Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pleyel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLEYEL, IGNAZ
PLYMOUTHKOMPANIET
Pleyel, Ignaz (1757—1831), fransk
tonsättare, på sin tid ytterst populär.
P. grundade i Paris en
musikalie-handel och en sedermera berömd
pianofabrik. Detta företag innehade
den konsertsal (Salle Pleyel), där
Chopin först framträdde i Paris. Den
nya konsertsalen, invigd 1928, är
bekant för sin goda akustik.
Pli (fr., veck), skick och fason, sätt,
hållning.
Plievier [plifTr], Theodor (1892—1955),
tysk författare. Skildrade i
romanen Des Kaisers Kulis (1929)
marinförhållandena under första
världskriget. Hans största verk är
romantrilogin Stalingrad (sv. ö. 1949),
Moskva (sv. ö. 1953), Berlin (sv.
ö. 1955), som han fullbordade kort
före sin död och som har kallats
den hittills främsta skildringen av
andra världskriget, 3570.
Plikt, skyldighet, straff. 1. Inom
filosofin ett krav som sedelagen
oavvisligt ställer. — 2. Inom juridiken i
äldre lagspråk straff, numera
detsamma som böter. — 3. På
odäcka-de farkoster för- eller akterut
inbyggt utrymme, som användes som
förrådsrum och bostad.
Plimsoll [plim’sal], Samuel (1824—98),
engelsk kolhandlare och politiker.
Lyckades 1876 få genomförd en
engelsk lag, den s. k. Plimsollagen, om
obligatorisk besiktning av
handelsfartygs sjövärdighet. — Plim’sollare,
äldre benämning på icke sj ovärdigt
fartyg.
1. Pli’nius, Gajus d. ä. (23—79),
romersk lärd och ämbetsman.
Författade det betydelsefulla verket
Historia naturalis, en naturvetenskaplig
och konsthistorisk encyklopedi i 37
böcker. Omkom i Pompeji vid det
stora vukanutbrottet år 79.
2. Pli’nius, Gajus d. y. (62—ca 113),
systerson och adoptivson till Plinius
d. ä., romersk författare och
ämbetsman, konsul och ståthållare i
Bity-nien från 111. Har i sina brev,
samlade i tio böcker, lämnat viktiga
historiska och kulturhistoriska
upplysningar om kejsartiden, 2714.
Plint (grek. plin’tos, tegelsten), ett
gymnastikredskap för hopp,
bestående av löstagbara ramar staplade
på varandra, varav den översta är
stoppad och försedd med
läderöverdrag. — Även underlag för
kolonnbas, bestående av en fyrkantig platta
av olika material.
Plioce’n (grek. ple’on, mera, och
kai-nos’, ny), den yngsta delen av
ter-tiärf ormationen.
Pliofilm, ett handelsnamn för tunt
utvalsad hydroklorkautschuk. P. har
mycket obetydlig genomsläpplighet
för bl. a. vattenånga.
Plisnier [plinje’], Charles (1896—1952),
belgisk författare. Bland hans
arbeten märkes romanen Äktenskap
(1936, sv. ö. 1944) samt
novellsamlingen På falskt pass (1937, sv. ö.
1938), där han skildrar sina
upplevelser som kommunistisk agent.
Plister, La’mium, släkte av familjen
kransväxter med 40 arter, varav 5 i
Sverige. — Hela blad, foder slätt,
med 5 lika flikar, kronans övre läpp
välvd, nedre läppen med otydliga
sidolflikar och kluven mittflik. Se
Rödplister, Vitplister.
Ploesti [plåe’sjtj], stad i mellersta
Rumänien, 55 km n. om Bukarest.
105 000 inv. 1945. Centrum i stort
petroleumfält, stora raffinaderier,
textilindustri, glasbruk.
Flygbom-barderat av de allierade under
andra världskriget, särskilt april—aug.
1944, — 875 B, 2886.
Plog, åkerbruksredskap för vändning
och luckring av jorden. P:s
huvud
delar äro billen eller skäret, som
tränger ner i jorden och lösgör en
jordremsa, s. k. tilta, vändskivan
som vänder tiltan, landsidan som
stöder P. mot oplöjd mark och mot
plogfårans botten samt risten, som
skär av tiltans övre kant och lägger
den i plogfårans botten, 1861.
Plogland, forntida jordmått, så stort
att det fordras ett dagsverke att
plöja upp. Det romerska P.
(jug’e-rum) motsvarade ungefär ha
eller V2 tunnland.
Plomb (lat. plum’bum, bly). 1. Sigill
av bly för försegling av
varuförsän-delser, transportmedel o. dyl. — 2.
Fyllning av amalgam, cement,
porslin, guld o. dyl. i av tandröta
uppkommen hålighet i tand, 3574.
Plombe’ra, förse med plomb. — Inom
botaniken fylla en hålighet i ett
gammalt träd med betong för att
detta bättre skall motstå stormar o.
dyl.
Plomgren, Thomas (1702—54), köpman
i Stockholm och ivrig hattpolitiker,
en av borgarståndets mest
framstående representanter, 460.
Plommon, plommonträd, Pru’nus
do-mes’tica, tornlöst stenfruktträd av
familjen rosväxter, höjd 6 m, med
ovala, något rundade, sågade blad,
parvisa, vita blommor och söt, glatt,
rund eller avlång frukt av olika
färger. Hemland västra Asien. Odlas i
många former, av vilka en del äro
härdiga upp till Söderhamnstrakten.
Plon-Plon [plångplåns’j, skämtsamt
namn på franske tronpretendenten
Victor Bonaparte.
Ploti’nos (204—270), grekisk filosof,
grundare av nyplatonismen. Hos P.
sammansmälter orientalisk mystik
med platonsk idélära, och det är
huvudsakligen i denna
»nyplaton-ska» form som platonismen sedan
påverkat Västerlandets filosofi,
religion och litteratur. Gud kan
enligt P. icke nämnas vid något namn.
Han är Det Ena, som är höjt över
alla begrepp, och först i sfären
under honom kommer den platonska
idévärlden (Nous), som vi kunna nå
med tanken. Ur Nous framgår
världs-själen och ur denna i sin tur
sinnevärlden, 947, 2397.
Ploug [plau], Carl (1813—94), dansk
författare och politiker, redaktör för
Fædrelandet 1841—81. P. var en
ivrig skandinav och nationalliberal
samt en framstående talare och
diktare, som vann ett mycket stort
inflytande vid de nordiska
studentmötena 1843—62. Efter kriget 1864 blev
han konservativ.
Plov’div, förr vanligen Filippo’pel,
bulgarisk stad i Östrumelien, vid
floden Maritza. 127 000 inv. 1950.
Han-delscentrum för Sydbulgarien,
textil, tobak, läder m. m., 533.
Plumba’go capen’sis, blyört, blyrot,
från Sydafrika, prydnadsväxt för
växthus eller boningsrum, vars 2 m
långa stammar kunna bindas upp
vid en vägg eller dragas upp till
kronträd. Bladen äro glatta med
kil-formig bas, de lavendelfärgade
blommorna sitta i huvudlika ställningar.
Till samma familj, Plumbagina’ceae,
hört trift och marris-P.
Plum’bum, lat.. Bly.
Plumpudding (eng. plum, russin),
engelsk nationalrätt, tillagad av
njur-talg, vetemjöl, ägg, brödinkråm,
suckat, korinter, sötmandel, russin och
kryddor. Förvaras minst 14 dagar
och ätes sedan varm överhälld med
konjak, som vid serveringen
antändes.
PluraTe tan’tum, pluralis pluraTia
tan’tum (lat., blott pluralis),
be
nämning på ord som ha plural form
men singular innebörd, t. ex. byxor.
Plu’ralis (lat. pluraTis, som hör till
flertal, av plus, mer), den form av
ett ord, som betecknar flertal, t. ex.
stolar; de arbeta. I de indoeuropeiska
språken uttryckes P. vanligen
genom ändelser.
Pluralism’, metafysisk ståndpunkt, som
förfäktar att verkligheten är
sammansatt av en mångfald
självständiga principer.
PluraTis majestaTis, lat.,
»majestäts-pluralis», av furstar och påvar om
sig själva använd pluralform, t. ex.
Vi, Vår, i offentliga skrivelser,
framträdanden o. dyl.
PluraliteT, flertal, majoritet,
röstövervikt.
Pluskvamperf ektum (lat.
plusquam-perfectum, mer än fullbordat),
grammatisk term: det tempus som
anger avslutad handling vid
förfluten tidpunkt. Ex. Han hade kommit.
Plustecken ( + ), matematiskt tecken
som anger att två tal (eller andra
storheter), mellan vilka P. placerats,
skola adderas.
Plutar’kos (omkring 46—omkring 120),
grekisk författare, främst känd för
sina parvis grupperade
levnadsteckningar över framstående greker och
romare. Utgåvos i svensk
översättning 1927, — 1440, 2009.
Plu’to, den såvitt känt yttersta
planeten i solsystemet, upptäckt 1930.
Banans radie (solavståndet) växlar
mellan 30 och 50 jordbaneradier.
Omloppstid 248 år, 184, 2668.
PlutokraT (grek. plu’tos, rikedom, och
kratei’n, härska), penningfurste,
genom sin rikedom inflytelserik
person. — Plutokrati’, penningvälde;
rikemansvälde; rikemanskast.
PluTon, Plutos, Pluto, i grekisk
mytologi rikedomens gud, vanligen
framställd med ymnighetshorn. Ofta
identifierad med dödsguden Hades,
underjordens härskare.
Pluto’n, underavdelning av kompani
och skvadron, bestående av 40—50
man. — Även självständigt förband
av ungefär motsvarande styrka.
Plutonchefsskola, skola för utbildning
av värnpliktigt befäl vid armén till
plutonchefer. (Vid artilleriet och
luftvärnet troppchefsskola.)
Plutonia [plotåo’nia], ny stad i
Oregon, n.v. USA, nära Hanford. Stora
atomanläggningar färdigbyggda 1948.
Pluto’niska bergarter, detsamma som
djupbergarter.
Plutoni’ster, anhängare till den
uppfattningen som gentemot
neptunis-terna hävdade att en stor del av
jordens bergarter bildats genom att
glödflytande smältor stelnat.
Ban-brytare för den moderna geologin.
Pluto’nium, artificiellt grundämne,
atomnummer 94. Bildas vid
bestrålning av uranisotopen ^U med
långsamma neutroner. Jämte ^U
verksammaste ämnet i atombomben, 207,
213, 223.
PluviomeTer, sällan använd benämning
på nederbördsmätare.
Plym, seglar- och konstruktörsfamilj,
bestående av August (1856—1924)
och dennes söner Carl (1899—1930)
och Bengt (f. 1906), som vid
Neg-linge, Saltsjöbaden, skapat ett
berömt varv, där av dem konstruerade
segelyachter byggts.
Plymouth [plim’ab], stad i Devonshire,
s.v. England, vid Engelska kanalen.
217 500 inv. 1954. Starkt befäst
krigs-hamn med varv och dockor. Kemisk
industri. Betydande fiske.
Havsbio-logisk station. Utsattes under andra
världskriget för förödande tyska
flyganfall, 3273 K.
Plymouthkompaniet, engelskt koloni-
4703
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
