde. I sina Comédies et
pro-verbes (1840, tillökad upplaga 1854)
åstadkom han små mästerverk av
lekfullt ironisk dramatik, 1181, 1182
B.
Musslor, Lamellibran’chia eller
Ace-ph’ala, en klass av provinsen
blötdjur, sakna huvud och ha två
skal, vilka vid ryggen sammanhållas
av ett elastiskt låsband och mot
buken av en eller två slutmuskler. M.
äro bottendjur, som leva i sött eller
4607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
