Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Princip ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINCIP, GAVRILO
PROCESS
grundsatser. — Principryttare,
person som envist förfäktar vissa
principer.
Princip [-tsip], Gavrilo (1894—1918),
serbisk attentator, mördade den
österrikiske tronföljaren Frans
Ferdinand och dennes gemål den 28 juni
1914 i Sarajevo, 3733 B.
PrincipaT (lat. principaTis, förnämst).
1. Arbetsgivare, chef,
uppdragsgivare. — 2. I sammansättningar
förnämst, huvud-. — 3. Inom musiken
benämning på de viktigaste och mest
använda stämmorna i orgeln. —
PrincipaTstämma, solostämma, t. ex.
i en violinkonsert.
Principat, benämning på det äldre
romerska kejsardömet.
Principe [prins’sjpa], portugisisk ö i
Guineabukten, 139 km2, bildar med
Säo Tomé en koloni. 964 km2, 60 159
inv. 1950, — 1485.
Prins och prinsessa (fr. prince,
respektive princesse, av lat. prin’ceps, den
främste), titel på manlig respektive
kvinnlig icke regerande medlem av
regerande eller detroniserat
furstehus. I vissa länder titel för
medlemmar av den högsta adeln. —
Svensk P. eller prinsessa får ej
ingå äktenskap utan konungens
samtycke. P., som gifter sig utan
sådant samtycke förlorar sin arvsrätt
till kronan, sin furstliga rang och
därmed förenade rättigheter.
Detsamma gäller P. som med eller utan
samtycke gifter sig med enskild
svensk mans dotter. P. och
prinsessa tituleras kunglig höghet.
Prins Edvards ö, se Prince Edward
Island, 2688.
Prinsens plakett, av Centralföreningen
för Idrottens Främjande instiftat
pris till minne av prins Gustaf
Adolf. Utdelas årligen i ett fåtal
exemplar som belöning för
föredömliga ledarinsatser i idrott eller
utomordentliga aktiva prestationer.
Prinsessan Astrids land, norsk
kuststräcka i Antarktis, kring 10° ö. Igd.
Prinsessan Märtas land, norsk
kuststräcka i Antarktis, mellan 0° och
10° v. Igd.
Prinsessan Ragnhilds land, norsk
kuststräcka i Antarktis, kring 20° ö. Igd.
Prins Eugen-medaljen, en av konung
Gustav V på prins Eugens
åttioårsdag instiftad medalj för
framstående konstnärlig gärning. P. kan
årligen utdelas till tre svenska
konstnärer och till en från vart och ett
av de övriga nordiska länderna.
Prinsgemål, furstlig person som är
gemål till regerande furstinna.
Prins Haralds land, norsk kuststräcka
i Antarktis, mellan 30°—40° ö. Igd.
Prins Olavs land, norsk kuststräcka i
Antarktis, mellan 40° och 45° ö. Igd.
Printemps [pränstans’], Yvonne (f. 1895),
fransk skådespelerska och
operettsångerska. Ursprungligen revyartist
övergick P. 1916 till talscenen och
gjorde en rad komediroller
tillsammans med sin dåvarande man Sacha
Guitry. Även verksam inom filmen
bl. a. Tre valser (1938).
Printz, Johan (1592—1663), militär,
ämbetsman. Deltog i 30-åriga kriget,
var 1643—53 guvernör i Nya Sverige
och blev 1658 landshövding i
Jönköpings län, 2541.
Pri’or (lat., främre), abbotens
närmaste man i ett munkkloster, i vissa
fall detsamma som abbot. — Priora’t,
en priors ämbete. — Priorin’na,
kvinnlig motsvarighet till P. i ett
nunnekloster.
Priorite’t (fr. priorité), företrädesrätt,
förmånsrätt. — Priorite’rad säges
den fordran vara som utgår med
förmånsrätt framför andra.
Pri’pet, po. Prypec, ry. Pripjat, biflod
till Dnjepr, Ukraina, s.v.
Sovjetunionen, 810 km lång, genom
kanaler förbunden med Weichsel och
Njemen. Awattnar de vidsträckta
P.-träsken (Rokitno-träsken), 2692.
Pripp & Lyckholm AB, Göteborg,
grundades 1879, omfattar ett flertal
bryggerier, främst i Västergötland
och Bohuslän. Antal anställda ca
700.
Pris. 1. (Fr. prendre, taga), fångst,
byte; nypa (snus). — 2. (Lat.
pre’-tium, värde), det belopp i pengar,
som man uppskattat en vara till;
belöning, ära.
Prisbildningslära, den teoretiska
förklaringen av de relativa priserna.
De absoluta priserna (= prisnivån)
behandlas däremot inom
penningteorin, se d. o., 2738.
Prisdifferentiering, metoden att åsätta
en och samma vara olika priser vid
försäljning till olika kategorier av
köpare. Tillämpas ej sällan av
privata företag (i
vinstmaximerings-syfte) samt av samhällsägda företag
(av näringspolitiska eller
socialpolitiska skäl). Jfr även Dumping.
Prisdomstol kallas sådan domstol som
skall avgöra ett av örlogsfartyg
uppbringat handelsfartygs öde. P.
dömer efter det egna landets lagar.
Prishoppning, hinderhoppning till häst
med prickbelastning för gjorda fel.
Ingår bl. a. i programmet för OS.
Vid andra tävlingar äro deltagarna
vanligen indelade i
skicklighets-klasser med hinder av olika
svårighetsgrad, 1693.
Priskartell, se Kartell.
Priskontrollnämnd, Statens P.,
ämbetsverk från 1940 med uppgift att
övervaka prisutvecklingen, främst
genom fastställande av s. k.
normalpriser. Åsikterna om P:s
existensberättigande går starkt isär, 2343.
Priskurant’ (fr. prix courant, gällande
pris), prislista.
Prisma (grek., det itusågade). 1. En
kropp, begränsad av två parallella
basytor, som äro kongruenta
mång-hörningar, och ett antal sidoytor,
som alla äro parallellogrammer, 3808
B. — 2. Inom optiken glaskroppar,
vanligen med triangulär profil,
antingen för erhållande av
spegelverkan på grund av totalreflexion eller
för uppdelning av ljus i
spektral-färger.
Pris’makikare, bärbar kikare i vilken
ljuset speglas 4 gånger medelst
prismor så att kikarens längd blir kort
i förhållande till objektivets
brännvidd, 1992.
Prisnivå, uttryck för prisernas
genomsnittliga läge vid en tidpunkt i
förhållande till en annan (föregående)
tidpunkt. Mätes statistiskt genom en
eller flera prisindexserier. Jfr Index
och Penningvärde.
Prisreglering, ingrepp i prisbildningen,
som vidtages från det allmännas
sida. Detta kan ske genom att en
produktion stödes (genom tullskydd,
statsgaranterade priser m. m.) eller
genom att en viss konsumtion
främjas (fri sjukvård, hyresbidrag m. m.)
medan en annan, som inte anses
nödvändig, begränsas (lyxskatt på
diverse varor).
Prisridning, dressyrritt, en tävling där
hästen skall visa sin skicklighet i
olika gångarter, vändningar och
volter m. m. Upptagen på programmet
för OS. I andra tävlingar
förekommer klassindelning efter
skicklighet, 1693.
Prisstopp, ett led i den
inflationsbe-kämpande prisregleringen: förbud
mot höjning av priser utan särskilt
tillstånd. Har i Sverige tillämpats
vid flera tillfällen under och efter
andra världskriget.
Priva’t (lat. priva’tus, av priva’re,
frånskilja), enskild, personlig,
hemlig. — Motsats: offentlig, allmän.
Privatdetektiv, person som
yrkesmässigt bedriver enskild
detektivverksamhet.
Priva’tim, enskilt, i enrum.
Privatist’, studerande som efter
självstudier eller annan enskild
undervisning önskar avlägga real- eller
studentexamen, 2224.
Privaträtt, civilrätt, det rättsområde
som gäller enskilda personers
inbördes rättsförhållanden. Indelas i
allmän P. och speciell P., 1894.
Privile’gmm, pluralis privile’gier (lat.
pri’vus, enskild, och lex, lag),
enskild rätt eller förmån; lagstadgad
företrädesrättighet. — Privilegie’ra,
ge företrädesrättighet, särskilt
gynna.
Privy Council [priv’i kaon’sil], eng.,
»hemliga rådet», det officiella
engelska riksrådet. P. härstammar frän
medeltiden och fungerar numera
endast som organ för formell
behandling av vissa statsakter.
Medlemmarna, vilka äro omkring 300,
utgöras av alla nuvarande och
förutvarande kabinettsministrar, vissa
högre ämbetsmän samt särskilt
utnämnda personer.
Prix fixe [pri fiks’] fr., fast pris.
Pro, lat., för, i stället för.
Pro Ar’tekvartetten, belgisk
stråkkvartettensemble, verksam 1912—
omkr. 1943 (besökte Sverige 1931).
— Jfr Kolisch, R.
Proba’bel (lat. proba’bilis), sannolik.
— Probabilite’t, sannolikhet. —
Pro-babilism’, filosofisk eller moralisk
åskådning, den senare särskilt
omhuldad av jesuiterna, enligt vilken
man i brist på visshet har att rätta
sig efter det sannolika.
Probant, benämning på den
släktmedlem som utgör utgångspunkten för
en antavla, 3100.
Proba’t (lat. proba’re, pröva,
godkänna), prövad, godkänd, bepröva.
Probe’ra, pröva, fastställa halten av
ädel metall i föremål av guld eller
silver. Se även Probernål och Lydit.
Probe’rnål, nål av guld- eller
silverlegeringar med känd halt, användes
vid bestämning av guld- respektive
silverhalten i legeringar. Med den
metallegering som skall undersökas
göres ett streck på en sten av
kisel-skiffer (lydit), probersten, och
bredvid detta streck med P. av olika
guld- eller silverhalt. Strecken etsas
därefter, och genom jämförelse
mellan de olika streckens etsning
bestämmes halten i legeringen.
Probe’rsten, slipad platta av svart, tät
och hård kiselskiffer. Användes vid
bestämning av guld- respektive
silverhalten i legeringar. — I överförd
bemärkelse prövosten. — Jfr Lydit
och Probernål.
Proble’m (grek. probTema), uppgift,
speciellt av vetenskaplig art, olöst
fråga, gåta. — Problema’tisk,
tvivelaktig, oviss, gåtfull.
Proble’mbarn, av den skotska
pedagogen A. S. Neil skapad term för
barn med uppföranderubbningar och
anpassningssvårigheter, vilka bero
på ärftliga anlag eller äro betingade
av olämplig miljö.
Procedu’r (lat. proce’dere, framgå),
tillvägagångssätt, förfarande;
rättegångsordning.
Procent’ (%), lat., på hundra,
hundradel. — Procen’tare, ockrare. —
Pro-centeri’, ocker. — Procentuell,
räknad i P.
Process (lat. proced’ere, framskrida).
47J7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
