Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Platinametaller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLATINAMETALLER –––––––––––
ammoniumplatinaklorid och glödgas,
varvid platina utfaller i mycket fint
fördelad form. Användes såsom
katalysator.
Pla’tinametaller, benämning på
rute-nium, rodium, palladium (lätta) och
osmium, iridium och platina (tunga
platinametaller).
Pla’tinaräv, en nästan helvit form av
silverräven, högt uppskattat
pälsdjur, 2774 B.
Platini’t, en järnnickellegering med
samma utvidgning för värme som
glas och platina. Användes för
in-smältning av tilledningarna i glaset
till elektriska glödlampor o. dyl.
Platitude [-ty’d], fr., platthet,
smaklöshet.
Pla’ton (427—347 f. Kr.), grekisk
tänkare, lärjunge till Sokrates,
grundare av filosofskolan Akademia i Aten.
Sin filosofi framställde P. i ett
antal konstnärligt utformade dialoger,
av vilka de mest berömda äro
Gor-gias, Kriton, Faidros, Symposion,
Staten och Faidon. Kärnan i den
platonska filosofin är idéläran,
enligt vilken de eviga idéerna utgöra
en översinnlig värld av vilken den
verkliga blott är en matt avglans.
Det högsta goda ligger i kunskapen
om dessa idéer, och det är filosofins
uppgift att förmedla denna kunskap.
Statens uppgift ser P. i att fostra
medborgarna till sedlig duglighet.
P :s viktigaste verk föreligga i svensk
översättning, 947 B, 2679, 3147.
Plato’nisk, pla’tonsk, det som hör ihop
med platonismen. — P. kärlek,
ursprungligen den av Platon beskrivna
kärlek som är riktad på den
universella idén och inte på dess
partiku-lära uppenbarelseformer. Begreppet
har sedan kommit att betyda
osinnlig kärlek för att till sist i vulgärt
språkbruk sjunka ned till att
beteckna ett svalt och till inga offer
redoboget intresse för en person
eller sak.
Platsköp, köp, där godset sändes från
säljare till köpare på samma ort. —
Motsats: distansköp.
Platssiffra, en idrottsmans placering i
en tävling eller gren. I laglöpning
(t. ex. i terräng) summeras
lagmedlemmarnas platssiffror, och lag med
lägsta sammanlagda siffra vinner. I
femkamp tillämpades tidigare
liknande förfarande, men numera
omräknas resultaten i poäng.
Plaftensee [-tanse], tyska namnet på
Balatonsjön i Ungern.
Platte River [plät’ riv’a] eller Nebraska
River, högerbiflnd till Missouri i
Nebraska, mellersta USA, från
Klippiga bergen. 1 450 km lång, 2490 K.
Plattform, jämn yta som höjer sig
över marken: benämning på av- och
påstigningsplats vid
järnvägsstationer; den för av- och påstigning
avsedda delen på spårvagn, buss m. m.,
där endast ståplatser finnas.
Plattfot, en deformation hos foten, så
att fotvalvet är sänkt och i sin
helhet eller med den inre kanten ligger
an mot underlaget. Kan i lättare fall
hävas med individuellt utprovade
hålfotsinlägg. I svårare fall fordras
speciell behandling.
Plattmaskar, Plathelmin’thes Plato’des,
klass av provinsen maskar med
ned-plattad kropp utan kroppshåla,
tarmkanal utan analöppning och njurar
med flimmerepitel (protonefridier).
Hermafroditer. Hit höra de fritt
levande flimmerhårsförsedda
virvelmaskarna samt de parasitiska
sug-maskarna och bandmaskarna, 2270.
Se Levermask, Binnikemask.
Plattyska, detsamma som lågtyska,
3550.
Platå’ (fr. plateau), plant
höglandsområde, högslätt.
Platå’berg, berg med jämn, mer eller
mindre vågrät yta, skarpt begränsat
mot den lägre liggande omgivningen
av branta sluttningar, 3772.
Plauen [plao’-], stad i s.v. delstaten
Sachsen mellersta Tyskland, vid
Weisse Elster. 84 778 inv. 1946.
Huvudort i landskapet Vogtland.
Centrum för Sachsens textilindustri,
3559 K.
Plausi’bel (lat. plausi’bilis, omtyckt),
antaglig; rimlig.
Pla’utus, Ti’tus Mac’cius (omkring 254
—184 f. Kr.), romersk
komediförfattare. Hans pjäser, bl. a.
Tvillingarna (sv. ö. 1853), Miles gloriosus
och Spöket (sv. ö. 1927), som i
huvudsak äro bearbetningar av
grekiska original, utmärka sig för
mustigt språk, säker typskildring och
dråplig situationskomik. De ha varit
av betydelse för senare
komediförfattare, däribland Molière och
Hol-berg, 2141, 3414.
Plebej’ (lat. plebs, borgarstånd), under
antiken medlem av det romerska
borgerskapet, som från början ej
hade full medborgarrätt och alltså
stod mellan patricier och klienter.
De tillkämpade sig omkring 300 f.
Kr. likaberättigande, ledda av
folk-tribuner. Numera ofta om (särskilt
andlig) underklass. — Plebejisk,
tillhörande plebejernas stånd; simpel,
pöbelaktig, 2860.
Plebiscit [-ski’t] (lat. plebisci’tum,
folkbeslut), ursprungligen de romerska
plebejernas folkomröstning,
sedermera benämning på folkomröstning
i allmänhet.
Plebs, se Plebej.
Plecha’nov, Georgij (1857—1918), den
ryska marxismens lärofader, hade
djupt inflytande på Lenin vid
seklets början. Levde huvudsakligen
som emigrant i Schweiz, intog en
ledande ställning i den ryska
socialdemokratins centralkommitté och
anslöt sig till mensjevikerna. P.
återvände till Ryssland 1917 och
blev bolsj evikregimens moståndare,
2151.
Pleh’ve Vjatjeslav (1846—1904), rysk
politiker. Stödde som
statssekreterare för Finland 1899—1902 Bobrikovs
russificeringspolitik. Inrikesminister
från 1902. Mördades.
1. Pleijel, Henning (f. 5/7 1873),
fysiker och elektrotekniker. Professor
vid Telegrafverkets
provningsan-stalt 1912, vid Tekniska högskolan
1914—34, rektor där 1922—27.
Vetenskapsakademins sekreterare 1933—
43. P. har behandlat teoretisk
telegrafi och telefoni.
2. Pleijel, Hilding (f. 19/10 1893),
kusin till Henning P., kyrkohistoriker.
Professor i kyrkohistoria och
symbolik vid Lunds universitet sedan
1938. P., som 1942 grundade ett
kyr-kohistoriskt arkiv i Lund, har främst
behandlat pietism, herrnhutism och
äldre kyrkliga folkrörelser.
Pleinairis’m, friluftsmåleri; benämning
på en fransk konströrelse vid
1800-talets mitt, som hävdade att
landskapsmålningar skulle fullbordas i
det fria, ej i ateljé.
Pleja’den (fr. La Pléiade), fransk
dik-targrupp med 7 medlemmar som
under Ronsards ledning stiftades 1548
och kraftigt verkade för en
antik-inspirerad renässans inom fransk
poesi.
Pleja’derna, Pleiaderna (grek.
Plei-ad’es). 1. I grekisk mytologi Atlas’
sju döttrar med Pleione, vilka i sorg
över sin faders öde berövade sig
livet, varvid de förvandlades till
stjärnor. — 2. Sjustjärnorna, stjärngrupp
––––––––––––– PLEXUS
i Oxens stjärnbild. Antalet för blotta
ögat synliga stjärnor i P. är sex. I
verkligheten innehåller P. tusentals
stjärnor och dessutom nebulösa
moln, 2453 B. — 3. Sammanfattande
begrepp för de olika isotoper, varav
de flesta grundämnen bestå.
Exempelvis tenn bildar en plejad av 10
isotoper.
Plek’tron, grek. (lat. plec’trum), tunn
platta av olika material, som redan
i antiken användes för att knäppa
strängarna på vissa instrument,
numera i första hand gitarr och
man-dolin.
Plenarsammanträde, detsamma som
Plenum.
Plenimål, mål, som skola handläggas
av en domstol i sin helhet, ehuru
denna i vanliga fall arbetar på
avdelningar.
Ple’num (lat. plenus, fulltalig),
pluralis plena, allmänt sammanträde i
församling, till skillnad från
sammanträden i utskott o. dyl., 2840.
Pleokroism’ eller dikroi’sm (grek.
ple’on, mera och kro’ma, färg), en
egenskap hos vissa dubbelbrytande
kristaller att absorbera ljus i olika
genomgångsriktningar och
därigenom förete olika genomlysningsfärg
i dessa riktningar.
Pleonasm’ (grek, pleonasmos’,
överflöd), överflödigt stilistiskt
uttryckssätt, ett hopande av liktydiga
uttryck för samma begrepp, t. ex. alla
och envar. — Pleonas’tisk,
överflödig, ordrik.
Plesiosau’rier, familj bland
svanödlorna, utdöda kräldjur från triast.o.m.
krita. Längd 13 m, varav en 7 m
lång hals, som med sina 76 kotor
innehar rekordet bland
ryggradsdjuren. Vattendjur. Talrikt påträffade i
Schwabens oljeskiffer, 3603.
Plet’ron. 1. Antikt, grekiskt längdmått
= 100 grekiska fot = 29,b m. — 2.
Antikt, grekiskt ytmått = 876 m2.
Pleurit [plevri’t], se
Lungsäcksinflamma tion.
Pleuronec’tidae, se Flundrefiskar.
von Ple’ve, Vjatjeslav Konstantinovitj
(1846—1904), rysk statsman. Var
först chef för hemliga polisen, blev
sedan ministerstatssekreterare för
Finland och 1902 inrikesminister.
Arbetade på Finlands förryskning
och förde en reaktionär politik.
Mördades av en student.
Pleven [plavän’], René (f. 1901), fransk
politiker, kolonialminister i den
provisoriska regeringen 1944,
finansminister 1944—46, försvarsminister 1949
—50, konseljpresident 1950 och 1951.
Upphovsman till den s. k.
Pleven-planen.
Plevenplanen, se Europaarmén.
Plev’na, bulg. Ple’ven, stad i n.
Bulgarien, 135 km n.ö. om Sofia. 39 000
inv. 1947. Staden försvarades juli—
dec. 1877 av Osman pascha mot
tre-dubbelt överlägsna ryska styrkor,
men måste kapitulera, sedan alla
förråd tagit slut.
Plex’iglas, inregistrerat handelsnamn
på ett schweiziskt fabrikat av en
glasliknande plastprodukt. P. hör
till akrylplasterna och består av
po-lymeriserad metakrylsyrametylester.
Andra handelsnamn på samma vara
äro t. ex. Lucite och Perspex. I
Sverige tillverkas produkten av ab
Bofors Nobelkrut (Bonoplex). — Den
användes i stället för glas till
krökta bilrutor, flygplanshuvar,
skylt-ställ, urglas, linser, glasögon
el-ar-matur m. m.
Plex’us (lat., fläta), benämning på
bildningar inom nerv- och kärlsystemet,
bestående av flätverksliknande
nät-formiga förgreningar av nerver eller
kärl. Jfr Solarplexus.
4702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
