Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Noch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOCH NIE DAGEWESENES —
Noch nie [ni] da’gewesenes, Etwas N.,
ty., »något som aldrig förr har
funnits», något enastående.
Nock (holl., spets). 1. Som sjöterm,
yttersta partiet på ett föremål, t. ex.
rånock. — 2. Som teknisk term,
detsamma som Kam, t. ex. nockaxel,
detsamma som Kamaxel. — 3.
Detsamma som taknock, d. v. s.
skärningslinjen mellan två åt var sitt
håll sluttande takfall.
Nockeby, trädgårdsstadsdel i Bromma
församling, Stockholm, vid Mälaren,
3262.
Nocturne [nåktyrn’] (fr., ital.
nottur-no, av lat. noctur’nus, nattlig),
nattstycke, musikstycke eller dikt av
stilla, drömmande karaktär. Inom
musiken har N. särskilt utbildats av
Chopin.
Nod, (lat. no’dus, knut). 1.
Skärningspunkt mellan två banplans
storcirklar på himmelssfären, t. ex. jordens
och månens. — 2. Stillastående
punkt eller tvärsnitt hos en i
övrigt vibrerande, elastisk sträng
eller pelare, t. ex. en fiolsträng eller
luftpelaren inuti en orgelpipa.
Nodier [nådje’], Charles (1780—1844),
fransk romantisk författare, bekant
främst för sina fantastiska noveller
i E. T. A. Hoffmanns stil.
Noguchi, Hideyo (1876—1928), japansk
läkare och bakteriolog. Upptäckte
gula feberns virus.
Nohli’t, svart mineral, innehållande
sällsynta jordartsmetaller, uran,
järn, m. m., uppkallat efter
fyndorten, Nohls fältspatsbrott, Älvsborgs
län.
Nohrborg, Anders (1725—67), präst,
berömd genom sin folkliga
andaktsbok Den fallna människans
salig-hetsordning (1771), kallad N:s
postilla.
Nokra’shy pascha, Mahmoud (1888—
1948), egyptisk politiker, ledare för
saadistpartiet, minister i olika
regeringar, även premiärminister.
Mördad av en egyptisk nationalist.
Nol’de, Emil (f. 1867), tysk målare
och grafiker, en av den tyska
expressionismens främsta företrädare.
Hans starkt uttryckfulla, visionära
måleri, främst bibliska motiv,
landskap och masker, präglas av tung
färgprakt och primitiv formgivning,
3554.
NoTens vol’ens, lat., antingen man vill
eller inte.
NoTi me tan’gere, lat., »rör icke vid
mig!», i Versio vulgata Jesu ord till
Maria Magdalena efter
uppståndelsen (Joh. 20:17). — Uttrycket
användes i nyare språkbruk för att
uttrycka en önskan om att bli lämnad
i fred. I denna mening titel på en
känd sonett av Snoilsky.
Nolhaga, egendom vid Alingsås,
tillhörde Jonas Alströmer, som där
påbörjade den första svenska
odlingen av potatis, vilka i Västergötland
efter N. fingo namnet nolor.
Noll (lat. nulTum, intet), dels ett
sif-fertecken, dels motsvarande
begrepp, t. ex. skillnaden mellan två
lika tal. — Nollmetod är metoden
att mäta med sådana instrument,
som vid rätt inställning skola stå
på noll (t. ex. vägning med
balansvåg).
Nollcirkel, jungfrupassare, liten
passare, där benen äro fjädrande
fästa-de men tvångsstyrda av en genom
båda benen gående skruv.
Nollkorrektur, hemmakorrektur, det
första korrektur som läses på
tryckeriet och korrigeras. Det korrektur
som beställaren därefter erhållar
kallas 1 :a korrektur.
Nollmeridia’n, godtyckligt vald
meridian, från vilken en orts
geografi
ska längd beräknas, i allmänhet
meridianen genom Greenwich.
Nollmetod, princip för vissa slag av
mätningar, varvid avläsning sker
sedan ett instrument
(»nollinstru-ment») eller en visare bringats att
inställa sig på noll. — Ett
exempel på N. utgör den vanliga
balansvågen.
Nollpunkt vid elektriska 3-fassystem
kallas den vid Y-koppling erhållna
förgreningspunkten. Användes
vanligen för anslutning till jord,
eventuellt via ett motstånd eller en
drossel, 3759.
Nollskiva kallas vid remöverföringar
en remskiva, som löper fritt på den
drivna axeln. När den anslutna
maskinen skall frånkopplas, sker detta
genom att en remgaffel skjuter över
remmen från driv- till den
intill-liggande nollskivan.
Nolor, se Nolhaga.
Nom’a, vattenkräfta, fuktig
ansikts-brand, infektion som hos nyfödda
barn vanligen medför döden.
Noma’der (av grek. nomad’os,
herdefolk), kringvandrande
boskapsskö-tande folk, som följa hjordarna från
betesmark till betesmark.
Förekomma framför allt i Asiens och
Europas gränstrakter mot
polarområdena (däribland lapparna) samt i
öknarna i Central- och Västasien, i
Arabien samt i n. och n.ö. Afrika.
Till N. hörde de stora erövrarfolken
hunner, mongoler och araber, 11,
3156.
No mans land [nåo mäns länd], eng.
»ingen mans land».
Nom de guerre [nåns da gä’r], fr.,
»krigsnamn», detsamma som
pseudonym.
Nom de plume [ply’m], fr.,
»penn-namn», författarnamn.
Nomen (pluralis nomina), lat., namn.
— I grammatiken sammanfattande
benämning på substantiv och
adjektiv, 3102.
Nomenklatu’r, namnförteckning.
Förteckning över namn, termer eller
förkortningar använda inom visst
vetenskapligt eller tekniskt område.
Nomina’1- (lat. nom’en, namn), som
har avseende på namnet, namn-. —
Motsats: real-.
Nominalis’m, kunskapsteoretisk åsikt
som innebär att allmänbegreppen
(universalia) endast existerar som
namn. — Motsats: realism, enligt
vilken de äga reell tillvaro. Striden
mellan dessa båda uppfattningar
fick stor plats inom den medeltida
skolastiken.
NominaTlön, lönen mätt i pengar, till
skillnad från reallön. Betydelsen
av nominallönens höjd och
förändringar framgår endast av en
sammanställning med något uttryck för
ändringar av priserna på de varor
N. skall köpa. Jfr Reallön, 140.
No’mina sunt odio’sa (lat., namn äro
förhatliga), »inga namn!», uttryck
hämtat från Cicero, innebärande att
namn av diskretionsskäl ej böra
nämnas.
No’minativ, det verksamma subjektets
kasus. Ex. Solen lyser.
Nominell (lat. no’men, namn), något
som finnes endast till namnet och
ej i verkligheten.
Nominell ränta, den ränta som finnes
angiven på (främst) obligationer.
Behöver icke överensstämma med
papperets verkliga avkastning,
vilken brukar benämnas effektiv
ränta. Denna är främst beroende av
kursvärdet.
Nomine’ra (lat. nomina’re, nämna),
utse, utnämna. — Nominatio’n,
no-mine’ring, utnämning.
Nomografi (grek. nom’o, lag, och
- NON MULTA, SED MULTUM
graf’ein, skriva), grafisk
framställningsmetod av samband mellan
vanligen minst 3 storheter i form av
s. k. nomogram. — Ett
syftlinjemo-nogram för sambandet mellan t. ex.
antal knop, tid och tillryggalagd väg
kan ges formen av 3 parallella,
graderade skalor. Känner man två av
storheterna, t. ex. hastigheten i
knop samt vägsträckan, erhålles
motsvarande tid genom att man
lägger en linjal mellan de givna
skalpunkterna och gör avläsning på den
tredje skalan. — Ett nätnomogram
består av ett flertal på samma
papper uppritade linjesystem,
varigenom man kan avläsa sambandet
mellan t. ex. en ångas tryck,
temperatur, specifika vikt och entropi.
Nomogram, se Nomografi.
Non [nå’n], lat., nej, icke.
Förekommer även i sammansättningar.
No’na (lat. no’nus, nionde), nionde
tonen i en diatonisk skala. — Nona
eller non kallas också den tidebön
som läses vid den nionde romerska
timmen, dvs. kl. 3 em.
Nonackord, femklang, bestående av
grundton, ters, kvint, septima och
nona, dvs. fyra över varandra
liggande terser. N. har kommit till stor
användning hos Wagner och andra
senromantiker samt i modern
musik över huvud taget.
Nonaggressionspakt eller
icke-an-greppspakt, fördrag mellan två
eller flera stater om att ej angripa
varandra med krig. Flera N.
inging-os före andra världskriget, bl. a.
mellan Tyskland och Danmark, men
visade sig vara av ringa värde.
Nonchalans [nångsjalangs’] (fr.
non-chalance), likgiltighet, vårdslöshet,
försumlighet. — Nonchalant’,
vårdslös. — Nonchalera, försumma.
No’nie eller vernier [värnie’]
(efter P. Nunes, lat. Nonius, resp. P.
Vernier, vilka oberoende av
varandra uppfunno N.), hjälpgradering vid
noggrann avläsning av skalor, t. ex.
på skjutmått. Vid decimalskalor
motsvarar nonieskalan vanligen 9
skaldelar och är indelad i 10 lika delar.
Om det rätta måttet är t. ex. 5,7
mm, skall N:s nollstreck stå mellan
delstrecken 5 och 6 på huvudskalan.
Härvid står N:s 7:e streck (ensamt
av alla) mitt för ett av
huvudskalans delstreck.
Noninterventionspolitik, politik, enligt
vilken en stat uttryckligen vill
avhålla sig från att blanda sig i en
annan stats inre angelägenheter
eller dennas förhållanden till andra
stater. Grundsatsen har ofta
proklamerats men mestadels genomförts
ofullkomligt, t. ex. under spanska
inbördeskriget 1936—39, då
stormakternas beslut om nonintervention
likväl ej hindrade dem från
enga-gement för endera parten, 1139,
2476.
Nonkombatta’nt (fr. non-combattant,
icke stridande), inom folkrätten
benämning på person som icke deltar
i striderna men dock tillhör
krigsmakten, t. ex. läkare.
Nonkonformi’ster, de som vägrade att
underskriva drottning Elisabet I:s
39 artiklar och yrkade på skilsmässa
mellan stat och kyrka. Erhöllo
religionsfrihet 1689. — Motsats:
kon-formister.
Non lic’et, lat., det är inte tillåtet.
Non liqu’et, lat., »det flyter icke», dvs.
saken är inte klar, ett uttryck som
härstammar från romerskt
rätts-språk och innebär att dom inte kan
fällas.
Non mul’ta, sed mul’tum, lat., »icke
mångahanda men mycket», bevingat
uttryck av Plinius d. y., med
bety
4634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
