Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Odeion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ODEION
OFFENSIV
den. På 1700-talet begagnades den
mera fritt för smärre
sångkompositioner.
Odei’on (grek., ode’, sång), eller
ode’on (lat. ode’um), offentlig
byggnad för konserter hos antikens
greker och romare.
Odel, Anders (1718—1773), författare,
mest bekant för Sinclairsvisan
(1739). Skrev även en på sin tid
mycket populär allegori i Dalins
stil, Sagan om grötfatet.
O delstinget, den största avdelningen
inom norska stortinget, omfattande
tre fjärdedelar av de 150 stortings
-ledamöterna, den återstående
fjärdedelen bildar lagtinget. Stortingets
uppdelning i odels- och lagting sker
vid behandling av lagärenden.
Oden eller Odin, en av huvudgudarna
i den germanska mytologin.
Ursprungligen en dödsgud blev O.
senare krigets och vishetens gud. Han
betraktades som gudars och
människors fader och bar i nordisk
mytologi namnet Allfader. Hans maka
var Frigg. O. var övergud i Valhall,
dit de i striden fallna kämparna
samlades. Till O. hörde den
åttafo-tade hästen Sleipner och korparna
Hugin och Munin. O. skildras ofta
enögd.
Odencrants, Arvid (f. 7/8 1881),
fysiker, med fotografisk vetenskap som
specialitet, sedan 1933 professor.
Förestod 1929—46 Generalstabens
fotografiska centrallaboratorium samt
är en av landets främsta experter
i fotogrammetri och sensitometri.
Odensala. 1. Församling i Märsta
kommun i s. Uppland, Stockholms län,
941 inv. 1954. Kyrka från 1100-talet
med kalkmålningar från 1490-talet,
37 B. — 2. Travbana i Östersund,
invigd 1936.
Odense [å’-]. 1. Amt i Danmark
omfattande Fyn med närliggande öar.
1816 km2, 245 864 inv. 1950. — 2.
Stad i O 1. på n.ö. Fyn, Danmark.
104 344 inv. 1954. Landets tredje
stad. Domkyrka, Sankt Knuds
Kir-ke, i gotik från 1200-talets slut och
flera andra medeltida kyrkor. Flera
bibliotek och museer, bl. a. H. C.
Andersens födelsehus. Betydande
handel, sjöfart och industri, bl. a.
maskinverkstäder, bilfabrik,
skeppsvarv, textil- och livsmedelsindustri.
En av Danmarks äldsta städer, 651,
653 K.
Odense fjord, 12 km lång vik på Fyns
n. kust, Danmark. Djup ränna,
uppmuddrad till 7,5 m djup, och kanal
leder in till Odense, 651, 653 K.
Odensjö, församling i Lidhults
kommun i s.v. Småland, Kronobergs län.
571 inv. 1954.
Odensjön, sjö i n.v. Skåne, på n.ö.
delen av Söderåsen. Nästan
cirkelrund med 60 m höga branta
stränder. Har bildats genom inlandsisens
erosion och uppdämning genom en
morän.
Odensvi. 1. Församling i Gamleby
kommun i n.ö. Småland, Kalmar län,
1 188 inv. 1954. — 2. Församling i
Munktorps kommun i s.
Västmanland, Västmanlands län. 927 inv.
1954.
Odensåker, församling i Ullervads
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 365 inv. 1954.
Ode’on, detsamma som Odeion.
Oder [å’dar], po. Odra, flod från
Sudeterna genom Schlesien och
Nordtyskland till Östersjön, där den
utmynnar i Stettinerhaff. 905 km
lång, flodområde 125 000 km2. Största
biflod Warthe från öster. Segelbar
större delen av sitt lopp och
förbunden med angränsade floder
genom kanaler, betydande
godstra
fik. Större delen av O:s nedre lopp
bildar v. gränsen för de av Polen
annekterade delarna av ö. Tyskland,
3559 K.
O’derint’ dum’ me’tuant, lat. må de
hata blott de frukta, citat från
dramatikern Accius, enligt Suetonius
ofta brukat av kejsar Caligula.
Oderljunga, församling i Perstorps
köping, 1 477 inv. 1954, — 3089 K.
Oder-Neisse-linjen [å’dar-naisa-], den
av floderna Oder och Neisse bildade
och av Potsdamkonferensen 1945
som provisorisk gräns fastställda
gränslinjen mellan de under polsk
förvaltning ställda ö. om denna
linje liggande tyska områdena och
det övriga Tyskland. Den slutliga
gränsdragningen skulle avgöras
genom ett alltmänt fredsfördrag med
Tyskland. I motsats till Västtyskland
har Östtyskland godkänt O. som
definitiv.
Odessa [adjäs’a], stad i Ukraina, s.
Sovjetunionen, vid en vik av Svarta
havet, 604 000 inv. 1939. En av
Rysslands viktigaste Svarta havshamnar,
export av spannmål, socker,
trävaror m. m. Mångsidig industri bl. a.
skeppsvarv, maskinfabriker,
sockerbruk, kvarnar och konservfabriker.
Universitet. Var under slutet av
1800-talet en härd för den
revolutionära rörelsen. Ockuperad av
tyska och rumänska trupper 1941—44
samt därunder svårt skadad, 880 K.
Odhner, Claes Theodor (1836—1904),
historiker, riksarkivarie 1887—1901.
Utgav ett stort antal historiska
arbeten samt läroböcker. Hans
huvudarbete behandlar Sveriges
politiska historia under Gustav III, 28.
Odin, se Oden, 2504 B.
Odisputabel (lat. disputa’re,
avhandla), obestridlig, oomtvistlig.
O’dium theolo’gicum, lat., »det
teologiska hatet», den sedvanliga
fiendskapen teologerna emellan.
Odiö’s (lat. o’dium, hat), förhatlig.
Odlingsgräns, kulturgräns,
administrativ gränslinje mellan fjälltrakt och
till odlad bygd lämpade delar av
Västerbottens och Norrbottens län,
slutgiltigt utstakad på 1880-talet
och tillkommen för att skydda
lapparnas intressen.
Odnoposoff, Ricardo (f. 1914), rysk
violinist, främst verksam i
Argentina. Besökte Sverige f. f. g. 1948.
Odon, odonbuske, Vacci’nium
(Myr-tillus) uligino’sum, familjen
ljungväxter, 5—7 dm hög buske, med
trinda grenar, helbräddade blad,
äggformig, vit eller rödlätt krona,
undersittande fruktämne. Bär blått,
något kantigt, ätbart endast i
mindre mängd. Allmän i hela
landet, även i fjällen.
Odonti’tes, växtsläkte, se Rödkulla.
Odontologi’ (grek. odu’s, tand, och
log’os, lära), läran om tänderna och
deras sjukdomar, 3574.
Odontologi’e kandidat, lägre examen
vid tandläkarhögskola.
Odova’kar, (d. 493), anförare för de
germanska legotrupperna i Västrom.
Störtade 476 e. Kr. detta rike och
gjorde sig till Italiens herre.
Angreps av östgoterna under Teoderik
488, störtades efter långa strider 493
och dödades, 1089.
Odra [å’dra], polska namnet på Oder,
2691 K.
Odra Port [å’dra pårt], till 1947
Wars-zow, tyska Östwine, hamn på
Wol-lin, n.v. Polen, mitt emot
Swine-münde. Sedan 1948 ändpunkt för
tågfärj elinj en
Trelleborg—kontinenten.
Odysséen, den senare av Homeros’
episka dikter, skildrar Odysseus’
äventyrliga sjöfärd och hemkomst
efter trojanska krigets slut, 1441 B,
1645.
Odys’seus [-sevs], lat. Ulys’ses,
grekisk sagohjälte, konung över Ithaka,
make till Penelope, fader till
Tele-makos, en av det trojanska krigets
främsta och tappraste kämpar. O:s
äventyrliga hemfärd från Troja
skildras i den homeriska
hjältedikten Odysséen, 1441, 1645, 3511.
Odö’r (fr. odeur), lukt, stank.
Odört, Coni’um maculat’um, fam.
Umbelli’ferae, hundloksliknande ört
med rödstrimmig stjälk, finflikiga
blad och vita blommor. Frukterna
äro runda. O., som har en mycket
obehaglig lukt, förekommer i södra
och mellersta Sverige på åkrar och
ängar. Innehåller konicein och
koniin. Giftig, 1386.
Oedipus, latinska namnformen för
Oidipus.
OEEC, förkortning för Organisation
for European Economic Cooperation,
Organisationen för Europeiskt
Ekonomiskt Samarbete. Tillkom 1948 i
samband med den amerikanska
Marshallhjälpen till Europa.
Villkoret för denna var att de
mottagande länderna gemensamt kommo
överens om de åtgärder som voro
nödvändiga för återuppbyggnaden.
Medlemmarna skola bl. a. sträva att
öka sin produktion, underlätta ett
fritt handelsutbyte, främja full
sysselsättning och ekonomisk stabilitet
samt underlätta en återgång till
valutornas konvertibilitet (se d. o.).
Oehlenschläger [ö’-J, Adam (1779—
1850), dansk diktare, professor i
estetik 1810, romantikens främste
danske företrädare. Fick genom sitt
upptagande av nordisk mytologi i
dikter och tragedier stor betydelse
för nordisk litteratur. Bland hans
arbeten märkas det lyriska dramat
Sankt Hansaftenspil (1802), som
satiriserar upplysningstiden, och
sagospelet Aladdin (1805), som i Tusen
och en natt-förklädnad behandlar det
romantiska geniet, 672 B, 674 B,
2564 B.
CEil-de-boeuf [öjdaböf’], fr., oxöga,
avantscenloge.
Oenan’the, växtsläkte, se Stäkra.
Oenothe’ra, växtsläkte av fam.
Ona-gra’ceae med 100 arter i
Nordamerika. örter med strödda blad, 4
kronblad, utan fröhår. — O.
bien’-nis, nattljus, gulltrav, högvuxen med
stora, gula blommor i ax, odlad
som prydnadsväxt och förvildad. —
O. lamarckia’na, fackelblomma, med
språngvis avvikande typer,
påvisade av de Vries.
Oenothera’ceae, se Onagra’ceae.
Oesophagus [öso’fa-] (grek. oi’sos,
mat, och fagei’n, äta) matstrupen.
Oestron [östrå’n], kvinnligt
könshormon, se östron.
CEuvre [övr], fr., verk, arbete.
O. F., förkortning för Odd Fellows.
Of f aly [åf’ali], hette förut Kings
County, grevskap i det inre av Eire,
provinsen Leinster. 1 999 km2, 52 544
inv. 1951. Huvudstad i Tullamore.
Offenbach [åf’anbach], stad i delstaten
Hessen, mellersta Tyskland, vid
Main, 94 900 inv. 1952. Läder- och
maskinindustri.
Offenbach, Jacques (1819—80),
tyskfransk operettkompositör, den
moderna operettens upphovsman,
berömd för sin kvickhet, sina
medryckande melodier och eggande
rytmer. Till hans bästa verk räknas
Orfeus i underjorden (1858), Den
sköna Helena (1864),
Frihetsbrö-derna (1869) samt hans enda opera
Hoffmanns äventyr (1881), 1187, 2581,
2583 B.
Offensi’v (lat. offen’dere, stöta mot).
4653
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
