Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Passeur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASSEUR, STÉVE
Passeur [pasö’r], Stève (f.1899), fransk
dramatisk författare. Hans
kriminaldramer och andra
sensationspjäser ha haft stor framgång. — La
bète noir (1934), Le chåteau de
car-tes (1936).
Passevolans [pasvålans’s], fr., ett
system som främst innebar, att
kronan överlät anskaffandet av
särskilt klädespersedlar mot viss
ersättning till manskapet. P-systemet,
som infördes 1791, bibehölls i olika
utsträckning till 1870-talets början.
Passfield, Lord P., se Webb, Sidney.
Passgång hos däggdjur innebär att
bägge fotterna på samma sida
framflyttas samtidigt. P. utmärker djur
med långa ben och kort kropp,
såsom giraffer och kameler, men
förekommer även hos björnar. Hästar
med P. äro ofta framstående
tra-vare men kunna ej galoppera.
Passiflora’ceae, familj av små
tropiska ört- eller vedartade växter,
ofta lianer, med handflikade blad.
Hit hör Kristi korsblomma, se
Passionsblomma.
Passio’n (lat. pat’i, lida, tåla). 1.
Lidande, särskilt Kristi lidande, 2111.
— 2. Lidelse, dvs. en stark och
varaktig känsla som behärskar en
människas vilje- och tankeliv. —
3. Kyrkligt musikverk med
framställning av Jesu lidandes historia,
t. ex. J. S. Bachs Matteuspassionen,
3564. — 4. Konstnärlig framställning
av passionshistorien.
Passionsblomma, korsblomma,
Passi-flo’ra, växtsläkte med över 300
arter, huvudsakligen i tropiska
Amerika. Många arter ha ätliga, syrligt
söta frukter, granadiller, jämförliga
med granatäpplen. Andra arter med
välluktande blommor odlas som
prydnadsväxter, 2882.
Passionshistorien, Kristi pinas historia,
kallas den i sex »akter» indelade
sammanställningen av evangeliernas
berättelser om Kristi lidande och
död, som i svenska kyrkan utgör
texterna för passionspredikningarna
samt långfredagens högmässa och
aftonsång.
Passionsmusik kallas kyrkomusik som
i ord och toner skildrar Kristi
lidande och död. Texten är i regel
hämtad från bibeln, ehuru ofta med
fria lyriska tillägg. P., vars
musikaliska form närmast kan jämföras
med oratoriets, skrevs av H. Schütz,
J. S. Bach m. fl.
Passionsspel, alltsedan medeltiden
uppförda skådespel som skildra
passionshistorien. På senare tid har den
bayerska byn Oberammergau
vunnit världsrykte för de P. som dess
invånare uppföra, i regel vart
tionde år.
Passionssöndag, femte söndagen i
fastan.
Pass’iv (lat. pat’i, lida), overksam;
oföretagsam; ej arbetande; blott
understödjande (om
föreningsmedlem). — Inom språkvetenskapen en
verbform, som utmärker att
subjektet är föremål för verksamhet,
t. ex. bron rives. — Motsats: ak’tiv.
Pas’siva, ett företags eller en persons
skulder. — Motsats: aktiva,
tillgångar.
Passivite’t, overksamhet. Motsats:
aktivitet.
Passivt motstånd, politisk term, som
betyder motstånd utan tillgripande
av olagliga eller våldsamma medel.
Pas’sivum, inom språkvetenskapen en
verbform som anger, att subjektet
i satsen är föremål för handlingen,
t. ex. brevet skrives. — Motsats:
aktivum.
Passning. 1. Graden av
överensstämmelse mellan t. ex. en axel och ett
hål. Man skiljer mellan rörlig P.,
mellan-P. och press-P. Till vardera
av dessa finnas flera undergrupper.
— 2. Fotbollsterm, jfr Passa 1.
’Pas’sus (lat. steg). 1. Romerskt
längdmått, ett dubbelsteg, ungefär l,s m.
— 2. Mening eller citat ur en skrift
eller ett anförande.
Passy [-si’], Frédéric (1822—1912),
fransk nationalekonom och
freds-ivrare, arbetade för skiljedom i
internationella tvister, stiftade 1867
den första internationella
fredsföreningen, 1888 initiativtagare till
In-terparlamentariska unionen. Erhöll
1901 halva Nobels fredspris.
Pas’ta (lat., deg), salva med degartad
konsistens.
PastelFmålning, pastell, målning på
papper med färgkritor eller stift,
beredda av torr färgmassa.
Pastellmåleriet hade en blomstringsperiod
under 1700-talet.
Pasterna’k, Boris (f. 1890), rysk skald,
har utgivit diktsamlingar präglade
av grundlig bildning och ett
roman-tiskt-individualistiskt temperament.
På senare tid verksam som
översättare, bl. a. av Shakespeare, 2910.
Pasteur [pastö’r], Louis (1822—95),
världsberömd fransk bakteriolog.
Chef för det för hans räkning
upprättade Pasteurinstitutet i Paris. Har
påvisat mjölksyrebakterierna och
att jäsnings -och
förruttnelseprocesser orsakas av levande , organismer.
Likaså att sjukdomsalstrande
bakterier som försvagats kunna verka
immuniserande. P. lyckades själv
framställa vaccin mot mjältbrand
och vattuskräck, 255 B.
Pasteurinstitutet, ett för L. Pasteur i
Paris 1889 inrättat laboratorium för
bekämpande av vattuskräck, senare
utvidgat till vetenskapligt institut för
mikrobiologi, biokemi och
experimentell medicin. Institut av
liknande art ha inrättats i Lille samt på
flera ställen i de franska kolonierna.
Pasteurise’ring, se Pastör iser ing.
Pasteurmedaljen [pastar-],
guldmedalj med L. Pasteurs bild,
överlämnad till honom på hans 70-årsdag
1892 av Svenska läkarsällskapet.
Sedan 1900 har den vart 10 :e år
lämnats som utmärkelse till den
forskare som lämnat de viktigaste
bidragen till bakteriologins och
hygienens framsteg. Den har tilldelats
M. v. Pettenkofer, R. Pfeiffer, J.
Bordet, E. Roux och Th. Madsen.
Pastill’, pastilj, tablettformig
beredning, som består av en ofta
välsmakande grundmassa blandad med
de medicinskt verksamma ämnena.
Är avsedd att smälta i munnen i
motsats till tabletten, som nedsväljes
omedelbart.
Pastina’ca sati’va, se Palsternacka.
Pastisch’ (fr. pastiche, ital. pasticcio,
liten kaka), konstverk, som
efterbildar en annan konstnärs eller en
annan tidsepoks uttryckssätt.
Pas’tor (lat., herde), i officiell stil
beteckning för kyrkoherde. I
dagligt tal titel för prästman med
lägre grad än kyrkoherde. Även titel
för predikant och
församlingsföreståndare inom frikyrkorörelsen
oavsett om vederbörande har teologisk
utbildning eller ej.
Pastoral (lat. pastor, herde),
herdedikt (se d.o); som skildrar eller
har karaktär av idylliskt
herde-eller lantliv; som tillhör en
kyrkoherdes åliggande, prästerlig. —
Inom musiken sångspel med ämne
från herdelivet, vanliga under
1600-och 1700-talen.
PastoraTexamen, examen som före
1884 måste avläggas inför
domkapitlet av varje prästman, som
öns
––––––––––––– PATENT
kade söka pastorat eller andra
prästerliga befattningar.
Pastoralpsykologi, den psykologi som
tillämpas inom den religiösa
själavården.
Pastoralsymfonin, Beethovens symfoni
nr 6 i F-dur (1808).
Pastoralteologi, detsamma som
praktisk teologi, 3438.
Pastoral, en kyrkoherdes
ämbetsområde, bestående av en eller flera
församlingar, 3314.
Pastoralshandeln, benämning på det
under Gustav III:s regering
florerande missbruket vid tillsättandet av
regala pastorat, som bestod i att en
präst måste erlägga en summa till
någon av konungens gunstlingar för
att denne sedan skulle
rekommendera honom hos kungen.
Pastoratsadjunkt, benämning på
prästman, som av domkapitel hänvisas
till e. o. tjänstgöring i stor eller
folkrik församling.
Pa’stor prima’rius kallas domprosten i
Stockholms stift. Före dettas
tillblivelse 1942 titel för kyrkoherden
i Storkyrkan och ordförande i
Stockholms konsistorium, vilken
betraktades som biskops vederlike,
3314.
Pasto’s, pastö’s (ital. pastoso, degig).
1. Tjockt pålagd, om färg på en
målning. — 2. Fyllig, om smaken
på vin.
Pastörise’ring eller pasteurisering, av
L. Pasteur uppfunnen metod att
genom upphettning av vätskor
oskadliggöra bakterier och andra
mikroorganismer. P. som först tillämpades
på vin har nu sin största
användning inom mejerihanteringen.
Därvid skiljer man mellan långtids-P.,
då mjölk och grädde upphettas till
61—63° under ca 30 minuter, låg-P-,
då upphettningen sker till 70—72°
under ca 15 sek., och hög-P., då
upphettningen sker till ca 85° under
ca 3 sek. Upphettningen sker i
särskilda apparater, pastorer. Efter
P. avkyles mjölken, 3116.
Pasundan, se Indonesien.
Pasviks älv, fi. Paatsjoki, gränsflod
mellan Finland och Norge, från
Enare träsk till Varangerfjord. 143
km lång, flodområde 18 830 km2, 953.
Patago’nien (sp. patago’nes,
stor-fötter), landsdel i s. Argentina
mellan Anderna och Atlanten, i n.
huvudsakligen begränsad av Rio
Neg-ro, i s. av Magalhäes’ sund. Ett
ödsligt stäpphögland. Ibland räknas
också det bergiga och fjordrika s.
Chile till P. och kallas
Västpata-gonien. Jfr Patagonier, 134, 135 K.
Patago’nier, tehueTcher, den
indianska urbefolkningen i Patagonien, ett
högvuxet, kraftigt jägarfolk, som i
likhet med de nordamerikanska
prä-rieindianerna snart blev ett
nomadiserande ryttarfolk efter
européernas ankomst. Numera i snabbt
utdöende.
Pataholm,förutvarande köping i Ålems
kommun, ö. Småland, vid
Kalmarsund, n. om Kalmar. 58 inv. 1954.
Var förr lydköping under Kalmar,
upplöstes den 1 jan. 1954. — 311 K.
PatelTa, lat., knäskål.
Patellar’reflex, viktig neurologisk
undersökningsmetod, som består i att
man slår på senan nedanför
knäskålen, varvid en reflexrörelse av
underbenet uppstår. Vid vissa
sjukliga tillstånd i nervsystemet äro P.
starkt ökade (spastiska tillstånd)
och vid andra sjukdomar
försvagade eller obefintliga (syfilis,
barnförlamning m. m.).
Pate’n (lat. pate’na, skål), oblattallrik.
Paten’t (lat. lit’terae paten’tes, öppet
brev), rätt för uppfinnare att
under viss tid ensam tillgodogöra sig
4682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
