Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nonnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NONNEN, EDWARD
NORDENFELT, THORSTEN
delsen: man bör studera något
grundligt, ej många ämnen ytligt.
Nonnen, Edward (1804—62), agronom,
föregångsman inom jordbruket.
Startade på sin egendom Degeberg
i Västergötland det första
lantbruksinstitutet. Utgav också skrifter i
jordbruksfrågor.
No’n ol’et, lat., (pengar) »luktar inte»,
skall kejsar Vespasianus ha sagt om
ett guldmynt som han fått in genom
sin skatt på
bekvämlighetsinrättningarna i Rom. — Uttrycket har
sedermera kommit att betyda
pengarna är huvudsaken, var de är
förvärvade är av mindre vikt.
Nonpareil [nånsparej’]> fr.,
oförliknelig. — Tryckstilsgrad med kägel 6
punkter. Kallas även halvcicero.
Detta register är tryckt med
nonpareil, 3518. Jfr Kägel.
Non plus ul’tra, lat., »intet därutöver»,
oöverträffligt, det främsta i sitt slag.
Non pos’sumus (lat., »vi kunna det
icke»), påven Clemens VII:s svar på
Henrik VIII:s av England begäran
om skilsmässa från Katarina av
Aragonien. Sedermera beteckning
för påvens obenägenhet att gå med
på en världslig makts krav.
Nonruminan’tia, icke idisslare,
gruppen svindjur bland de partåiga
hovdjuren. N. ha trubbknöliga
kindtänder, 4 fria mellanfotsben, enkel
mage. Hit höra svin och flodhästar,
Non schoFae, sed vi’tae dis’cimus,
lat., »vi lära ej för skolan utan för
livet», citat från Seneca.
Non’sens (lat. sensus, förstånd),
meningslösheter, tomt prat.
Non sin’e (la’ude approba’tur), lat.,
»icke utan» (beröm godkänd),
be-tygsgrad i svensk examen
motsvarande Ba.
Nonstop [nån’ ståp’], eng., oavbruten,
utan uppehåll, användes om
lång-distansflygningar utan landning,
teater- och bioföreställningar utan
pauser m. m.
van der Nootska palatset [nå’t-] på
Södermalm i Stockholm, uppfört
omkring 1670 i holländsk klassicism för
den holländske översten Th. van der
Noot. Tillhör numera Stockholms
stad och används sedan 1943 av
Lottarörelsen samt uthyres för
fester i slutna sällskap.
nor-, förkortning för normal.
Användes för att beteckna den av flera
isomera föreningar, som har
ogrenad kolkedja (är »normal»), t. ex.
norleucin.
Nor, trångt sund eller kortare älv.
Ingår i ortnamn.
Nor, kommun i s. Värmlands län, 5 466
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Nor och Segerstad.
Nora. 1. Stad i Örebro län,
Västmanland, vid Norasjön. 3 639 inv. 1954.
Samrealskola. Förläggningsort för
ett kompani ur Göta trängkår
(T2N). Tändrörs- och
sågblads-fabrik. Blev stad 1643. — 2.
Församling i Noraströms kommun i s.ö.
Ångermanland, Västernorrlands län,
2 799 inv. 1954. — 3. Kommun i n.v.
Uppland, Västmanlands län, 3069 inv.
1954. — 4. Villasamhälle i Danderyd,
n. om Stockholm, vid Edsviken. Ca
3 200 inv.
Nora bergsförsamling, församling i
No-raskogs kommun i v.
Västmanland, Örebro län, 4 302 inv. 1954.
Norangsfjorden, för sin storslagna
fjällnatur bekant s. sidofjord till
Storfjorden i Sunnmöre, mellersta
Norge.
Noraskog. 1. Gammal benämning på
de bergslag (numera härader) som
ingå i Nora tingslag, v.
Västmanland. — 2. Kommun i Örebro län
7 825 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Hjulsjö,
Järnboås, Nora och Viker.
Noraström, kommun i Västernorrlands
län. 3 773 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Nora och
Skog. Kommunen har även kallats
Nora och Skog.
Norberg, köping i n. Västmanland,
Västmanlands län, 5 981 inv. 1954, med
länslasarett och samrealskola.
Gamla Norbergs bergslag är känt från
1300-talet och var Engelbrekts
hemtrakt. Fortfarande brytes stora
malmmängder i traktens stora och
sedan 1200-talet utnyttjade
järngruvor, bland dem Norbergsfältet,
Malmkärragruvorna,
Andersben-ningsfältet m. fl., 2554 K, 3789.
Norby, Sören (d. 1530), dansk krigare
och sjöhjälte. Bidrog till Kristian
II :s seger över Sverige. Efter
Kristians fall stred N. under många år
för hans återuppsättande men måste
fly utomlands. Han gick i kejserlig
tjänst och stupade under ett
krigståg i Italien, 958, 1412.
Norcross [nå’krås], John (1688—1758),
irländsk fribytare, blev 1716 en av
L. Gathenhielms kapare och
opererade efter dennes död för egen
räkning i Nordsjön. N. fängslades 1727
i Hamburg och kvarhölls såsom
dansk statsfånge i Köpenhamn till
sin död.
Nord [når], departement i n.ö.
Frankrike, på gränsen till Belgien. 5 774
kma, 2 098 545 inv. 1954. Huvudstad
Lille.
1. Nordahl, Bertil (f. 26/7 1917),
fotbollsspelare, centerhalvback i
De-gerfors IF 1942—49. Vann
guldmedalj i OS 1948 och har deltagit i
15 landskamper för Sverige.
Spelade 1949—1951 i det professionella
italienska fotbollslaget Atalanta FC.
Senare fotbollinstruktör i Sverige,
1119.
2. Nordahl, Knut (f. 13/1 1920), bror
till Bertil N., fotbollsspelare i
Norr-köpingskamraterna 1942—50. Vann
5 SM, guldmedalj i OS 1948 och
deltog i VM 1950, mest som back eller
halvback. Har deltagit i 26
landskamper för Sverige. Spelade 1950—
52 i det professionella italienska
fotbollslaget Roma FC, 1119.
3. Nordahl, Gunnar (f. 19/10 1921),
bror till Bertil och Knut N.,
fotbollsspelare, kallad »världens bäste
center». Spelade i Degerfors IF 1940—
44, i Norrköpingskamraterna till
1948. Har vunnit 4 SM och
guldmedalj i OS 1948 och deltagit i 33
landskamper för Sverige.
Professionell spelare i Milan AC från hösten
1948 och italienska ligans bästa skytt.’
Italiensk mästare 1951 och 1955, —
1114 B, 1119.
Nordahl, Gustaf (f. 10/8 1903),
skulptör, bland hans verk, som präglas
av enkel statuarisk form, märkas
Kraka (1945, Statens
hantverksinsti-tut) och figurgruppen Hyllning till
Ling (1949, Gymnastiska
Centralinstitutet).
Nordamerika, den näst Asien och
Afrika största världsdelen, omfattande
Amerika n. om Panama’näset,
inbegripet Grönland, de arktiska öarna
och Västindien. 24,1 milj, km, 225
milj. inv. 1952. Stundom dragés N:s
sydgräns genom Tehuantepecnäset i
s. Mexico, 2490 K, 2491.
Nordamerikanska frihetskriget, 1775—
83, innebar att de engelska
kolonierna i Nordamerika utom Canada
frigjorde sig från moderlandet.
Efter växlande stridslycka och genom
Frankrikes och Spaniens deltagande
i kriget på koloniernas sida tvangs
England till kamp på skilda
strids-skådeplatser och 1781 kapitulerade
de engelska trupperna i Yorktown,
varefter fientligheterna så
småningom avstannade. Redan 1776 hade
kolonierna genom Declaration of
Inde-pence uppsagt England tro och
lydnad, och i freden, som
undertecknades i Paris 1783, erkändes deras
självständighet, 2494.
Nordamerikanska inbördeskriget,
benämning på kriget mellan Förenta
staternas nord- och sydstater 1861—
65, som gällde frågan om unionens
fortbestånd och negerslaveriets
avskaffande. Det slutade med seger för
de mot slaveriet fientliga
nordstaterna. De främsta generalerna voro
på nordsidan Grant och Sherman,
på sydsidan Lee och Johnston, 2495.
Nordamerikas förenta stater, se
Förenta staterna.
Nordanskog eller Ovanskog, i de
gamla landskapslagarna förekommande
medeltida benämning på svearnas
bygder n. om Kolmården och
Tiveden. De av götar bebodda bygderna
s. därom kallades Sunnan- eller
Utanskog.
Nordatlantiska ryggen, Delfinryggen,
nord—sydligt krökt höjdområde på
n. Atlantens botten.
Nordborg, stad i Danmark på ön Als
n. del. 1324 inv. 1950.
Nordbrabant, holl. Noord-Brabant,
provins i s. Nederländerna, mellan Maas
och belgiska gränsen. 4 905 km2,
1 332 033 inv. 1954. Huvudstad ’s
Her-togenbosch.
Nord-Carolina, se North Carolina.
Nord-Dakota, se North Dakota.
Norddeutscher Lloyd, tyskt rederi,
grundat 1857 för utrikes sjöfart, var
före första världskriget ett av
Tysklands största rederier. I samband med
fredsslutet 1918 fick N. utlämna
större delen av sitt tonnage som
skadestånd, men var 1939 åter uppe
i ett fartygsbestånd om över 600 000
ton. Till följd av de allierades
dispositioner efter 2:a världskriget
reducerades N :s rörelse på nytt till
ett minimum, men har sedermera i
raskt tempo återutvidgats.
Norden, sammanfattande benämning
på Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge, 2496, 3352 K.
Norden, i Sverige, Danmark, Norge
(1919), Island (1922) och Finland
(1924) bildade, sinsemellan
självständiga föreningar, med syfte att
fördjupa den nordiska
samhörighe-känslan och verka för intimare
samarbete mellan de nordiska
länderna. Utger Nordens Kalender
sedan 1930.
Nordenberg, Bengt (1822—1902),
målare tillhörande Düsseldorf skolan.
Har främst utfört genremotiv ur
svenskt, speciellt skånskt,
allmogeliv, bl. a. Tiondemöte i Skåne (1865).
1. Nordenfalk, Johan (1796—1846),
friherre, politiker, justitiestatsminister
1844, ivrade bl. a. för en
representationsreform.
2. Nordenfalk, Carl (f. 13/12 1907),
sonson till Johan N., konsthistoriker,
museiman, docent vid Göteborgs
högskola 1938—44, intendent vid
Nationalmuseum sedan 1944, docent vid
Stockholms högskola 1945. Har
utgivit arbeten om medeltida
miniatyrkonst och modernt måleri, bl. a.
Vincent van Gogh (1943).
Nordenfelt, Thorsten (1842—1920),
uppfinnare och industriman,
utvecklade på 1880-talet en omfattande
pionjärverksamhet inom
vapenteknik och maskinbyggnadskonst,
särskilt i Sverige och England.
Grundade det svensk-engelska företaget
Nordenfelt Guns and Ammunition
Co., som sedermera uppgick i
4635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
