Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Müller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÜLLER, SOPHUS
MYRKOTTAR
kaperier berömda kryssaren
Em-den.
Müller, Sophus (1846—1934), dansk
arkeolog och museiman, chef för
Nationalmuseets antiksamling samt
dess arkeologiska och etnografiska
samlingar 1892—1921, banbrytare
inom dansk fornforskning. Utgav
viktiga verk om Danmarks forntid,
bl. a. Oldtidens Kunst i Danmark
(1918—33) och Dyreornamentiken i
Norden (1880).
Müller, Wilhelm (1794—1827), tysk
författare, känd som
Griechen-Müller på grund av sina dikter om
grekernas frihetskamp.
Myloni’t, gnuggsten, en genom
mekanisk söndergnuggning under starkt
tryck uppkommen bergart utmed
rörelseplan i berggrunden.
Mylord [milå’d], eng., ers nåd,
tilltalsord till engelsk högadlig herre
samt till biskopar, högre domare
m.fl.
Myltor, detsamma som hjortron.
Mün’chen, huvudstad i delstaten
Bayern, s. Tyskland, vid Donaus biflod
Isar. 888 400 inv. 1952. Ett stort
antal märkliga kyrkor, profana
byggnader och museer, som till stor del
förstördes genom bombräder under
andra världskriget. Universitet,
åtskilliga fackhögskolor. Betydande
industri, framför allt bryggerier.
Viktig järnvägsknut, 3168, 3559 K.
Münchenöverenskommelsen, avtal
mellan Tyskland, Italien, Frankrike
och England i München 1938. Enligt
avtalet överfördes Tjeckoslovakiens
Sudetområde till Hitlertyskland, som
därmed vann en stor politisk
framgång, vilket blev inledningen till
hela Tjeckoslovakiens besättande i
mars 1939 och andra världskrigets
utbrott s. å. Sedan dess har termen
Münchenpolitik kommit att betyda
en krigsfrämjande eftergiftspolitik
gentemot totalitära stater (se även
Appeasementpolitik), 3486.
von Münchhausen, hjälte i en
fantastisk berättelsesamling, utgiven på
engelska 1785 av tysken R. E. Raspe
(1737—94), därefter översatt till
tyska, utökad och fullbordad av G. A.
Bürger (1786). Förebilden till M. är
en tysk friherre Hieronymus von
M. (1720—97), bekant som berättare
av otroliga krigs-, rese- och
jaktanekdoter, 290.
Myndighetsålder, ålder vars
uppnående medför fulla juridiska och
politiska rättigheter och skyldigheter.
Inträffar i Sverige vid 21 år.
Mynheer, Mijnheer ([mane’r], holl.,
min herre, herr.
Mün’nich, Burkhard Christoph (1683—
1767), rysk greve och fältmarskalk
av tysk börd. Byggde
Ladogakana-len, reformerade ryska hären och
slog turkarna i flera strider. Var en
tid förvisad till Sibirien men
återkallades av Katarina II.
Münster, ty., under medeltiden
benämning på kloster eller
klosterkyrka. Numera benämning på vissa
tyska domkyrkor.
Mün’ster, stad i delstaten
Nordrhein-Westfalen, v. Tyskland vid
Dort-mund-Emskanalen. 135 700 inv. 1952.
Westfalens kulturella centrum med
universitet och musikhögskola.
Ro-merskt-katolskt biskopssäte. I det
nu förstörda rådhuset visades förr
den sal, där westfaliska freden slöts,
med porträtt av bl. a. svenska
delegater. Bryggerier, maskinindustri.
Staden härjades svårt genom över
hundra allierade massflyganfall
under andra världskriget, 3559 K.
Myn’ster, Jacob Peter (1775—1854),
dansk teolog, Själlands biskop,
be
tydande predikant och kyrkomän i
konservativ anda.
Münsterberg, Hugo (1863—1916), tysk
filosof, professor i USA. Jämte
Bi-net psykoteknikens grundläggare.
Hans filosofiska huvudverk
Philoso-phie der Werte (2:a uppl. 1921) är
ett av de mera betydande arbetena
inom modern filosofi. Han förfäktar
här en värdeidealism som närmast
anknyter till J. G. Fichte, 2757.
Mynt (lat. mone’ta), präglat
betalningsmedel, vars giltighet
garanteras av den myndighet för vilken
prägling utföres, 2638.
Mynta, växtsläkte, se Mentha.
Myntdirektör, titel för Mynt- och
jus-teringsverkets chef.
Myntenhet, huvudmyntet i ett lands
penningsystem. Lagstadgad
betalningsmedelsenhet.
Myntfot anger i vilken metall landets
huvudmynt präglas. Ett fixt
samband råder mellan myntenhetens
och myntmetallens värde. Med »fri
myntfot» förstås ett penningsystem
som, i likhet med det nuvarande
svenska, icke är anknutet till något
fixerat metallvärde (detsamma som
pappersmyntf ot).
Myntkabinett, samling av mynt,
medaljer o. dyl. — Kungliga
myntkabinettet, Sveriges förnämsta
mynt-och medalj samling. Uppstod ur
Antikvitetsarkivets samlingar och
utgör nu en särskild avdelning inom
Statens historiska museum, 2436.
Myntkonvention, avtal mellan olika
stater om myntförhållanden. Se
även Myntunion.
Mynt- och justeringsverket,
ämbetsverk tillhörande
finansdepartementet med uppgift att tillverka
metallmynt, prägla medaljer, kontrollera
arbeten i guld och silver samt öva
uppsikt över mått och vikt. Verket
ledes av en myntdirektör. Det
förvarar riksprototyperna för metern
och kilogrammet.
Myntparite’t, förhållandet mellan
innehållet av ädel metall i två
länders huvudmynt. Jfr Guldparitet.
Myntprov, undersökning av halten i
guld- och silvermynt.
Myntrealisation ursprungligen inlösen
av underhaltiga metallmynt till kurs
lägre än det nominella. — Senare
oegentligt om inlösen av sedlar till
nedsatt kurs, ofta i samband med
återgående till metallmyntfot. Jfr
Devalvering, 3371.
MyntregaTe, statens ensamrätt att
prägla mynt. Lag 30 maj 1873
innehåller regler om rikets mynt.
Myntregle’ring, se Myntrealisation.
Mynttecken, se Nödmynt.
Myntunion, överenskommelse mellan
olika stater angående gemensamt
myntsystem. 1873 (1875)—1923
existerade en M. mellan de tre
skandinaviska länderna. Praktiskt sattes
den ur funktion redan 1914 till följd
av första världskriget.
Mün’zer [-tsar], Thomas (d. 1525),
tysk reformator och revolutionär,
anabaptist och förespråkare för
kommunistiskt-kristliga idéer,
avrättad för delaktighet i
bondeupproret 1524—25.
Myoge’n, äggviteämne, som ingår i
muskelvävnaden.
Myografi’, registrering av
muskelaktivitet.
Myokardi’t, hj ärtmuskelinf lammation,
1636.
Myologi’ (grek, mys’, muskel, och
log’os, lära), läran om muskulaturen.
Myom [-å’m], en relativt godartad
svulst i livmoderns glatta
muskulatur.
Myome’rer, segementärt radvis
anord
nade muskelanlag i ryggradsanlaget
hos ryggradsdjurens foster.
Myopi (grek. my’ein, sluta sig, och
ops, öga), närsynthet. — Myo’p,
närsynt; närsynt person, 3863.
Myosi’n, äggviteämne i
muskelvävnaden. Koagulerar vid organismens
död och förorsakar likstelheten.
Myosi’t, muskelinflammation.
Myoso’tis, se Förgätmigej.
Myo’tis, ett släkte av familjen
läderlappar. Bland hithörande svenska
arter märkes vattennattblackan.
Myr, vattensjuk mark. — Biologiskt
kan M. vara utbildad som mosse,
kärr eller biandmyr.
Myra. 1. Att provisoriskt täta en
bordläggning med sågspån som av det
yttre vattentrycket pressas in i
springorna. — 2. Ett
kontrollverktyg för gängprofil.
Myrbagge, Thana’simus (Cle’rus)
for-mica rius, fam. Cle’ridae, 7—10
mm lång skalbagge, något
myrlik-nande, brokig i svart, rött och vitt,
allmän i barrskogar på nyfällt
timmer, rovdjur, nyttig genom att
förtära barkborrar och andra
skadeinsekter.
1. Myrdal, Gunnar (f. 6/12 1898),
nationalekonom, politiker
(socialdemokrat), professor i
nationalekonomi och finansvetenskap vid
Stockholms högskola 1933—50,
handelsminister juli 1945—april 1947. Chef för
FN :s ekonomiska europakommission
sedan 1947. Har utgivit ett flertal
arbeten, dels rent vetenskapliga
såsom Prisbildningsproblemet och
föränderligheten (akademisk
avhandling 1927), Vetenskap och politik i
nationalekonomien (1930), An
American Dilemma (I—II, 1944), dels
socialpolitiska eller
ekonomisk-politiska som Kris i befolkningsfrågan
(1934 tillsammans med Alva
Myrdal), Varning för f redsoptimism
(1940) m.fl., 311, 2433, 3140.
2. Myrdal, Alva (f. 31/1 1902), född
Reimer, gift med Gunnar M.,
socialpolitiker, studierektor vid
Socialpedagogiska seminariet i Stockholm
1936—48, chef för FN:s sektion för
sociala frågor 1949—50,
överdirektör och chef för
socialdepartementet inom FN :s generalsekretariat
från 1950. 1955 utnämnd till
Sveriges minister i Indien, 311, 2150.
My’rdalsjökull [mi’r-], glaciär på s.
Island, 1 600—1 700 m ö. h., 1000
km2, täcker de verksamma
vulkanerna Katla och Eyjaf jallajökull.
Myresjö, församling i Lannaskede
kommun i mellersta Småland,
Jönköpings län, 904 inv. 1954.
Myrgäster, MyrmekofiTer, gemensam
benämning för olika insektarter,
som uppehålla sig i myrornas bon.
antingen som rena parasiter (se
Pa-rasitsteklar) eller som snyltgäster
(flera skalbaggar) eller också som
verkliga gäster, vårdade av myrorna
t. ex. bladlössen.
Myria’d, grek., 10 000. — Användes
numera i betydelsen oräknelig
mängd.
Myri’ca, porssläktet, se Pors.
Myrica’ria, se Klådris.
MyriophylTum, släkte av familjen
Halorrhagida’ceae, späda
vattenväxter, vilkas axlika blomsamlingar
skjuta upp över vattenytan, medan
de hårfina bladen äro nedsänkta.
Tre arter i Sverige, bland dem M.
spica’tum, axslinga. Till
akvarieväx-ter användas utländska arter, som
hålla sig gröna om vintern, 31.
Myris’tica, se Muskotträdet.
Myrjäm, ur sjö- och myrmalm
framställt järn.
Myrkottar, Pholido’ta, en ordning
4609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
