Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pihkala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PIHKALA, LAURI
PILSUDSKI, JOSEF
Cambridge 1908—43. Tillhörande den
s. k. Cambridgeskolan, grundläde P.
med sitt huvudverk The economics
of welfare (1920) den moderna
väl-färdsekonomin, som söker uppställa
objektiva normer för
ekonomiskpolitiska ingripanden, särskilt på
inkomstfördelningens område.
Pih’kala, Lauri (f. 1888), finsk major,
sportjournalist, professor, en av
världens främsta idrottsteoretiker.
Tidigare finsk mästare i löpning,
chef för skyddskårens idrott och
skapare av boboll.
PihTajamäki, Kustaa (1902—44), finsk
brottare, vann 1924—43 i
bantam-och fjädervikt 2 guld- och 1
silvermedalj i OS, 9 EM, 28 finska
mästerskap och deltog i 44
landskamper. Flera bröder och kusiner till
P. ha tillhört finska eliten.
Pik. 1. Långspjut, stötvapen med långt
träskaft och järnspets, jämte
musköten det vanligaste infanteri
vapnet intill 1700. — 2. Gaffelns
yttersta ända på segelbåtar. — 3. Det
trekantiga utrymmet längst för och
akter ut på en båt, förpik
respektive akterpik. Användes vanligen till
förrådsrum. — 4. Bergspets. — 5.
Spydighet, sarkasm, stickord.
Pikant’ (fr. piquant), stickande,
retande för gommen; »piffig»,
eggande, frivolt retande. — Pikant’sås, en
grundsås av sky, mörk köttbuljong
och vetemjöl som smaksättes med
vinäger, gul lök, persilja och ättiks-,
salt- eller picklesgurka. Serveras till
fläsk- och kalvrätter.
Pikaresk’roman (sp. pica’ro, skälm,
odåga), skälmroman, en i Spanien
vid 1500-talets mitt uppkommen
romanform, som kännetecknas av en
rad i jagform berättade, vanligen
löst hopfogade äventyr och
upplevelser. Urtypen för P. är den av
okänd författare skrivna Lazarillo
de Tormes. På 1700-talet fick
genren ett framstående litterärt uttryck
i Le Sages Gil Bias.
Pikene’rare, fotsoldater med pik och
sidovapen, vanliga i de europeiska
arméerna från 1500-talet, där de
tillsamman med musketerarna
bildade infanteriförbanden.
Pike’ra (fr. piquer, sticka), göra ett
tyg uddigt i kanten; reta,
förnärma. — Pikérad, stött, stucken.
Pike’t (fr. piquet, tältpinne, livvakt),
alarmberedd bevakningstrupp av
t. ex. polis eller brandpersonal.
Pikhopp, ett simhopp, från fast
trampolin eller svikt, där bål och ben
under en del av luftfärden bilda
spetsig vinkel.
Pikra’t, se Pikrinsyra.
Pikri’nsyra, trinitrofenol, stark syra
och kraftigt sprängämne. P. är ett
kraftigt gult färgämne, som förr
användes för färgning av ylle och
siden. Pikrinsyrans salter kallas
pik-rat, 1285, 3204.
Pik’ter, folk på Brittiska öarna av
okänt ursprung, möjligen kelter
liksom sko terna, av vilka de
underkuvades. Undanträngdes mot norr
av de invandrande anglosaxarna,
3076, 3280.
Piktu’r (lat. pictu’ra, måleri,
målning), handstil.
Pikö’r (fr. piqueur), person, som har
hand om hundarna vid jaktridning.
Pil, se Pilsläktet, 2230.
Pilaff’, pilau, ursprungligen persisk
maträtt av ris som kokas med
buljong eller vatten, smör och lök och
därefter torkas i ugn. Riset lägges
i en krans med köttragu på får
eller höns, smaksatt med lök och
tomater, i mitten.
Pilas’ter, dekorativ mur- eller
väggpelare med bas och kapitäl, blott
obetydligt framspringande från
bakgrunden. Förekommer i romersk
arkitektur och i klassicerande
byggnadsverk överhuvud.
Pila’tus [-tos], 2132 m högt berg i
Schweiz v. om Vierwaldstättersjön
mitt emot Rigi. Kuggstångsbana till
Pilatuskulm (2 070 m ö. h.), 2955.
Pila’tus, Pon’tius, romersk ståthållare
i Judéen och Samarien 26—36 e. Kr.
P., som förde ett hårt regemente
över judarna, är mest bekant för
utfärdandet av Jesu dödsdom. I den
nytestamentliga skildringen härav
betonas att P. varit klart medveten
om Jesu oskuld men av påtryckning
från folket eller fruktan för
kejsaren avkunnat fällande dom. En
apokryfisk Pilatuslitteratur har
velat göra P. till en anhängare av
Jesus.
Pilblad, Sagitta’ria sagittifoFia, fam.
Alismata’ceae, 1 m hög, flerårig
ört, vattenväxt med upprätta,
pil-spetsliknande och nedsänkta,
jämnbreda blad. Sambyggare med vita
blommor i kransar, bildande en
klase med honblommor nederst.
Förekommer på dybotten i sötvatten
tämligen allmänt i hela Sverige. —
Två amerikanska arter odlas i
akvarier.
Pilcomayo [pilkåma’jå],
sydamerikansk flod höger biflod till
Paraguay, från Anderna i Bolivia. Ca
2 500 km lång, delvis segelbar.
Pilfink, Pas’ser monta’nus, familjen
finkfåglar, längd 13,6 cm, liknar
gråsparven men har en i svart
tecknad pilspets på den vita tinningen.
Hjässan är rödbrun, och vingen har
2 vita tvärstreck. Lever av
insekter och frön, häckar i trädhål i hela
landet. Stannfågel.
Pilgrim (lat. peregri’nus, främling),
person som vallfärdar till helig ort.
Pilgrimsfalk, Fal’co peregri’nus,
dagrovfågel, längd 40—45 cm. — Frän
munvinkeln löper ett brett, svart
streck över kinden. Vaxhud, iris och
fötter gula. Lever av änder, duvor,
rapphöns och andra fåglar, som den
fångar i flykten. Häckar på spridda
ställen i hela landet, helst på
otillgängliga klippavsatser vid sjöar.
Flyttfågel. Inövas till jakt och
användes till att hålla luften fri från
måsar vid flygplatser. Fridlyst å
kronans mark, 1996, 2877.
Pilgrimsfäderna (eng. Pilgrim fathers),
benämning på de ca hundra engelska
puritanerna, vilka 1620 med fartyget
Mayflower utvandrade till
Nordamerika och där grundade kolonin
Nya England.
Pilgrimstad, järnvägsstation i s.ö.
Jämtland på linjen
Bräcke—Östersund. Sågverk. Under medeltiden
berömd vallfartsort med offerkälla
för pilgrimer på väg till S:t Olavs
kyrka i Trondheim. Vid P. gjordes
flera sannolikt interglaciala fynd av
mammutben i växtfossilförande
avlagringar.
Pilhjul, kugghjul med vinkelformade
kuggar. Kan anses vara bildat av
två snedkuggade hjul, det ena med
höger-, det andra med
vänsterlutande kuggar.
Pilk, detsamma som Pirk.
Pilkorset, namn på den ungerska
fa-sciströrelsen. Grundades 1934. Fick
inflytande med tyskt stöd under
andra världskriget och dess ledare
F. Szålasi (avrättad 1946) var okt.
1944—mars 1945 Ungerns statschef,
912, 3587.
PilTau [-ao], stad i Ostpreussen vid
inloopet till Frisches Haff, uthamn
till Köningsberg (Kaliningrad). 7 000
inv. 1933. Var i svensk besittning
1626—35. Ingår nu i det sovjetryska
förvaltningsområdet Kaliningrad och
heter officiellt Balti’jsk.
Pillerbaggen, Geotru’pes (Scarabae’us)
sac’er, dyngbagge av familjen
blad-horningar, 3 cm lång, oval, svart
skalbagge från Medelhavsländerna,
som hölls helig av de gamla
egypterna. Honan gräver en knytnävstor
håla i jorden och placerar där en
päronformad klump av gödsel, på
vilken hon lägger ett ägg. Gödseln
tjänar larven till näring, 3040 B.
Pilnjak’, Boris, egentligen Boris
Wogau (f. 1894), rysk författare.
Har i en starkt expressionistisk stil
med stor åskådlighet skildrat
revolutionsåren och den sociala
omvälvningen, bl. a. i Det nakna året
(1922) och Volga flyter mot
Kaspiska havet (1930, sv. ö. 1936), i
vilken han delvis tar avstånd från
socialistiska idéer, 2910.
Pi’lo, Carl Gustaf (1711—93), svensk
målare, en av den svenska konstens
främsta kolorister. P. var verksam i
Danmark 1741—72, hovmålare 1745—
72, professor vid Konstakademin i
Köpenhamn från 1748 till 1771,
direktör för Konstakademien i
Stockholm från 1777. P. utförde främst
porträtt, bl. a. av de danska och
svenska kungahusen i en
Ijusskim-rande, starkt personlig rokokostil.
Hans huvudverk är den 1782
påbörjade men aldrig fullbordade Gustav
HI:s kröning, en av det svenska
måleriets höjdpunkter, 667, 3323 B.
Pilokarpi’n, alkaloid som ökar
körtel-avsöndringen och bl. a. användes
vid vissa ögonsjukdomar. Jfr
Jabo-randi.
Pilon [-låns’]t Germain (omkring 1535
—90), fransk bildhuggare, en av den
franska renässansens främsta
skulptörer. Bland hans verk märkas De
tre gracerna (Louvre) samt
gravmonument över Henrik II och
Katarina av Medici i Saint-Denis.
Pilo’t (sp. piloto, lots). 1. Fordom
term för styrman eller navigatör. —
2. Förare av flygplan eller
luftskepp.
Pilo’tballong, liten vätgasfylld färgad
gummiballong, som användes vid
meteorologiska observationer. Den
har en bestämd, känd stighastighet,
och genom att mäta ballongens
höjd-och sidvinkel kan man direkt
beräkna vindriktning och vindstyrka
på högre höjder.
von Piloty [pilå’ty], Karl (1826—86),
tysk målare, verksam i München,
huvudrepresentant för det detalj
realistiska, överlastade historiemåleriet
i Tyskland vid 1800-talets mitt.
Utövade som lärare ett mycket stort
inflytande, 3554.
Pil’sen, tjeck. Plzen, stad i
Tjeckoslovakien vid Moldaus biflod
Be-rounka. Industri- och
handelscen-trum, känt som ursprungsort för det
världsbekanta pilsnerölet. P. är säte
för de stora Skodaverken och
medelpunkt i ett stenkolsfält. 118 000
inv. 1947.
Pilsläktet, videsläktet, Sa’lix, av
underfamiljen pilväxter bland
hängeväxterna, 200 arter i norra
tempererade och kalla områdena, träd,
buskar eller krypande dvärgbuskar
med insektsblommor. Se Pilväxter,
2230.
Pilsner, ursprungligen en sedan
århundraden tillbaka i Pilsen
tillverkad, högförjäst, alkoholstark ölsort,
»Pilsener Bier». Numera svensk
benämning på lätt, ljust öl med
hum-lebesk smak. Försäljning av
pils-nerdricka regleras genom förordning
av 1955, — 51.
Pilsud’ski, Josef (1867—1935), polsk
militär och politiker, marskalk.
Or
4697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
