Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prästvigning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTVIGNING ––––––––––––
kant kallats, utnämner konungen en
av de fyra. Vid kyrkoherdeval äger
konungen var tredje gång tjänsten
är ledig utnämna den som uppförts
på förslag eller direkt hos konungen
sökt tjänsten.
Prästvigning eller ordination,
invigning till prästämbetet, förrättas i
Sverige av biskop. Vid P. avlägges
prästlöftet, som infördes 1893. Som
villkor för P. fordras godkända
examina, fläckfritt namn och rykte och
att ha uppnått 23 års ålder, 3315.
Prövningsnämnd, beskattningsnämnd i
varje län samt i Stockholms stad
med uppgift att granska
taxeringarna och besluta i besvärsärenden
från taxeringsnämnd.
Prövningstillstånd, tillstånd av Högsta
domstolen att där fullfölja talan mot
hovrätts dom eller beslut. P. må
meddelas endast om målet är av
synnerlig vikt för enhetlig
lagtolkning och rättstillämpning eller eljest
har synnerlig betydelse utöver det
mål varom är fråga eller särskilda
omständigheter föreligga, dock att i
sistnämnda fall vid process om
penningvärde det belopp, som part
tappat i hovrätten skall uppgå till
minst 1 500 kr samt vid talan om
ansvar att vissa angivna strängare
straff kunna eller komma att
inträda. Regler i 54 kap.
rättegångsbalken, 731 B.
P. S., förkortning för postscriptum,
lat., efterskrift.
Ps., förkortning för Psaltaren och
Psalm.
p/s, numera föga bruklig beteckning
för Perioder per sekund. Jfr Hz.
Psalm [s-] (grek, psalmos’). 1. I den
grekiska bibelöversättningen
benämning på sångerna i Psaltaren. — 2.
Från reformationen benämning på
de sånger av kyrklig karaktär, som
sjungas av församlingen vid
gudstjänsterna eller brukas till privat
uppbyggelse, 2749.
Psalmbok [s-], samling av sånger för
kyrkligt bruk. Den första svenska
P. är Olaus Petris Svenske songer
eller wisor (1526), vilken följdes av
Then Swenska Psalm Boken 1695,
med Svedberg och Spegel som
främsta bidragsgivare, och Svensk
psalmbok 1819 med Wallin som ledande
författare, den senare tillökad med
173 psalmer 1921. En ny P.
stadfästes 1937 och togs i bruk 1938, vari
dock 377 av Wallinska psalmbokens
psalmer bibehållits, 2749.
Psalmist’, psalmdiktare. — Psalmisten,
namn på kung David, som ansågs ha
författat hymnerna i Psaltaren.
Psalmodi’, den speciella, rytmiskt
obundna och enstämmiga psalmsång
som förekommer inom den katolska
liturgin. Den har i viss mån sitt
ursprung från sången i de gamla
judiska synagogorna och rör sig med
vissa fasta melodiformler, 2110.
Psalmo’dikon, gammaldags svenskt
stränginstrument, uppfunnet av
prästmannen J. Dillner på 1820-t.
P., som vanligen var försett med en
sträng och spelades med stråke,
kunde trakteras även av musikaliskt
okunniga personer, t. ex. som stöd
för psalmsången, genom en av
Dillner utarbetad sifferskrift.
PsaPtaren [s-] (grek. psalte’rion,
forntida stränginstrument), den judiska
församlingens sång- och bönbok,
upptagen bland G. T:s böcker, till
största delen tillkommen före den
babyloniska fångenskapen.
Innehåller hymner, sånger, bot-, tack- och
kungapsalmer. Att David skulle vara
författare till P. är en sent
tillkommen uppgift, 2749.
Psalte’rium [s-], trapetsformad cittra
av arabiskt ursprung, vanlig i
Europa på senmedeltiden. En av
förformerna till cembalon och pianot.
Pseud- eller pseudo- (grek. psevdo’s,
lögn), falsk, oäkta, eftergjord.
Förekommer i sammansättningar. Jfr
nedan.
Pseudogram’ (grek. graf’ein, skriva),
en till synes alldeles normal text
som innehåller ett för den oinvigde
fördolt chiffermeddelande, 608.
Pseudoisido’riska dekreta’lerna, en på
800-talet i Frankrike tillkommen
samling av påvliga förordningar,
som föregåvos författade av Isidorus
av Sevilla. P., som till stor del
ut-göres av förfalskade dokument,
söker visa att kyrkan alltid varit
oberoende av staten och att påven är
kyrkans herre.
Pseudony’m (grek. o’noma, namn),
antaget författarnamn.
Pseudopo’dier (grek, pous, fot),
rörelseorgan hos amöborna och även de
vita blodkropparna, bestående av
protoplasmautskott, som skjutas ut
och dragas in efter behov, 416 B.
Psilomela’n, mineral i form av
droppstens- eller njurliknande aggregat
av brunsten, bildade genom
utfäll-ning.
Pskov [pskåf], stad i n.v.
Sovjetunionen, vid Velikaja ovan dess utlopp
i Pskovsjön (Peipus) vid järnvägen
Riga—Leningrad. 60 000 inv. 1939.
En av Rysslands äldsta städer med
stadsmur och många byggnader från
1100- och 1200-talen. Ryska arméns
högkvarter 1915—17, där Nikolaus II
abdikerade 15 mars 1917, — 1494.
Pskovska sjön, Pskovsjön, sjö i v.
Sovjetunionen, sammanhängande med
Peipus. 734 km2.
Psori’asis, kronisk hudsjukdom,
karakteriserad av bildning av vita,
feta fjäll på de angripna
hudpartierna. Är ej smittosam.
Psykagogik, psykologisk
omuppfostran med angivande av nya livsmål
och livsvägar för den
terapibehö-vande. P. syftar inte som
psykoanalysen att riva upp det gamla utan
försöker bygga vidare på ett nytt
sätt på den grund som redan finns.
Psy’ke (grek, psyke’, andedräkt), själ,
själsliv, själsläggning. — I grekisk
mytologi personifikation av
människosjälen, ofta framställd som en
späd kvinnlig varelse med
fjärilsvingar. I senare tid ofta förbunden
med Eros, 1430.
Psykia’ter, se Psykiatri.
Psykiatri’ (grek. iatrei’a, läkekonst),
läran om sinnessjukdomarna och
deras behandling. — Psykia’ter,
psy-kia’triker, sinnessjukläkare.
Psykia’triska sjukhuset, Stockholm,
statligt sinnessjukhus speciellt för
straffriförklarade och kroniskt
sjuka. Inrättat 1860, till 1930 kallat
Stockholms hospital.
Psykiskt efterbliven, sedan 1955
officiell beteckning för
intelligensde-fekta individer, tidigare benämnda
sinnesslöa.
Psykoanaly’s, en metod för
själsläke-konst utformad av Sigmund Freud,
som fått uppslaget av sin kollega
Joseph Breuer. P. är en form av
samtalsterapi och går i korthet ut på
att låta patienten fritt och ohämmat
ge uttryck för alla uppdykande
känslor, stämningar och tankar,
vilka analyseras och tolkas av
psykoanalytikern. Även drömtydningen
spelar en viktig roll i den
psykoanalytiska behandlingen, 2751, 2981.
Psykofysi’k, namn på den av G. F.
Fechner grundlagda
experimental-psykologin, vilken anser, att de
psykiska processerna kunna bestämmas
–––––––––- PTEROPODER
genom mätning av motsvarande
fysiska retningar, 2755.
Psykografi’ (grek. graf’ein, skriva), en
psykologisk metod, som söker ge en
allsidig beskrivning på en individs
själsliga tillstånd. Beskrivningen av
de psykiska egenskaperna tecknas
ned i ett s. k. psykogram.
Psykologi’ (grek. log’os, lära), läran
om det mänskliga psyket, sådan den
vetenskapligt utformats genom
studiet av hur arvs- och miljöfaktorer
påverkat t. ex. attityder och
beteende, 2755 B. — Psykolog, utövare av
P. som vetenskap;
människokännare.
Psykologiska ögonblicket, rätt stund,
det gynnsammaste ögonblicket för
ett visst syfte.
Psykologisk-pedagogiska institutet, se
Statens psykologisk-pedagogiska
institut.
Psykologiskt försvar, »psykförsvar»,
har till uppgift att under krig och
krigsfara stärka folkets
motståndskraft. P. ankommer främst på press,
radio, film m. fl. upplysningsorgan.
Psykoneuros [-nevrå’s], detsamma som
neuros.
Psykopati (grek. pat’hos, lidande),
samlingsnamn för vissa tillstånd
inom t. ex. vilje-, drift- och
känslolivet, som utan att vara sjukliga i
egentlig mening dock falla utanför
gränsen för det normala. Begreppet
P. har ofta fått täcka
beteenderubbningar man inte kunnat eller velat
grundligare utforska, men visar sig
ofta bero pä hjärnskador eller
ogyn-samma miljöfaktorers inverkan på
en lättpåverkad individ, 3011. —
Psy-kopa’t, person som lider av
psykopati. — Psykopa’tisk, lidande av
psykopati. — Psykopatologi, läran
om sinnessjukdomarna.
Psykos [-kå’s], vetenskaplig
benämning på sinnessjukdom i allmänhet,
52, 3011.
Psykosyntes, innebär terapeutens
aktiva ingripande för att efter analys
försöka samla de olika elementen
och av dem bygga något nytt i
samverkan med individens egen tendens
till psykisk självläkning. Denna
åskådning har främst hävdats av
svensken Poul Bjerre, som bl. a.
härigenom vunnit internationell
uppmärksamhet, 2763.
Psykotekni’k, metodisk undersökning
av personers psykologiska
konstitution. P. kommer till användning
särskilt vid anlagsprövningar och
yr-kesrådgivning inom industrin och
trafikväsendet, 2759 B.
Psykoterapi’, behandling av psykiska
sjukdomar t. ex. genom suggestion,
hypnotism och psykoanalys, 2762.
Psykrome’ter (grek. psykro’s, kall, och
met’ron, mått), ett bl. a. vid
meteorologiska observationer ofta använt
instrument för mätning av luftens
fuktighet. Det baserar sig på
avläsning av två termometrar, av vilka
den ena hålles fuktig. Den relativa
fuktigheten hos luften erhålles
genom jämförelse med en
psykrome-tertabell.
Pt, kemiskt tecken för Platina.
Pteran’odon, fossil flygödla från
Nordamerikas krita, spännvidd 8 m, det
största flygande djur, som funnits.
Pte’ris, ormbunkssläkte av familjen
Polypodia’ceae, omfattande ca 60
arter i varmare länder. Flera arter
odlas i kruka som prydnadsväxter. En
vild art hos oss, se örnbräken.
Pterodactyloi’dea, en grupp fossila
flygödlor av ordningen Pterosau’rea.
Hit räknas Ptera’nodon.
Pteropo’der, vingfotade snäckdjur, hos
vilka fotens sidodelar äro utdragna
till ett par bakom munnen liggande
4722
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
