Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLSON, ERIK WILHELM
OMDÖME
Lund från 1917. Utgav bl. a.
betydelsefulla arbeten i fonetik samt
en översättning av Snorres
kunga-sagor. Som textutgivare har O. gjort
en förtjänstfull insats.
Olson, Erik Wilhelm (f. 27/6 1891),
journalist, författare, medarbetare i
Svenska Dagbladet sedan 1922 under
signaturen Eveo och von Oben.
Olsson, Albert (f. 30/8 1904),
författare, folkskollärare, främst känd för
sina bondeskildringar från
1600-ta-lets Halland, bl. a. Sand (1940) och
Gränsland (1942).
Olsson, Einar (f. 18/7 1886),
posttjänsteman, allroundidrottsman, en av
Sveriges bästa fotbollsspelare,
landets första stora
backhoppningsmäs-tare (13 SM i olika skidgrenar och 3
i fotboll), den förste utlänning som
segrat i Holmenkollenbacken (1914).
Olsson, Hagar (f. 1893), finlandssvensk
författarinna, en av den finska
modernismens och expressionismens
förgrundsgestalter, inte minst genom
sin verksamhet som kritiker. Har
utgivit essayer, bl. a. Arbetare i
natten (1935) samt romaner, främst
Chi-tambo (1933), skildrande en ung
flickas utvecklingshistoria, och
Träsni-daren och döden (1940), en
berättelse från Karelen, 968.
Olsson, Henry (f. 18/4 1896),
litteraturhistoriker, professor vid
Stockholms högskola sedan 1945,
bibliotekarie vid Svenska akademiens
Nobelbibliotek 1934—45. Ledamot av
Svenska akademien 1952. Har bl. a.
utgivit biografiska arbeten över C. J.
L. Almquist (1927 och 1937),
Snoils-ky (1941) och Fröding (1950), där
historisk metod förenas med modern
psykologi, 28, 1264.
Olsson, Hilda, författarinna under
pseudonymen Kerstin Hed.
Olsson, Martin (f. 30/4 1886), arkitekt
och konsthistoriker, riksantikvarie
1946—1952, 1918—46 professor vid
Konstakademien. Vetenskaplig
ledare vid ett flertal större
restaure-ringsarbeten, bl. a. vid
Riddarholms-kyrkan 1914—22, Kalmar slott från
1921 och Stockholms gamla slott
från 1922. Bland arbeten:
Riddar-holmskyrkan (1918) samt
redigeringen av Stockholms slotts
historia (1—5; 1940—41).
Olsson, Nils Ludvig (f. 5/3 1893),
författare under pseudonymen Nils
Ludvig. Hans dikter på skånskt
folkmål, bl. a. samlingen Di fåste
fjeden (1921), äro äkta i tonen och
ha vunnit stor popularitet.
Olsson, Olof, i Kullenbergstorp (1859
—1934), politiker, 1908—11 och från
1918 ledamot av A.K., ledare för
Bondeförbundet 1929—33. Ogillade
partiets samverkan med
socialdemo-Irrofomp 971P
Olsson, Olof (1872—1939),
läroverksadjunkt, socialdemokratisk politiker.
Medlem av F.K. från 1911,
ecklesiastikminister under flera
ministärer 1919—26.
Olsson, Oscar (1877—1950), skolman,
folkbildare, socialdemokratisk
riksdagsman, ledamot av F.K. 1913—
48. ledare av godtemplarordens
folkbildningsrörelse 1904—24, 1930—
47 chef för Internationella
god-templarorden. Livligt verksam inom
folkbildningsrörelsen bl. a. genom
införande av studiecirkelidén, 1068.
Olsson, Otto (f. 19/12 1879),
tonsättare, organist, lärare vid
Musikhögskolan i Stockholm 1908—45, från 1926
med professors namn. Organist i
Gustav Vasa-kyrkan i Stockholm sedan
1908; O. har skrivit en mängd
utmärkt kyrkomusik samt varit en ofta
anlitad expert i kyrkomusikaliska
frågor, 3346.
Olsson, Per-Olof (f. 10/12 1918),
simmare, ingenjör i Vadstena, har
vunnit 25 SM, bl. a. under 1940-talet
9 på 100 m och dessutom satt en rad
svenska rekord i fritt simsätt bl. a.
100 m på 57,5. Under många år
landslagets kapten.
Olsson(-Hagalund), Olle (f. 12/7 1904),
målare, autodidakt. Har främst
utfört stockholmska förstadsmotiv,
speciellt från Hagalund, med poetisk
naivistisk formgivning och
koloristisk finess och raffinemang, 3330.
Olsson-Ährberg, Cecilia (Cissi) (f.
29/8 1906), premiärdansös vid
Kungliga teatern 1929—49. Framstående
karaktärsdansös, särskilt känd för
sin livfulla gestaltning, eleganta
plastik och sitt nästan sydländska
temperament.
Oltul [åTtol], ty. Aluta, vänsterbiflod
till Donau, Rumänien. 560 km lång,
2887.
Olvon, Vibur’num op’ulus, familjen
tryväxter, 2—4 m hög buske rned
vita blommor i platt blomsamling,
de yttre större och könlösa, röda
bär och motsatta, treflikiga blad.
Tämligen allmän i skogsbryn över
större delen av landet. Odlas ofta
som prydnadsväxt med alla
blommor könlösa och i klotrund
blomsamling, snöbollsbuske.
Olycksfallsförsäkring. 1. Offentlig O.,
i Sverige 1916 införd obligatorisk
försäkring mot olycksfall i arbete
numera betecknad
Yrkesskadeförsäkring, se detta ord. Utgör en gren av
socialförsäkringen, dess
administrerande myndighet är
Riksförsäkrings-anstalten; besvärsinstans:
försäk-ringsr ådet. Y rkesskadef örsäkringen
är samordnad med den 1955 införda,
obligatoriska allmänna
sjukförsäkringen, 1347, 3131. — 2. Privat O.,
privat försäkring hos
försäkringsbolag, som avser att bereda
ersättning för kroppsskada genom
olycksfall i arbetet.
Olym’pen, se Olympos.
Olym’pia, forngrekisk ort på v.
Pelo-ponnesos, där antikens olympiska
spel höllos. I O. låg bl. a. det på
400-talet i dorisk stil uppförda stora
Zeustemplet, till vars främsta
prydnader hörde Fidias i guld och
elfenben utförda Zeusstaty. En tysk
expedition under Curtius m. fl. företog
utgrävningar här 1875—81, vilka
åter-upptogos 1936—39 av tyska
arkeologer, 109 B.
Olympia’d, en period av fyra år i
forngrekisk tideräkning,
motsvarande tidrymden mellan två olympiska
spel. Utgångspunkt var år 776 f. Kr.
— I idrottsspråket detsamma som
olympiska spel.
Olympiajolle, liten segelbåt, som
användes vid de olympiska enmans
-seglingarna. Sedan denna gren togs
upp, 1924, ha olika typer använts
vid varje OS.
Olym’pier, sammanfattande
benämning på Olympens gudar. —
Användes i överförd bemärkelse om
män av hög och harmonisk resning,
t. ex. om Goethe. — Olym’pisk
himmelsk, upphöjd. — I modernt
språkbruk betecknar O. även deltagare i
olympiska spel.
Olympiska Kommittén, se
Internationella Olympiska Kommittén.
Olympiska ringar, fem i varandra
länkade, cirkelrunda ringar (från
vänster blå, gul, svart, grön, röd),
som sedan 1906 är Olympiska
Spelens symbol. De utgöra en sinnebild
av vänskap, sammanhållning m. m.
Uppfattningen att de representera
de fem världsdelarna är felaktig.
Olympiska spel, oegentligt olympiad,
under antiken de vart fjärde år
återkommande, för hela den
grekiska kulturvärlden gemensamma
idrottstävlingarna i Olympia. —
Efter misslyckade försök att
återuppliva spelen i Aten 1859, 1870 och
1875 ha dessa hållits 1896 (Aten),
1900 (Paris), 1904 (S:t Louis), 1906
(extra spel i Aten), 1908 (London),
1912 (Stockholm), 1920
(Antwer-pen), 1924 (Paris), 1928
(Amsterdam), 1932 (Los Angeles), 1936
(Berlin), 1948 (London) samt 1952
(Helsingfors). Se vidare Olympiska
vinterspel, 109, 1204, 1207 B, 3051.
Olympiska vinterspel ha arrangerats
1924 (Chamonix), 1928 (S:t Moritz),
1932 (Lake Placid), 1936
(Garmisch-Partenkirchen), 1948 (S:t Moritz)
och 1952 (Oslo). Vid OS 1908
förekom konståkning på skridskor, 1920
såväl konståkning som ishockey.
Olym’pos, grekiskt berg på gränsen
mellan Tessalien och Makedonien,
2 918 m ö. h. På O. bodde gudarna
enligt den grekiska gudasagan, 1427 B,
1442 K.
Omaha [åo’mahå], största staden i
staten Nebraska, mellersta USA, vid
Missouri. 251 117 inv. 1950. Centrum
för spannmåls- och boskapshandel,
kvarn- och slakteriindustri. Viktig
järnvägsknut. Två universitet, 2490 K.
Oma’n, arabiskt sultanat under
brittiskt protektorat i Arabiens s.ö. hörn.
212 000 km2, 550 000 inv. 1952.
Huvudstad Maskat, 122 K, 124, 170.
Oma’nbukten, yttre delen av Persiska
viken utanför Ormussundet, mellan
Arabien och Iran, 170 K.
O’mar (d. 644), Muhammeds
svärfader, den andre av kaliferna.
Erövrade Syrien, Mesopotamien och
Egypten, och utbredde
framgångsrikt islam, 40, 1844.
Omar Khayya’m (omkring 1050—
1123), persisk skald, matematiker och
astronom. Hans diktsamling
Rubåi-yåt, där livets meningslöshet
inskär-pes och ögonblickets njutning
prisas, är uttryck för en djupt
resignerad livsåskådning. Genom E.
Fitz-Geralds engelska översättning (1859)
har den nått världsberömmelse
(sv. ö. 1919 och 1928).
Omberg, berg i v. Östergötland, på
ö. stranden av Vättern. Når 263 m
ö. h. Urbergshorst med branter och
grottor vid Vätternstranden,
däribland Rödgavel eller Ommas
grotta. Till största delen viltrik
krono-park, 69, 3878.
Ombordläggning, sammanstötning
mellan fartyg. Regler i förordning 26
okt. 1906 och 8 kap. sjölagen.
Ombrytning, arrangerandet av
sättning och klichéer till bok- eller
tid-ningssidor, 3521.
Ombudsman, den som av annan fått i
uppdrag att för dennes räkning
utföra något. — Benämning å
tjänsteman i ämbetsverk, affärsföretag
eller fackförening, vilken har att
företräda vid förhandlingar, i
rättstvis-ter etc. — Enligt konkurslagen skall
för konkursbo förordnas O. av
rätten.
Ombudsråd, titel på cheferna för de
fem statsexpeditionerna i Kungl.
Maj :ts kansli 1713—19.
Omdurma’n, stad i mellersta
Anglo-egyptiska Sudan, vid sammanflödet
av Vita och Blå Nilen, mitt emot
Khartum. 125 300 inv. 1951.
Broförbindelse med Khartum. Livlig
handel. Mahdisternas huvudstad 1884—
98, — 122 K.
Omdöme betecknar inom logiken en
meningsfull utsaga, som antingen är
sann eller falsk, t. ex. »Stockholm
är en stad». Huruvida
beteckningarna »sann» och »falsk» äger
tillämpning på värdeomdömen, t. ex., So-
4658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
