Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Planetarisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANETARISK
PLATINAASBEST
göra plan för, planlägga; förbereda;
dyka med flygplan i svag dykvinkel
med frånslagen motor.
Planeta’risk, som avser eller hör till
en planet, planet-, världs-.
Planeta’rium, halvklotformig kupol, på
vars insida man med projektions
-apparater avbildar stjärnorna och
planeterna, så att man får en
modell av stjärnhimlen, vars växlande
utseende under dygnets och årets
lopp man åskådliggör med
mekaniska anordningar. Det svenska P. på
Djurgården i Stockholm, senare på
Liseberg i Göteborg, såldes 1947 till
USA.
Plane’terna (grek. plane’tes, irrande,
kringvandrande) i vårt solsystem
äro Merkurius, Venus, Jorden, Mars,
Jupiter, Saturnus, Uranus,
Neptu-nus och Pluto. Dessutom omkretsas
solen av de s. k. asteroiderna eller
småplaneterna, som huvudsakligen
finnas mellan banorna för Mars och
Jupiter, 187 B, 2664 B, 3254 B.
Planetoi’der, detsamma som
Asteroi-der.
Planetsystemet, det system av planeter
och deras drabanter samt
asteroi-der och kometer, som kretsar kring
solen — Bland Vintergatans övriga
solar beräknas en mycket stor
procent vara utrustade med
planetsystem. Jfr Planeterna.
Planetväxel, en av tre eller flera
kugghjul bestående växel, så anordnad
att man från densamma kan uttaga
skillnaden mellan eller summan av
två rotationsrörelser. Exempel på P.
lämnar differentialväxeln till en bil.
Planfilm, fotografisk film som,
företrädesvis för professionellt bruk,
användes i plana kamerakasetter i
stället för plåtar.
Plangeometri kallas — till skillnad
från rymdgeometri (stereometri) —
den geometri som behandlar
geometriska företeelser i planet, t. ex.
räta linjer, trianglar, cirklar osv. —
En mellanform till plan- och
rymdgeometri bildas av den sfäriska
geometrin, som behandlar motsvarande
företeelser på en klotyta, t. ex.
jordytan, 2280.
Planhushållning, benämning på ett
hushållningssystem, där den
ekonomiska verksamheten, särskilt
produktionen, bedrives enligt av
staten eller vissa samhälleliga organ
uppgjorda eller kontrollerade
planer. I vidare bemärkelse innefattas
i P. sådana mera allmänna planer,
som avse att utgöra en viss ram för
en i övrigt fri hushållning (s. k.
ramhushållning, se d. o.). I denna
bemärkelse har i praktiskt taget
samtliga länder P. befunnit sig i
ständig tillväxt sedan första
väilds-kriget. — I trängre bemärkelse avses
med P. en fullständig, detaljerad
statlig planering av produktion
m. m. P. i sistnämnda mening har
hittills i fredstid blott genomförts i
Sovjetunionen och vissa
sovjetkon-trollerade stater, 1326, 2670.
Planica [pla’nitsa], vintersportort i
Jugoslavien, nära gränsen till
Österrike, berömt för sin skidbacke
(världens näst största), där 120 m
uppnåtts.
Planimetri’, läran om beräkning
respektive uppmätning av plana
figurers ytor. — Planime’ter, instrument
för uppmätning av ytor på ett
diagram eller en karta.
Plank, sågat virke, vanligen med
minimimåtten 2 engelska tums
tjocklek och 9 tums bredd.
Plankton, i de översta vattenlagren i
havet och i sjöar kringdrivande
svärmar av alger och djur, ofta
mikroskopiska, stundom upp till en
räkas storlek. P. är en viktig föda
för vissa fiskar och valar, vilka ha
särskilda fångstorgan (gälräfsor,
barder) för dess insamlande. För
sin utveckling är P. beroende av
tillgången på ljus och kolsyra,
43, 2674 B, 3572.
Plano, beteckning för tryckt eller
otryckt papper i plana ark, till
skillnad från papper i rullar och från
viket (falsat) papper.
Planquette [planskät’], Robert (1848—
1903), fransk operettkompositör.
Mest känd är Cornevilles klockor
(1877), 2582.
Planschett’ (fr. planchette, liten plåt),
böjlig, i snörliv insydd stålskena.
Plantaberget, ett 305 m högt platåberg
i mellersta Västergötland i n.ö.
delen av Falbygden, 3774.
Plantage [-a’sj], jordegendom i
tropikerna för odling av kaffe, tobak,
socker, bomull etc. Utmärkande för
plantageodlingen är planterandet,
vilket innebär, att de odlade
växterna i allmänhet äro fleråriga och att
plogen sällan kommer till
användning.
Plantagenet [pläntädj’init], engelsk
konungaätt, utgörande en gren av
huset Anjou, som regerade 1154—
1485. Huset delade sig i två grenar,
Lancaster och York, vilkas
rivaliserande om makten medförde det
långvariga s. k. Rosornas krig, 3280.
Plantagina’ceae, växtfamilj med
endast 2 släkten i Sverige, se
Gro-bladssläktet.
Planta’go, se Grobladssläktet.
Plantin [planstä’ns’], Christophe (1514
—89), fransk-nederländsk
boktryckare. Grundade 1555 i Antwerpen
ett tryckeri som blev samtidens
förnämsta. Samtliga P:s tryckalster,
bl. a. den berömda Polyglott-bibeln,
finnas bevarade i det Plantinska
huset i Antwerpen, som sedan 1876
är museum, 429 B.
Plantryck (el. yttryck), benämning på
tryckförfaranden där den plana
tryckformens olika partier har
olika vidhäftningsförmåga gentemot
tryckfärgen. Till P. räknas offset-,
sten-, ljus- och blecktryck, 1419.
Jfr Högtryck och Djuptryck.
Plaque [plak’] (fr. plåt),
ordensdeko-ration, som bäres fäst på bröstet av
dem som inneha de högsta
värdigheterna i en riddarordning.
Plasma, detsamma som blodplasma. Se
Blod.
Plassey [pläs’i], stad i Väst-Bengalen,
n.ö. Indien, nära Hugli, en arm av
Ganges. Här segrade Clive över
na-boben av Bengalen 1757, varigenom
Bengalen blev en brittisk besittning,
619.
Plast, sammanfattande benämning på
flera slags material t. ex. bakelit,
melamin, celluloid, organiskt glas,
poly vinylklor id, nylon. Ordet P.
antyder att dessa material kunna
formas på godtyckligt sätt i samband
med härdning eller eljest i uppvärmt
tillstånd, 2675 B.
Plasteli’na, plastilina, för modellering
använt, formbart ämne av
pulverise-rad lera, som gjorts plastisk genom
tillsats av olja.
Plasticite’t (grek. plass’ein, forma),
formbarhet. — Inom tekniken vissa
ämnens egenskap att kunna formas
utan att brytas eller återta sin
ursprungliga form. — I överförd
bemärkelse användes ordet P. om
»levande åskådlighet», »konstnärlig
rörlighet» e. d.
Plasti’der, kromatoforer, i växtceller,
protoplasmakorn av tätare
konsistens, bärare av klorofyll eller
andra färgämnen eller ofärgade, 590 B.
Plasti’k, bildhuggarkonst, skulptur.
modelleringskonst; förmågan att
röra sig behagfullt.
Plastikkirurgi’, ett område inom
kirurgin, där man med kirurgiska
ingrepp försöker korrigera
missbildningar av olika slag.
Plas’tisk, som har avseende på
plastik; bildbar, formbar; klar, åskådlig.
Plasti’ras Nik’olaos (1883—1953)
grekisk general och politiker. Gick i
landsflykt efter en misslyckad
statskupp 1933, återvände 1944,
ministerpresident 1945. Som ledare för det
liberala partiet i
koalitionsregeringen 1950.
Plata’n, Plafanus, släkte av fam.
Pla-tana’ceae med 6 arter i tempererade
länder, högvuxna träd med
handnerviga, flikiga blad och oansenliga
blommor. — P. orientaTis
förekommer från Italien till Himalaja.
Omtyckt parkträd åtminstone upp till
Stockholm, 1816.
Plat du jour [pla dy sjor], fr., »dagens
rätt», en restaurangs specialrätt för
dagen.
1. von Plåten, Baltzar Bogislaus (1766
—1829), greve, statsman, Göta kanals
skapare, en av de största
organisatörer Sverige haft. Han genomdrev
beslutet om Göta kanal och utförde
arbetet med hänsynslös kraft och
energi. 1809—12 var P. statsråd och
från 1827 riksståthålllare i Norge,
1522.
2. von Plåten, Baltzar Julius (1804—
75), son till Baltzar Bogislaus von
P., greve, politiker.
Sjöförsvarsminister 1849—52, utrikesstatsminister
1871—72. Genomförde 1866 en
uppdelning av flottan.
3. von Plåten, Baltzar (f. 24/2 1898),
ingenjör. Uppfann 1922 tillsammans
med Carl Munters en kontinuerlig
absorptionskylapparat utan rörliga
delar, som ligger till grund för bl. a.
Elektrolux kylskåp. Under senare år
har P. ägnat sig åt annan
uppfinnarverksamhet.
von Pla’ten-Hallermün’de, August (1796
—1835), greve, tysk skald. Hans till
stor del på orientaliska, italienska
och antika versmått skrivna lyrik
skiljer sig genom sin strama
hållning från den romantiska efterklang
han ihärdigt bekämpade. Samtidigt
är den i all sin formfulländning ett
uttryck för en hypersensibel
drömmares flykt från en alltför
svårbemästrad och motbjudande
verklighet, 3569.
Plateresk’stil (sp. platero, silversmed),
spansk dekorationsstil på 1500-talet
inom konsthantverk och arkitektur,
i vilken italienska renässansformer
förenas med moriska och gotiska
drag, 3185.
Platin, tillskuret plåtämne, t. ex. i
form av en rondell, för pressning
eller stansning.
Pla’tina eller plati’na (sp., diminutiv
av plata, silver), en tung
platinametall. Kemiskt tecken Pt, atomvikt
195,23, atomnummer 78, täthet 21,4,
smältpunkt 1 773°. P. är en
silvervit, mycket beständig ädelmetall,
som icke löses i syror men i
kungsvatten. Angripes vid högre
temperatur av alkalier, kaliumcyanid,
svavel och fosfor. I naturen
förekommer P. ytterst sällan ren, utan i
form av legeringar med andra
platinametaller eller med järn
(ferro-platinum). På grund av den stora
motståndskraften mot angrepp
användes P. till kemiska och
fysikaliska apparater och kärl, till deglar,
elektroder m. m. I finfördelad form
är P. en utmärkt
hydreringskataly-sator, 207, 1486.
Pla’tinaasbest framställes genom att
asbest indränkes med en lösning av
4701
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
