Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Populaire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULAIRE
PORTLAND
hängeträd med slaka hängen på bar
kvist, 2-byggare, vindblommor,
talrika ståndare med röda knappar, 1
pistill, fröhus, frön med fröhår. —
P. trem’ula, asp. — Som parkträd
förekomma hos oss silverpoppel, P.
al’ba, med under vitludna blad,
bal-sampoppel, P. balsamif’era, blad
under bleka, och pyramidpoppel, P.
nigra, var. ital’ica.
Populaire, Le [la påpylä’r], fransk
daglig socialdemokratisk tidning,
grundad 1916 av Jean Longuet, det
socialdemokratiska partiets
centralorgan från 1920, med Léon Blum
(f. 1872) som politisk redaktör från
1921. Tidningen var nedlagd 1940—
44. L. Blum återupptog sin
verksamhet där 1945. Redaktör är R.
Verdier.
Popula’s (fr. populace), pöbel.
Pop’ulus, lat., folk i betydelsen
nationen. — P. Romanus, det romerska
folket.
Populä’r (fr. populaire), allmänt
omtyckt; lättbegriplig. — Popularise’ra,
göra lättfattlig. — Popularite’t,
folkgunst.
Poquelin [påklän8’], Jean-Baptiste,
Molières egentliga namn, se Molière.
von Pora’t, Otto (f. 1903), norsk
tung-viktsboxare, född i Sverige, segrade
vid OS 1924, professionell från 1926
med många framgångar i USA.
Porer, hudkörtlarnas, särskilt
svettkörtlarnas mynningar i huden.
Porfy’r (grek. porfy’ra, purpur),
vulkanisk bergart med porfyrstruktur,
dvs. en finkornig till tät
grundmassa innehållande grövre kristaller
eller strökorn, vanligen kvarts eller
alkalifältspat. På grund av sin
rikedom på färgvarianter och sin
poler-barhet användes P. särskilt förr till
prydnads- och byggnadsändamål,
urnor, sarkofager och liknande, t. ex.
Älvdalsporfyren i Dalarna, 1858 B,
3245 B.
Porfyr’ios (omkring 232—304 e. Kr.),
grekisk tänkare, Plotinos’ lärjunge
och utgivare av hans skrifter,
vilkas innebörd han utvecklade i
religiös och asketisk riktning, samtidigt
som han polemiserade mot
kristendomen.
Porgy and Bess, negeropera av G.
Gershwin (uppförd l:a ggn i Boston
1935, i Göteborg 1948), 1841, 2582.
Pori [pår’i], finska namnet på
Björneborg.
Por’jus, kraftverk vid Porjusfallén i
Lule älv, omkring 10 km nedom
Stora Lule vatten. Fallhöjd ca 56 m,
effekt 200 000 hk (1950). Anlagt 1910
—15. Järnverk. 1197 inv. 1951, —
2134.
PorTskala, ryskt arrendeområde vid
Finska viken s.v. om Helsingfors,
omfattande en halvö mellan
Esbo-viken och Barösunds fjärd samt den
utanför liggande skärgården.
Utarrenderat av Finland enligt
vapenstilleståndet 1944 på 50 år.
Militärbas. Utrymdes helt av den finska
befolkningen 29 sept. 1944.
Överenskommelse om områdets
återlämnande till Finland ingicks i sept.
1955, — 961.
Porla, brunns- och badort i v. Närke,
5 km n.ö. om Laxå. Kolsyrerik
järnkälla, känd sedan 1724. Vattnet har
även användning som bordsvatten,
2554 K.
Porir.ask, svart prick i huden, orsakad
av fett som stagnerat i
talgkörtlarnas utförsgångar, 1658.
Pornografi’ (grek. por’ne, sköka, och
graf’ein, skriva), smutslitteratur. —
Pornogra’fisk, slipprig, osedlig.
Porog [pårå’g] (ry. tröskel),
benämning på forsar i ryska floder,
särskilt de i nedre Dnjepr.
Poros [på’-], forntidens Kalaureia
[-rei’a], ö och stad i Saroniska viken,
vid Argolis kust, s.ö. Grekland.
Grundmurarna av det berömda
Po-seidontemplet utgrävdes av en
svensk expedition 1894 under
ledning av S. Wide och L. Kjellberg,
39.
Porositet, porernas volym i procent
av jordens hela volym.
Po’rossalmi, sund i Savolaks, s. om S:t
Mickel. Under en strid här 13 juni
1789 sårades Döbeln, varvid han fick
sin »bräckta panna».
Por’pora [pår’påra], Nicola (1686—
1766), italiensk kompositör, en av
den neapolitanska skolans
huvudgestalter, skrev ett stort antal
operor men är mest berömd som
sånglärare. Bekant är hans strid med
Händel i London 1729—36, — 1824.
Pors, Myri’ca gal’e, fam. Myrica’ceae
bland hängeväxterna, 60 cm hög,
starkt luktande buske med
upprätta, bruna grenar och tunglika, i
spetsen glestandade blad,
tvåbyggare med 2 cm långa, rödbruna
han-hängen och klotrunda honhängen på
bar kvist. Vid kärr och stränder i
Skåne—Västerbotten.
Porsfamiljen, Myrica’ceae, av
hängeväxterna, omfattar endast släktet
Myrica (se Pors).
Porsgrunn, stad i Telemark fylke, s.ö.
Norge, vid Skienselva utlopp i
Skagerack. Stor utskeppningshamn och
betydande industristad med bl. a.
porslinsfabrik och elektriskt
smältverk. 9 456 inv. 1950.
Porslin, lergods framställt genom
bränning av kaolin (porslinslera), kvarts
och fältspat till en så hög
temperatur att massan mjuknar och smälter
samman till en halvgenomskinlig
produkt. Porslinet överdrages sedan
med en lättsmält, ofta färgad
glasyr, 1983 B, färgpl. vid art. Keramik.
Porslinsblomma, vaxblomma, Hoya
car-nosa, slingerväxt med läderartade
blad och vita eller skära blommor i
klasar. P. förekommer vild i Kina
och Australien och odlas hos oss som
krukväxt. Blommornas utseende
påminner om keramik eller porslin,
därav namnet, 2882.
Porslinssnäckor, Cyprae’idae, en i de
varma haven artrik familj bland
snäckorna med tjockt, äggformat,
inrullat skal utan synliga spiraler.
P. ha lång smal öppning och sakna
lock. Se Kaurisnäcka, Tigersnäcka.
Port [eng. uttal på’t, fr. uttal på’r],
eng. och fr., hamn.
della Porta, Giacomo (1532—1602),
italiensk arkitekt, en av den tidiga
romerska barockens främsta
företrädare, slutförde Peterskyrkans kupol,
uppförde fasaden till II Gesü i Rom
samt Villa Aldobrandini vid
Fras-cati.
Porta’bel, se Portativ.
Por’ta Hunga’rica, »den ungerska
porten», förträngning av Donaus
dalgång vid inflödet i Ungern och
genombrytningen av de s. k.
Småkar-paterna, 734.
Porta’! (lat. por’ta, port),
arkitektoniskt utsmyckad port eller ingång.
Portamento, inom musiken glidande
från en ton till en annan. Ibland
(på instrumentalt område)
användes termen glissando (se d. o.).
Por-tato är vid instrumentalspel ett
ar-tikulationssätt mellan legato och
staccato (se d. o.).
Port Arthur [påt a’ba], kin. Lüshan,
krigshamn på den sy dmans juriska
Liao-tunghalvön, n.ö. Kina. 33 000
inv. 1938. 1898—1905 rysk besittning
och dess förnämsta hamn vid Stilla
havet, erövrades av japanerna 1905.
P. återställdes vid Japans
kapitula
tion 1945 till Kina men
överlämnades omedelbart till Sovjetunionen,
som genom ett fördrag med Kina
fick rätt att åter använda hamnen
som flottbas. Återlämnades
definitivt till Kina 1955, — 1838.
Portativ, bärbar, flyttbar, lätt att
forsla. — Även namn på en liten,
lättransporterad orgel (kunde t. o. m.
bäras i ett band kring halsen) med
korta pipor och ringa omfång.
Port Augusta [påt ågas’ta], hamn i
Sydaustralien vid Spencergolfen. Ca
3 000 inv. Järnvägsknut för
trans-australiska banan Adelaide—Perth
och linjen till Alice Springs.
Port-au-Prince [pårt-å-präng’s],
republiken Haitis huvudstad, Västindien,
på Haitis v. kust. 142 840 inv. 1950.
God hamn. Export av kaffe och
socker, 2490 K.
Port Darwin [påt da’oin], stad på
Australkontinentens n. kust i
Arn-hemsland. Ca 1600 inv. Befäst,
ingår i Englands östasiatiska
fästnings-triangel. Viktig utgångspunkt för
telegraflinjer. Flygplats.
Port Elizabeth [pät ilis’abeb], stad i
Sydafrika på Kaplandets s.ö. kust
vid Algoa Bay. 199 287 inv. 1951. ö.
Kaplandets viktigaste hamn, export
av bl. a. ull och frukt. Bekant
ormfarm, 23, 24.
Porten, Höga porten eller Ottomanska
porten, förr vanlig benämning på
den turkiska regeringen och dess
residens. Namnet går tillbaka till en
åldrig sed i orienten, att härskaren
avkunnade sina domar och beslut
sittande i porten till sitt palats.
Portepé (fr. porte-épée, värjbärare),
en med tofs försedd sabelhandrem.
Por’ter (eng., bärare), svartbrun,
hum-lebesk, högförjäst ölsort med
maximalt 18 % stamvörtstyrka.
Porter, Cole (f. 1893), amerikansk
schlagerkompositör, har skrivit
musik till operetter (bl. a. Kiss me,
Kate, 1948, uppförd i Stockholm
1951), filmer m. m. Särskilt berömd
är sången Night and day, som givit
namn åt filmen om hans liv.
Port Fuad, 1926 invigd hamn vid
Suez-kanalen, n.ö. Egypten, mitt emot
Port Said, ändpunkt för järnväg
från Palestina.
Portfölj’ (fr. portefeuille),
förvarings-väska för papper; bunt värdepapper;
statsrådsämbete.
Portha’n, Henrik Gabriel (1739—1804),
finlandssvensk historiker,
bibliotekarie och professor i vältalighet vid
Åbo akademi. Betraktade Finland
som en kulturell och nationell enhet
och var den förste som klarlade
landets medeltida historia, 958.
Por’tici [-itji], stad i v. mellersta
Italien, s.ö. om Neapel vid foten av
Vesuvius. 25 325 inv. 1951. Uppförd
på Herculaneums ruiner.
Portier [pårtie’], fr., portvakt,
hotellvaktmästare.
Porti’k (lat. por’ticus), förhall med
kolonner.
Portio’n (lat. port’io, del), avmätt del
av födoämnen.
Port Jackson [påt djäk’san], vik på
Australiens ö. kust, bildande
Sydneys hamn, 237 B.
Portlak, Portula’ca olera’cea sati’va,
fam. Portulaca’ceae (Centrospermae),
30 cm hög, ettårig, glatt, starkt
gre-nig, nedliggande ört med köttiga
blad och små, gyttrade blommor i
bladvecken. Användes i odlad form
som spenat, andra arter som
prydnadsväxter, 1478.
Portland [påtTand]. 1. Största staden i
Maine, n.ö. USA, vid en vik av
Atlanten. 77 634 inv. 1950. Fiske,
skepps-byggeri. Isfri hamn, använd som
vinterhamn för trafiken på Canada.
15—509027 IX
4709
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
