Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Procession ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROCESSION –––––––––––––-
1. Framåtskridande, förlopp,
utveckling. — 2. Se Rättegång.
Processio’n, högtidligt tåg;
begravningståg.
Processkommissionen 1919—26
utarbetade under ordförandeskap av Hj.
Westring betänkande angående
dom-stolsorganisationen och rättegångs
-förfarandet, som kom att ligga till
grund för Processlagberedningens
förslag, jfr nedan.
Processlagberedningen, tillsattes 1932
under ordförandeskap av
justitierå-det N. Gärde och avgav 1938 sitt
förslag, vilket antogs 1942 och
trädde i kraft 1948 såsom ny
rättegångsbalk.
Processrätt, det rättsområde som
omfattar regler om
domstolsorganisa-tionen och rättegångsförfarandet
samt verkställighet av domar.
Indelas i civilprocessrätt,
straffprocessrätt, exekutionsrätt och
konkursrätt,. 1894.
Proconsul, människoapa, funnen fossil
i tertiära lager i Sydafrika. Från
P. eller samtida liknande former
leder en linje till människosläktet och
en annan till de högre stående
aporna, gorillan m. fl.
1. Procopé, Hjalmar (1868—1927).
finlandssvensk författare, en av de
mera betydande finländska
skalderna kring sekelskiftet, högt
skattad för sin än starkt fosterländska,
än skeptiskt resignerade tankelyrik.
Hans främsta samlingar äro Röda
skyar (1907), Under stjärnorna (1913),
966.
2. Procopé, Hjalmar (f. 1889), kusin
till Hjalmar P., finländsk politiker,
riksdagsman 1919—22 och 1924—26,
utrikesminister 1924—25, 1927—31,
sändebud i Warszawa 1926—27,
representant i NF:s råd 1928—30,
sändebud i Washington 1938, utvisad
därifrån 1944. P. var Rytis
försvarsadvokat under
krigsansvarighetspro-cessen 1945—46, vilken han skildrat
i Fällande dom som friar (1946). Har
sedan dess ej vistats i Finland.
Pro co’pia (p. c.), lat., för avskrift.
Pro’cyon, a i stjärnbilden Lilla
Hunden, se Hunden.
Prodrom [-å’m] (grek. prod’romo,
fö-relöpande), förebådande symtom på
en annalkande sjukdom.
Producent’ (lat. produ’cere, föra fram
t. ex. till salu), fabrikant, odlare. —
Produce’ra, tillverka, alstra. Motsats:
konsument, konsumera. — Produkt,
alster, tillverkade varor.
Producentkooperation, den gren av
kooperationen, som omfattar
samverkan mellan för övrigt
självständiga producenter. I Sverige har P.
främst fått utbredning bland
jordbrukarna, som organiserat
distributionen av sina produkter enligt
kooperativa principer, t. ex.
andelsme-jerier, andelsslakterier. — Ibland
avses med P. även företag, vilka ägas
av de anställda själva.
Produktion (lat. produ’cere,
frambringa), alstring; framställande av
nyttigheter (varor eller tjänster).
Till P. räknas således icke blott den
tekniska varutillverkningen, utan
all sådan ekonomisk verksamhet (t.
ex. transport, handel m. m.), som
avser att direkt eller indirekt
tillgodose köpares behov, 2741.
Produktionsfaktorer, stundom använd
nationalekonomisk term för
huvudkategorier av produktionsinsatser.
Vanligen bruka tre P. urskiljas:
naturtillgångar (jord), arbetskraft
(arbete) och realkapital (kapital).
Företagarens samordnande av dessa
tre faktorer har ibland betecknats
som en fjärde P., 2428.
Produktionsfoder, term inom nötkrea-
tursaveln avseende den del av
fodret som djuren använder för
tillväxt, produkter eller arbete. Den
övriga delen kallas
underhållsfo-der.
Produktionskartell, se Kartell.
Produktionsmedel, se
Produktionsfaktorer.
Produktivite’t, skapande förmåga;
fruktbarhet; alstringskraft. —
Ekonomisk term för produktionens
avkastning, i varor eller pengar
räknat, i förhållande till arbetsinsatsen,
per arbetare eller vanligen per
arbetstimme. — Produkti’v, skapande;
alstringskraftig; fruktbar; givande.
Produktplakatet, benämning på en
förordning 10 nov. 1724, enligt
vilken utländska fartyg endast fingo
föra det egna landets produkter till
Sverige. Gällde till 1800-talets mitt.
Pro et contra, lat., för och emot.
Profa’n (lat. profa’nus, icke invigd),
världslig; hädisk. — Profane’ra,
vanhelga. — Profa’num vuTgus, »den
råa (obildade) hopen», citat från
Horatius.
Profession (lat. profes’sio), yrke, fack.
— Professionell’, yrkesmässig.
Professional [prsfesjttnal], eng.,
yr-kessportsman. — Professionalis’m,
yrkesanda, yrkesmässighet. — Inom
sporten beteckning på en idrott som
bedrives yrkesmässigt. —
Professionell’, yrkesmässig, yrkes-; som
utövar idrott yrkesmässigt. — Proffs,
populär benämning på professionella
idrottsutövare.
Professor, lat., ordinarie lärare vid
universitet och jämförliga
institutioner. Stundom tilldelas en förtjänt
forskare professors namn utan tjänst
och lön. I vissa länder användes
motsvarande titel om alla lärare med
högre utbildning, 3591. —
Profes-su’r, professors ämbete.
Profe’t (grek. profe’tes, förkunnare),
religiös förkunnare av vanligen
extatisk och visionär art. Sådana ha
sedan urminnes tider uppträtt
särskilt i Främre Orienten. Av Israels
profeter ha flera fått världshistorisk
betydelse genom att skrifter av och
om dem införlivats med Bibeln. —
Profete’ra, förkunna, förutsäga. —
Profetia [-tsi’a], förutsägelse. —
Profe’tisk, framsynt. — Profetis’sa,
sierska.
Profeten, opera med musik av
Meyer-beer till text av E. Scribe, uppförd
f. f. g. i Paris 1849, i Stockholm
1852.
Profe’treligion, dels beteckning för
Gamla Testamentets profeters
religiösa åskådning, dels benämning på
religioner som haft framstående
ledare till stiftare (Jesus, Muhammed).
I det senare fallet står P. i
motsatsförhållande till naturreligioner.
Pro fi’de et cliristianis’mo, Soci’etas
sveca’na P., lat.. Svenska samfundet
för tro och kristligt liv, ett av
hovpredikanten K. M. Wrangel 1771
stiftat samfund med syfte att främja
kristendomen genom undervisning
och uppfostran. P. utdelar bl. a.
stipendier och utger skrifter.
Profi’1 (lat. pro, för, och fi’lum, tråd),
ytterkontur, figur e. dyl. sedd från
sidan; genomskärningsbild;
tvärsnitt. — Profile’ring, framställning
av profiler, genom pressning,
hyv-ling, valsning o. dyl.
Profi’t (fr., av lat. profec’tus,
framsteg), företagarvinst, förtjänst;
fördel. Ofta i nedsättande betydelse:
oskälig vinst. — Profite’ra, dra nytta
av, sko sig på andras bekostnad.
Pro for’ma, lat., för formens skull.
Profoss’, förr uppsyningsman inom
armén med uppgift att vaka över
ord
––––––––––- PROJEKTION
ningen, beivra förbrytelser och
ombesörja verkställigheten av straff.
Profylax’ (grek. profylas’sein, bevara,
skydda), åtgärder, som vidtagas i
förebyggande syfte t. ex. för att
förhindra spridning av en sjukdom. —
Profylak’tisk, förebyggande,
skyddande.
Progesteron el. gulkroppshormon, ett
hormon, som bildas i den s. k.
gulkropp som utvecklas från vissa
celler i follikeln i äggstocken efter
follikelbristningen. Progesteronet
påverkar bl. a. livmoderns slemhinna.
Jfr Fortplantning, 1108.
Prognos [prågnå’s] (grek, pro, förut,
och gno’sis, kunskap), förutsägelse
om t. ex. en sjukdoms förlopp,
vä-derleksutsikterna eller den
ekonomiska utvecklingen.
Pro gra’du, lat., för (vinnande av)
doktorsgrad.
Program (grek. program’ma, offentlig
kungörelse), plan vid festlighet;
förteckning över roller och nummer
vid teaterföreställning, konsert o.
dyl., ledande principer och syften
(för t. ex. ett parti).
Programmusik, gemensam benämning
på musik som vill verka ej blott
genom egen kraft utan söker
åskådliggöra något konkret, en händelse, ett
landskap, en skönlitterär skildring.
P. har skrivits av bl. a. Beethoven
(Pastoralsymfonin), av Liszt i hans
symfoniska dikter, Smetana
(Mol-dau), R. Strauss etc. — Motsats:
absolut musik.
Progress’ (lat. pro’gredi, fortskrida),
framåtskridande, utveckling. —
Motsats: regress’. — Progressi’v,
fortskridande, jämnt växande, gradvis
stigande; tillväxt; framstegs vänlig.
Progressi’v skatt, en skatt, där
skatte-procenten stiger med stigande
inkomst. I Sverige utgör den statliga
inkomstskatten (till skillnad från
den kommunala) det viktigaste
exemplet på P.
Progressi’vsystemet eller irländska
systemet, metod för verkställighet av
straff, vilken innebär en gradvis
lindring i strafformerna med ökade
förmåner för den intagne för att
avslutas med villkorlig frigivning.
Prohibiti’v (lat. prohibe’re, hindra),
förhindrande, tillbakahållande,
förbuds-.
Projekt [-sjäkt’] (lat. projic’ere,
framkasta), utkast, förslag, plan. —
Projektetta, framlägga projekt,
planlägga.
ProjektiT, den kropp, som utskjutes ur
ett eldvapen. Har numera alltid
spetsig form och relativt stor längd.
Växlar i storlek och konstruktion,
från artilleriets grövsta med vikt i
ton till den lilla gevärs- eller
pistolkulan; kan vara försedd med
sprängladdning (granat), 159 B.
Projektion, avbildning av ett föremål
i rummet på ett plan
(planprojektion eller centralprojektion). —
Avbildande av en plan bild på en skärm
medelst en projektionsapparat. Jfr
Kartprojektion. — Inom psykologin
förläggandet av egna känslor, såsom
kärlek och hat, till andra
människor, när känslorna icke kan
accepteras av jaget. Om t. ex. en
förbjuden hatkänsla projicieras anser sig
individen vara föremål för hat från
omgivningens sida. — Som
nervfy-siologisk term betecknar P. det
förhållandet att ett
förnimmelseinnehåll förlägges utanför den egna
organismen och uppfattas som en
självständig faktor utanför denna. Det är
t. ex. projektionsmekanismen som
ger upphov till den s. k.
fantomsmärtan, när det gör ont i ett
amputerat ben. En retning på
nerv
4718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
