Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Proust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROUST, MARCEL
PRÄSTVAL
rade det bekanta slagordet
»egendom är stöld». Genom sin
propaganda för våldet som medel att
förverkliga socialismens mål har han
utövat stort inflytande på nutida
politiska riktningar av totalitär typ,
3393.
Proust [prost], Marcel (1871—1922),
fransk författare. Hans huvudverk
är A la recherche du temps perdu
(8 delar 1913—17, varav två i sv. ö.
1930), där han med en enastående
psykologisk skarpblick analyserar
det mänskliga själslivet, ofta det
undermedvetna. Den sociala
bakgrunden till hans liv och verk utgör
de litterära salongernas och
aristokratins värld, ett överkultiverat,
depraverat samhällsskikt, som skildras
med stor sakkunskap och stimdom
karikatyrmässig ironi, 1185 B.
Provence [pråvans’s], landskap i s.ö.
Frankrike, ö. om Rhöne till
italienska gränsen. 22 000 km2. Huvudort
Marseille. Den forna provinsens
huvudstad var Aix, 1143 K.
Proveniens (lat. proveni’re,
härstamma), härkomst.
Proveniensprincipen, den inom
arki-valisk vetenskap och praxis gällande
grundregel, som innebär att man
med så få sekundära
ordningsarbe-ten som möjligt söker bevara eller
återställa arkiv i deras ursprungliga
och organiska skick som kvarlever
från olika myndigheters eller
personers självständiga verksamhet.
ProvensaTska språket, detsamma som
Langue d’oc. I trängre bemärkelse
den dialekt, som talas i Provence.
Under 1100—1200-talen fanns en rik
litteratur på provensalska
(trubadurdiktningen), men sedan förblev
P. endast talspråk till 1800-talet.
Jfr Franska språket, 2855.
Prcverb’ (fr. proverbe, ordspråk),
en-aktskomedi, avsedd att illustrera ett
ordspråk. P. var en omtyckt
dramatisk form i Frankrike på
1600-och 1700-talen. Upptogs senare bl. a.
av Musset.
Proviant’ (ital. provianda), matförråd.
— Proviante’ra, anskaffa livsmedel.
Providence [pråv’idans], huvudstad och
största staden i Rhode Island, n.ö.
USA, vid Narragansett Bay. 248 674
inv. 1950. Kulturellt och religiöst
centrum med universitet, First
baptist church (1775). Biskopssäte.
Flodhamn, handelscentrum för s. delen
av Nya England.
Provins’ (lat. provin’cia). 1. Landskap,
förvaltningsområde, har sitt namn
av de romerska besittningarna
utanför Italien, som under namnet
»pro-vincia» styrdes av ståthållare. Den
första galliska provinsen heter ännu
Provence. — 2. Avdelning t. ex.
inom biologin.
Provinsialis’m, uttryckssätt, säreget
för tal- eller litteraturspråket i en
viss provins; bundenhet vid ett visst
landskap eller område. (Jfr
Provinsiell.)
Provinsialläkare, av staten avlönad
läkare med tjänstgöring inom ett visst
distrikt. I varje län finns en l:e P.,
som är stationerad till länets
residensstad. I samtliga län finnas
dessutom en biträdande l:e P. Länen
indelas i sin tur i
provinsialläkardistrikt, f. n. 444, med en P. i varje.
Provinsiell’, hänförande sig till ett
landskap; landsortsmässig;
småstads-aktig.
Provisio’n (lat. provis’io, förutseende),
ersättning till mellanhand, t. ex.
handelsagent, beräknad i procent av
försäljningssumman. Vanlig
avlöningsform för vissa yrkesmässiga
försäljare.
Provi’sor (lat. provide’re, ombesörja),
förr titel på examinerad apotekare,
som tjänstgjorde å annans apotek.
Proviso’risk, tillfällig; övergångs-;
gällande blott tills vidare. —
Proviso’-rium, tillfällig anordning,
övergångs-tillstånd.
Provoce’ra (lat. provoca’re), egga,
utmana genom retande handlingssätt
(ofta till brottslig handling). —
Provokation, utmaning.
Provrör, ett i ena änden tillsmält
tunn-väggigt glasrör, som användes på
kemiska laboratorier.
Provår, officiellt benämnt praktisk
lärarutbildning, huvudsakligen
praktisk kurs för blivande lärare vid
allmänna läroverk och seminarier,
omfattande auskultation och
undervisning i de ämnen läraraspirantens
tjänst avses omfatta samt en
teoretisk pedagogisk kurs. P.
genomgås vid vissa bestämda läroverk och
omfattar en eller två terminer.
Pruden’tius, Aurelius (348—omkring
405), kristen romersk skald. Hans
dikter utmärkas av fantasikraft,
religiös innerlighet och stor formell
elegans. Psalm 571 i svenska
psalmboken, 2143, 3022.
Prudentlig (lat. prudens, försiktig),
mycket ordentlig.
Prud’hon [prydåns’], Pierre Paul (1758
—1823), fransk målare, påverkad av
Leonardo da Vinci och Correggio, en
av romantikens förelöpare. Bland
hans verk märkas allegorin
Rättvisan och den gudomliga
vedergällningen förföljande brottet (1808,
Louvre), Psykes bortförande (1808,
Louvre) samt porträtt, 1175.
Pru’nus, stenfruktträd, släkte av
underfamiljen Drupa’ceae
(Amygdala’-ceae) bland rosväxterna med 200
arter, därav 7 i Sverige. — Enkla,
spi-ralställda blad med stipler, vita eller
ljusröda blommor, skålformig
blombotten, en stenfrukt efter varje
blomma.
Prus’sia, latinisering av Preussen.
Prut [prot], vänsterbiflod till Donau
från Karpaterna, i större delen av
sitt lopp bildande gränsen mellan
Rumänien och Sovjetunionen. 845
km lång, 2885.
Prutgås, tavlacka, Bran’ta (A’nser)
bernicTa, längd 65 cm, har näbb,
huvud, hals och ben svarta, vit
hals-ring och vit gump. Arktisk gåsfågel,
som visar sig vid våra kuster under
f ly ttningstiderna.
p. r. v., se Pour.
Pryd (fr. prude), överdrivet
anständig, sipp. — Pryderi’, sipphet.
Prypec, se Pripet.
Prytz, Agneta (f. 1916),
skådespelerska. Efter dansstudier utomlands
och hos Birgit Cullberg kom hon
till Göteborgs stadsteater 1939. Efter
ett genombrott 1943 i Odets
Månraketen har hon arbetat vid Malmö
Stadsteater, Blancheteatern och från
1951 Uppsala Stadsteater. Titelrollen
i Cowards Markisinnan.
Prytz, Björn (f. 2/4 1887), industriman,
diplomat, verkställande direktör i
ab Svenska kullagerfabriken 1919—
37. Envoyé i London 1938—47.
Prytz, Eva (f. 20/4 1917), norsk
operasångerska, anställdes 1946 vid
Kungl. teatern i Stockholm efter
debut 1945 som Zephyr i Rosenbergs
Lycksalighetens ö. I övrigt mest
bekant för sina Mozart-tolkningar.
Przemysl [psje’mysl], stad och fästning
i s. Galizien, s.ö. Polen, vid Sans
utträde ur Karpaterna. 36 000 inv. 1946.
Under första världskriget föremål
för flera belägringar. Maskin- och
textilindustri. Livlig handel, 2691.
PrzewaFski [psj-]. Nikola’j (1839—
88), rysk general och
forskningsresande, företog på 1870- och 1880-
talen betydelsefulla resor i
Centralasien, varunder han bl. a. upptäckte
den efter honom uppkallade
asiatiska vildhästen.
PrzewaTskihästen [psje-],
mongolhästen, Equus cabalTus przewal’skii,
vild häst i Dsungariet, den enda
kvarlevande vildhästen, höjd 135 cm,
kraftigt byggd, kort man, ingen
lugg, gul, med rygglinje, svans och
ben mörka, 721 B, 1690 B.
Pråm, storbukig, flatbottnad båttyp
för lasttransport, användes
huvudsakligen för kanal- och flodfart,
saknar varje anordning för
framdrivning. Förflyttning sker medelst
bog-sering.
Präriehund, Cy’nomys (Arctomys)
so-ciaTis, längd 40 cm, gnagare av
familjen ekorrdjur med kort, tjock
kropp, stort huvud, kort, yvig svans.
Ovan brunröd, under smutsvit.
Lever av gräs, gräver koloni vis gångar
under marken på de
nordamerikanska prärierna. Ligger om vintern i
dvala. Skäller som en hund, därav
namnet.
Präriehöns, Tympanuch’us,
hönsfågel-släkte med 10 arter i Nordamerika.
— Präriehönan, T. america’nus,
längd 45 cm, bandad i svart, brunt
och vitt, lever av frön och insekter.
— Flera arter nästan utrotade.
Prä’rieindianer, gemensam benämning
på de indianstammar, som förr
levde ett nomadiserande liv som jägare
på de nordamerikanska prärierna
och där utvecklade en säregen
jä-garkultur.
Prä’rier (fr. prairie, äng), de stora,
trädlösa grässlätterna i n. mellersta
USA och Canada, 581 B, 1315 B.
Prärieugglan, Speoty’to hypogae’a,
medelstor uggla av hålugglesläktet,
gräver en flera meter lång,
underjordisk gång, i vars bortre ända boet
ligger, 3579.
Prärievarg, koyot, Can’is lat’rans, längd
14 dm, varav svansen 4 dm, höjd 55
cm, liknar den europeiska vargen
men är något mindre. Lever på de
nordamerikanska slätterna och jagas
för sin päls, 720 B.
Prästbetyg, se Åldersbetyg.
Prästeståndet, andliga ståndet, dels
sammanfattande benämning på
prästerskapet, dels det andra ståndet i
den svenska ståndsrepresentationen.
Prästerskapet intog under
medeltiden, speciellt unionstiden, en
mycket mäktig ställning, vilken genom
reformationen till stor del gick
förlorad. Som slutet riksstånd
framträdde P. från 1540-talet fram till
representationsreformen 1866.
Genom delaktighet i kyrkomötet
avsågs att åt P. bevara ett visst
inflytande på kyrkans styrelse och
prästerskapets ställning.
Prästgäll eller gäll, detsamma som
pastorat. Jfr Gäll.
Prästkrage, Chrysan’themum
leucan’-themum, familjen korgväxter,
flerårig ört med intill 1 m hög, ogrenad
stjälk och hela, tunglika, sågade
blad. Blomkorg ensam, med gula
diskblommor och långa, vita
strålblommor. Allmän på åkrar och ängar
Skåne—Norrland, färgpl. vid art.
Blommor.
Prästmöte, ämbetskonferens för
prästerskapet i ett stift, skall hållas
minst vart sjätte år.
Prästval, svensk församlings val av
församlingspräst, regleras genom lag
av 1934. Domkapitlet uppför tre
sökande på förslag, vartill
församlingen vid frågodagsförrättning kan
kalla fjärde provpredikant. Om ej
fjärde provpredikant kallats, är den
vald, som vid slutet val erhållit
högsta röstetal. Har fjärde
provpredi
4721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
