Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oljepalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLJEPALM
och kom från 1400-talet till mera
allmän användning.
Oljepalm, Elae’is guineen’sis,
fjäderpalm, 10—30 m hög, blad 1 X 7 m,
plommonlika frukter i väldiga
samlingar. Fruktköttet innehåller 60 %
olja, fröna (kärnorna) 50 %. — O.
är den viktigaste kulturväxten i
Västafrika och Kongo. Ur
fruktköttet erhålles ett fint, violdoftande
fett, palmfett. Palmkärnolja liknar
kokosolja, 22, 2568, 2608.
Oljeskiffer, på bituminösa
beståndsdelar rika mörka skiffrar, som vid
upphettning utan lufttillträde avge
mineraloljor. Brytas i Skottland,
Frankrike, Estland m. fl. länder.
Västergötlands, Östergötlands och
Närkes alunskiffrar äro O. Jfr
Skifferolja.
Oljesten, finkornig brynsten avsedd
att fuktas med olja. Användes för
bryning av finare verktyg.
Oljeströmbrytare, strömbrytare för
högspänningsledning, varvid den
avbrytande knivanordningen är
nedsänkt i olja för förhindrande av
ljusbågsbildning. O. äro på grund
av sin brandfarlighet ansedda som
omoderna och ha efterträtts av bl. a.
tryckluftsströmbrytare.
Oljesyra, alifatisk omättad
karboxyl-syra. Förekommer såsom
glyceroles-ter (olein) i alla flytande fetter.
Kan genom behandling med
salpe-tersyrlighet överföras till en isomer
form, elaidinsyra, vilken reaktion
användes för påvisande av O.
Saltema kallas oleater.
Oljetryck, litografiskt färgtryck,
vanligen för massproduktion, som
fernissats för att likna oljefärgstavlor.
Oljeväxter, växter vilkas frukter ge
olja vid pressning, t. ex. hampa,
jordnöt, lin, oliv, oljepalm, raps,
solros och vitsenap, 2566.
Oljor, gemensam benämning på tre
grupper ämnen med olika kemiska
egenskaper, nämligen feta oljor, som
äro glycerylestrar av fettsyror,
eteriska O., som kännetecknas av att
de i motsats till feta O. äro
flyktiga med vattenånga, samt
mineraloljor, som utgöras av blandningar
av kolväten, 124, 1778. Jfr
Råpetroleum.
Olkijoki [å’-], finsk by. Genom ett
fördrag, som avslöts här 19 nov.
1808, utrymde svenska hären
Finland.
Ollenhauer, Erich (f. 1901), tysk
socialdemokratisk politiker. Gick i
landsflykt vid Hitlers makttillträde 1933.
Återvände till Tyskland 1945 och
blev i maj 1946 vice ordförande i
socialdemokratiska partiet i
Västtyskland. Efterträdde Schumacher
som ordförande 1952. Har fullföljt
dennes politik och framträtt som
skarp motståndare till Västtysklands
upprustning och anslutning till
västern.
Ollers, Edvin (f. 28/3 1888), konstnär,
har som målare främst utfört
landskap och stilleben. Genom sin
verksamhet vid Kosta 1917—18 framstår
O. som en av de främsta nydanarna
inom modern, svensk glaskonst. Har
även utfört arbeten i keramik,
silver och tenn, 1400.
Ollerup, dansk gymnastikhögskola på
Fyn, 7 km från Svendborg, skapad
av N. Bukh 1919.
Ollivier [ålivje’], Émile (1825—1913),
fransk politiker, blev
konseljpresident 1870, stödde Napoleons
krigspolitik och störtades efter
nederlagen mot tyskarna s. å.
Ollon, de näringsrika men till
män-niskoföda otjänliga nötterna hos bok
och ek. Som svinfoder ha O. förr
spelat en viktig roll. I gamla skat-
telistor taxeras jorden efter antal
skäppor O.
Ollonborre, MelolonTha vulga’ris,
skalbagge, familjen bladhorningar,
längd 20—30 mm, svart, med
ollonbruna täckvingar och ben,
bakkroppens sidor med trekantiga, vita
tecken, förekommer från Skåne till
Västergötland. Förtär bl. a.
fruktträdens blad. Larven lever i jorden
3—4 år, avgnager fingertjocka
rötter. O. kan om morgonen
nedska-kas ur träden och oskadliggöras,
3038.
Ollonet, benämning på den yttersta
om ett ollon påminnande delen av
manslemmen, som mer eller mindre
täckes av förhuden.
Olm, ProTeus anguin’eus,
stjärtgrod-djur, som lever utan dagsljus i
Adelsbergergrottan. Längd 25 cm,
till formen lik en lång vattenödla
med svagt utvecklade ben, nästan
vit, blind, ögonen övervuxna av
huden. O. har lungor men dessutom
3 par yttre gälar och 2 par
gälspringor. Lever av lägre vattendjur,
1457.
Olmütz, se Olomouc.
Olof Trätälja, svensk sagokonung, enl.
Ynglingasagan son till Ingjald
111-råde, efter vars död O. lär ha
grundat ett rike i Värmland, däf han
brutit bygd, därav namnet, 3801.
Olof, konung i Sverige vid Ansgars
andra besök i Birka omkring 850.
Var välvilligt stämd mot den
kristna missionen och företog ett
krigståg mot Kurland.
Olof Skötkonung, konung av Sverige,
(död på 1020-talet), son till Erik
Segersäll och Sigrid Storråda. O.
ingick år 1000 ett förbund med Sven
Tveskägg i Danmark mot den
norske konungen Olav Tryggvesson, som
besegrades i »slaget vid Svolder».
Kort därefter lät han döpa sig vid
Husaby källa av den helige Sigfrid
och anses ligga begraven i Husaby
kyrka, 3362.
Olof, S:t, se Olof Haraldsson.
Olof Tryggvesson (963—1000), konung
i Norge från 995, ättling till Harald
Hårfager, vikingahövding. O., som
enligt traditionen ivrigt verkade för
kristendomen, stupade i ett stort
sjöslag, »slaget vid Svolder», mot
de danska och svenska konungarna
samt den norske j arlen Erik
Håkansson, 2518.
Olof Haraldsson (993—1030), Olof den
helige, norsk konung, även kallad
den digre, blev konung 1015.
Organiserade den norska kyrkan och
bekämpade storbönderna men
fördrevs. Han stupade vid Stiklastad 29
juli 1030, då han sökte återvända
med en här. Blev kort därefter
betraktad såsom helgon och dyrkades
i hela Norden, 2518.
Olof, konung av Norge och Danmark
(d. 1387), son till Håkon Magnusson
av Norge och drottning Margareta,
som styrde i hans ställe efter
faderns död (1380), 2518.
Olof, norsk kronprins, se Olav.
Olofsborg. 1. Fästning i ö. Finland
invid staden Nyslott, uppförd 1475 av
Erik Axelsson Tott. Förstärktes på
1500-talet. — 2. 1400-talsborg vid
sjön Bullaren i n. Bohuslän, av
betydelse under dansk-svenska krig på
1500-talet, 963.
Olofsfors, bruksegendom i n.ö.
Ångermanland, Nordmalings socken. Var
förr järnbruk, nu skogsegendom.
Olof smässa eller Olsmässa,
ursprungligen kyrkohögtid i Trondheim
(Ni-daros) på Olof den heliges dödsdag
29 juli, tidigt förbunden med
marknad. Högtidlighölls även i Sverige
och Finland, in i nyaste tid i Här-
–––––––––– OLSON, EMIL
j edalen som folkfest söndagen efter
29 juli.
Olofsskolan, försöksskola i Stockholm
1927—41, grundad av C. Malmsten.
O., som präglades av individuell
undervisning, byggde i hög grad på
elevernas självverksamhet och
ägnade stort utrymme åt praktisk och
konstskapande verksamhet,
grupparbete samt socialt fostrande arbete,
2634.
Olofsson, Pierre (f. 1921), målare och
grafiker, företräder sedan
1940-ta-lets mitt med sina lekfullt
raffinerade arbeten en konkretiserande
svensk konstriktning, 3330.
Olof ström, köping (sedan 1941) i v.
Blekinge, n. om Sölvesborg. 4 274
inv. 1954. Pressverk, plåtslageri och
mekanisk verkstad, 407.
Olomouc [ål’åmåts], ty. Olmütz,
stad i n. Mähren, Tjeckoslovakien,
n.ö. om Brünn. 58 617 inv. 1947.
Gotisk domkyrka från 1100-talet,
rådhus från 1400-talet med märkligt
astronomiskt ur. Universitet.
Livsmedels- och maskinindustri. O.
intogs av svenskarna under Lennart
Torstensson 1642.
Olonets [alå’njets], fi. Aunus, stad i
Karelsk-finska sovjetrepubliken, på
näset mellan Ladoga och Onega. Ca
2 000 inv. Besatt av finska trupper
1941—44.
Olow, John (1883—1948), läkare,
professor i obstetrik och gynekologi i
Uppsala 1923, vid Karolinska
institutet från 1931, samtidigt därmed
direktör för Allmänna
barnbörds-huset.
Olovligt brukande, brott enligt
strafflagen 22:7, som består i att någon,
som innehar annans sak, använder
den så att skada eller olägenhet för
ägaren uppkommer.
Olovligt förfogande, med förskingring
besläktat brott enligt strafflagen 22:4,
som består bl. a. i att sälja eller
pantsätta egendom, som erhållits
genom ej fullföljt avbetalningsköp och
som gärningsmannen sålunda icke
är ägare till.
Olrik, Axel (1864—1917), dansk
folk-minnesforskare och
litteraturhistoriker. Prof, i Köpenhamn 1913.
Betydelsefulla äro i synnerhet hans
arbeten i nordisk mytologi och äldre
dansk kulturhistoria.
Olrog, Ulf Peder (f. 27/2 1919), fil. lic.,
föreståndare för Sv. visarkivet 1951—
54, har författat och tonsatt en
mängd populära visor och
parodiska schlagers, samlade under titeln
Rosenbloms visor (1—6, 1945—1951).
Ölsen, Bjöm Magnusson (1850—1919)
isländsk språkforskare, professor i
Reykjavik. Hans mycket
djupgående forskningar omfattade en mängd
olika problem i fornisländsk
språk-och litteraturhistoria.
Olskroken, järnvägsstation i Ö.
Göteborg.
1. Olson, Axel (f. 22/9 1899), målare,
medlem av Halmstadgruppen.
övergick efter en kubistisk period på
1930-talet till surrealismen. Har bl.
a. utfört strand- och
åkerbruksbil-der med stillebenartade
föremåls-uppställningar av monumental
verkan, 3330.
2. Olson, Erik (f. 9/5 1901), bror till
Axel O., målare, medlem av
Halmstadgruppen, övergick efter en
kubistisk och delvis puristisk period
till surrealismen, men behöll i sitt
måleri med dess starka dynamiska
och uppdrivna färg mycket av
kubismens former. På senare år har
O. bl. a. utfört kristna motiv med
surrealistisk formgivning, 3330.
Olson, Emil (1876—1937),
språkforskare, professor i nordiska språk i
4657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
