Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Partien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARTIEN
PASSERA
Par’tien, forntida landskap i n.ö. Iran,
ungefär motsvarande provinsen
Cho-rassan. Ingick i det fornpersiska
och det selenkidiska riket. På
200-talet f. Kr. självständigt rike. Jfr
Parter.
Partigängare, stridslysten och
hänsynslös partiman; deltagare i väpnad
fristyrka.
Partihandel, detsamma som
grosshandel.
Partik’el (lat. partic’ula, liten del, av
pars, del). — 1. Inom fysiken de
smådelar som ingå i materien,
såsom atomer, elektroner, molekyler
m. m., 2822. — 2. Inom
språkvetenskapen sammanfattande benämning
på s. k. småord, adverb,
preposi-tioner, konjunktioner och
interjek-tioner, vilka alla äro oböjliga, t. ex.
men, som, av.
Partikularism’ (lat. partic’ula, liten
del, av pars, del). — 1.
Obenägenhet hos en folkgrupp att förena sig
med andra i en större enhet. — 2.
Inom en förbundsstat
avsöndrings-och självständighetssträvanden inom
delstaterna. — 3. Inom teologin
hävdandet av att frälsningen är
begränsad till vissa särskilt utkorade
människor eller folk. — Partikulä’r, som
rör endast en del; säregen,
egendomlig.
Par’tille, kommun i Västergötland,
Göteborgs och Bohus län. 13 503
inv. 1954, därav 4127 i P.
munici-palsamhälle, 9 km n.ö. om Göteborg
vid Säveån, med elektromekanisk,
kemisk-teknisk och textilindustri.
Parti’ pris [pri’], fr., förutfattat
ställningstagande.
Partisa’n (ital. partigiano),
partigängare; gerillakrigare. — Partisa’nkrig,
detsamma som gerillakrig, se
Gerilla, Fria kriget.
Partisk. 1. Som orättvist gynnar ena
parten. — 2. Som hänför sig till
Partien. — Partisk pil, glåpord som
till-kastas i sista ögonblicket, ett uttryck
som syftar på parternas stridsfint att
under låtsad flykt avfyra sina pilar.
Parti’ta, italiensk musikterm, närmast
motsvarande svit.
Par’titiv, delnings-, delande, —
Par-titiv artikel användes för att
beteckna obestämd mängd av något.
Partitu’r (ital. partitu’ra, fördelning),
kallas den översiktliga
uppställningen av ett instrumental- eller
vokalverk med stämmorna uppställda
under varandra, i regel med
gemensamma taktstreck, 2380.
Par’tner, eng., deltagare, motspelare,
kompanjon. — Sparring P. [spar’ing]
träningsmotståndare vid boxning.
Partout [parto’] (fr., överallt),
ovillkorligen, prompt, absolut.
Par’tus, lat., förlossning.
Partåiga hovdjur, klövdjur,
Artiodac’-tyla, hovdjur med hos svindjuren
4, hos idisslarna 2 väl utvecklade
tår på varje fot.
Paryeny’ (fr. parvenu), uppkomling.
Paråkning, gemensamt uppträdande
en herre och en dam i konståkning
på skridskor eller rullskridskor.
PAS, förkortning för
para-amino-salicylsyra, ett läkemedel, som visat
sig synnerligen effektivt mot
tuberkulos, 106.
Pas [pa’]( fr., steg, danssteg. — Pas
de deux [pa da dö’] pardans i
klassisk balett, 664. — Pas de trois [pa
da troa’], dans av tre personer. —
Pas de quatre [pa da katr’] från
Amerika stammande sällskapsdans i
4/4 takt, populär på 1890-talet, 665.
Pasadena [päsadi’na], stad i n.ö.
Cali-fornien, n.ö. förstad till Los
Ange-les. 104 577 inv. 1950. Kurort, stor
fruktodling. N.ö. om P. ligger det
berömda Mount Wilsonobservatoriet,
2 030 m ö. h.
Pasca’1, Blaise (1623—62), fransk
matematiker, författare och religiös
tänkare. Efter att ha gjort flera
betydande matematiska och fysikaliska
upptäckter genomgick P. 1654 en
religiös kris, anslöt sig till
jansenis-men och angrep jesuiterna i
Lett-res å un provincial (1656—57). Hans
mest betydande verk är Pensées sur
la religion, ett djupsinnigt och
stilistiskt glänsande försvar för
kristendomen, sammanställt av hans
efterlämnade anteckningar och
utgivet 1670 (senaste sv. ö. 1929), 1179,
2626 B.
Pasch, Gustaf Erik (1788—1862),
kemist, uppfinnare av
säkerhetständ-stickan, 3576.
1. Pasch, Lorens d. ä. (1702—66),
porträttmålare, elev till D. von Krafft,
studerade 1721—28 för Mikael Dahl
i England. P:s verk, bl. a. porträttet
av Eric Brahe, tillhör övergången
mellan barock och rokoko.
2. Pasch, Johan (1706—69), bror till
L. P. d. ä., målare. Anställdes 1735
efter studier i Paris vid
slottsbyg-get i Stockholm, där han arbetade
med den dekorativa utsmyckningen.
P. fick stor betydelse som
förmedlare av fransk rokoko till svenskt
dekorationsmåleri och
konsthantverk.
3. Pasch, Lorens d. y. (1733—1805),
son till L. P. d. ä., porträttmålare.
Professor vid Konstakademin från
1773, dess direktör från 1793.
Studerade hos Pilo i Köpenhamn, för
Boucher och Roslin i Paris, blev vid
sin återkomst 1776 den ledande
porträttören. Har främst avbildat hovet
och aristokratin, bl. a. Lovisa
Ulrika och Gustav III, 1200 B, 3325.
Pascha, förnäm turkisk titel, endast
undantagsvis förlänad européer.
Avskaffades 1934. I Egypten
avskaffades titeln 1952. — I Sverige har
ordet kommit till flitig användning
i skämtsamma sammanhang, vräka
sig som en P., hederspascha etc.
Pascin, Jules (1885—1930), bulgarisk
målare och grafiker, verksam i
Paris. P. har med cynisk elegans
skildrat parisisk bohem- och
halvvärld.
Pas’coli, Giovanni (1855—1912),
italiensk skald. Hans lyrik, som växte
fram ur hårda ungdomsupplevelser,
förhärligar det enkla livet i
naturens närhet och präglas av hans
grundliga klassiska bildning.
Pas de Calais [pa da kalä’]. 1.
Smalaste och östligaste delen av
Engelska kanalen mellan Calais och
Dover, efter vilket det också kallas
Doversundet, eng. Dover Strait. — 2.
Departement i n. Frankrike, vid P.l.
6 752 km2, 1 276 833 inv. 1954.
Huvudstad Arras, 1143 K, 1146.
Pasi’faè, i den grekiska mytologin
konung Minos’ maka och mor till
Mi-notauros, 1426.
Pasigrafi’ (grek. pa’si, för alla, och
grafein, skriva), skrift som kan
läsas av alla oberoende om de förstå
varandras språk. Hit kunna
matematikens och musikens
beteckningar räknas.
Paskill (ital. pasquillo), smädeskrift,
nidvisa. Har sitt namn efter en
antik staty (Pasquino), i Rom, på
vilken politiska smädeskrifter
uppsattes.
Pa’so doble [dåb’-], spa., dubbelsteg,
onestep-artad dans i 3/4-takt,
modern på 1920-talet.
Pasoendan [-so’n-], delstat i
Indonesiens förenta stater, omfattar
västligaste Java, huvudstad Bandoeng.
Pass (fr. passer, passera). — 1. Legi-
timationshandling, som kräves för
att få inreserätt i främmande land.
P. utfärdas i Sverige dels av
utrikesministern (diplomat- och
kabi-nettspass), dels av s. k.
passmyndighet, dvs. länsstyrelse,
poliskammare samt vissa magistrater, utom
riket av beskickningar och
konsuler. Giltighetstiden för P. är högst
fem år. För sjömän utfärdas
speciellt sjömanspass. För inresa i vissa
länder fordras att P. är försett med
visum, dvs. påtecknat av
vederbörande lands beskickning eller
konsulat. — 2. Trång väg genom
otillgänglig terräng, genom en
bergskedjas höj dkam, mellan två sjöar
o. dyl. — 3. Visst
patrulleringsom-råde eller viss tjänstgöringstid för
poliskonstapel, vaktpost o. dyl. — 4.
Plats där villebrådet beräknas
passera vid jakt och där därför jägare
placeras. — 5. Bud vid vissa kortspel,
t. ex. bridge, med betydelsen jag
har inget bud att ge.
Passa (fr. passer, gå förbi). 1. Spela
bollen till medspelare i fotboll m fl.
bollspel. — 2. Avstå från att göra
bud i kortspel, säga pass. — 3. Ta
ut inälvorna ur skjutet villebråd.
Passa’bel (fr. passable, av passer, gå
an), som går an, hjälplig, skaplig,
något så när.
Passacaglia [-kal’ja], ital.,
ursprungligen en dans, senare en
konstmässig instrumental variationsform i
3/4-takt med ett ständigt
återkommande, kort basmotiv (basso
osti-na’to). Beundransvärda P. har
skrivits av bl. a. J. S. Bach ochBrahms.
Stundom är P. liktydigt med
cha-conne.
Passa’dvind (holländska passaat),
passa’der, vind, som blåser året runt
i nästan samma riktning i bältena
mellan 30° n. br. och 30° s. br. kring
ekvatorn. På n. halvklotet är
riktningen n.ö., nordostpassaden, på s.
halvklotet s.ö., sydostpassaden, 20.
Passage [-a’sj], fr., genomgång,
genomfart, t. ex. nordostpassagen;
ställe, stycke i tal eller skrift. —
Inom musiken snabba skal- eller
ackordrörelser genom flera
oktaver, varvid den spelande kan
ådagalägga sin tekniska färdighet.
Passagerare [-sje’-], resande.
Passare, instrument som användes för
att rita cirklar, ta mått osv. och
består av två lika långa,
spetsför-sedda skänklar (passarbenen),
fäs-tade i en punkt, vid vilken vinkeln
är inställbar. Ena skänkelspetsen
kan förses med ritstift (blyerts,
dragstift e. dyl.).
Pass’au [-ao], stad i delstaten Bayern,
s. Tyskland vid Inns förening med
Donau, 34 100 inv. 1952. Många
vackra medeltida och
barockbyggnader. I domkyrkan finns Europas
största kyrkorgel. Genom fördraget
i P. slöts det Schmalkaldiska
förbundet 1552, — 3559 K.
Passé, fr., utblommad, föråldrad.
Passe-partout [pasparto’] (fr. passer,
passera och partout, överallt). — 1.
Huvudnyckel. — 2. Frikort, passer
-sedel. — 3. Infattning av papp eller
tjockt papper kring fotografier,
akvareller, teckningar etc. —
Namnet på Phileas Phoggs berömda
betjänt i Jules Vernes Jorden runt
på åttio dagar, 291 B.
Passepied [paspje’], fr., dans som var
mycket populär vid Ludvig XIV :s
hov. Ingick senare även i
instrumentala sviter, t. ex. av J. S. Bach.
Passera (fr. passer, av lat. passus,
steg), gå över, förbi, igenom;
förflyta; hända, ske; duga, gå an;
gälla; pressa genom sil eller
durkslag.
4681
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
