Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - R ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R 1. Romerskt taltecken för 80. — 2.
Internationell beteckning för
gas-konstanten. — 3. Beteckning för
réaumurgrad.
Ra, en av den egyptiska mytologins
viktigaste gudar. R. var solgud och
ansågs tidigt som världens skapare.
Under nya rikets tid sammansmälte
han med huvudguden i Tebe,
solguden Amon, till Amon-Ra.
Ra, kemiskt tecken för radium.
Raab, Hugo (1831—1881),
generalmajor och generalstabschef, militär
förgrundsgestalt på 1860—70-talen,
grundare av krigshögskolan och
banbrytare för den allmänna
värnplikten.
Raabe, Wilhelm (1831—1910), tysk
författare, framstående berättare och
skarpsynt tidskritiker. Hans
romaner, bl. a. Hungerprästen (1864, sv.
ö. 1914, i Modern Världslitteratur
1945) och noveller präglas av en
realistisk pessimism i stil med
Scho-penhauers, men mildrad av idealitet
och humor.
Raahe [ra’hej, finska namnet på
Bra-hestad.
Råba [ra’-], ty. Raab [rap],
högerbiflod till Donau, n.v. Ungern. 340 km
lång.
Rabal’der, no., bråk och oväsen.
Rabar’ber, Rheum rhapon’ticum,
familjen slidknäväxter, flerårig
köks-växt med kraftig rotstock och
högvuxen, upprätt stjälk med strödda
blad. Jordblad stora, hjärtlika, med
långa, grova skaft. Blommor
2-kö-nade, hängande, vitgula, med
6-fli-kigt hylle och 6 ståndare. Nöt med
utskjutande lister. De syrliga
bladskaften ätas.
Rabat’, hamnstad i n.v. Marocko, vid
Wadi Bu Regregs mynning i
Atlanten. 156 209 inv. 1952, därav 40 000
européer. En av sultanens
residensstäder, säte för den franske
gene-ralresidenten. Universitet.
Betydande handel, tillverkning av vävnader,
mattor m. m. Märklig fyrsidig, rikt
ornerad minaret från 1100-talet, 24 K,
1166.
Rabatt’. 1. (Ital. rabat’to, avdrag),
avdrag på köpesumma, nedsättning i
pris. Uttryckes ofta i procent. — 2.
(Fr. rabat, fällkrage), blomstersäng.
Ra’baul [ra’baol], huvudort i brittiska
Nya Guineaterritoriet på ön Nya
Britannien. Ca 1 500 inv., därav 700
européer. God hamn, flygtrafikknut.
Under andra världskriget japansk
huvudbas jan. 1942—dec. 1943,
återerövrades av de allierade i
september 1945.
Rab’bi, rabbu’ni (hebr., min herre), i
judendomen på Jesu tid ett vanligt
tilltalsord till andliga lärare, så
småningom utvecklat till titel. Under
formen rabbi’n numera namn på
judisk religionslärare och
församlingsföreståndare.
Rabbi’nska språket, benämning på
nyhebreiskan i dess tidigare skede.
Rabe, Julius (f. 13/7 1890),
musikskriftställare, Radiotjänsts
rikspro-gramchef 1927—35, därefter
radioprogramchef i Göteborg.
Musikkritiker i Morgon-Tidningen (Göteborg)
till 1940, i Göteborgs-Tidningen 1941
—46. Har utgivit Radiotjänsts
operabok 1—3 (1939—43), en
Bach-bio
graf i (1947), en monografi om
Beet-hovens symfonier (1948) samt
Musiken genom tiderna (tillsammans
med G. Jeanson; 3:e uppl. 1946).
Rabelais [rablä’], Francois (1494—1553),
fransk författare, allmänt känd för
sina böcker om jättarna Gargantua
och Pantagruel (1534—64, sv. ö. 1945
—49), där hans humanistiska idéer
infogats i en samling burleska och
groteska skämthistorier, berättade
med enastående must och
ordfyndighet, 2777 B.
Rabe’nius, Nils (1648—1717),
hovpredikant och prost i Hedemora, en
originell men obalanserad personlighet,
som nu mest är känd för den
omfattande förfalskning av historiska
urkunder och skrifter, som han
bedrev.
Rabe’nius, Olof (1882—1948),
skriftställare, litteraturkritiker i
Stockholms Dagblad 1907—24, i
Stockholms borgarskolas föreläsningslinje
från 1931.
Ra’bi, Isidor Isaac (f. 1898),
polsk-amerikansk-judisk fysiker, sedan
1930 vid Colombia University, New
York. Erhöll 1944 års nobelpris i
fysik för sina undersökningar rörande
atomkärnornas precessionsrörelser.
Rabia’t (lat. rab’ies, raseri, galenskap),
ursinnig, fanatisk.
Ra’bies, detsamma som vattuskräck.
Rabulist (lat. rab’ula, skrikig talare),
omstörtningsman, politisk
bråkma-kare, uppviglare, radikal,
revolutionär. — Rabulis’m, upprorsanda,
om-störtningsmani.
Race [reis], eng., lopp, kapplöpning,
kappridning.
Racemise’ring (senlat. race’mus,
druva), omvandling av optiskt aktiva
ämnen till en optiskt inaktiv
(race-misk) blandning, bestående av lika
stort antal molekyler av de
vänster-och högervridande formerna.
Racer [rei’sa], eng., snabbgående, för
hastighetsåkning avsedd bil,
motorcykel eller motorbåt. Jfr
Motorsport, 2361.
Rachel [rasjäl’], Elisa (1820—58),
världsberömd fransk-judisk
skådespelerska. Ursprungligen
kringvandrande gatuartist, upptäcktes hon av
en musikpedagog, debuterade vid 17
års ålder på Gymnaseteatern i Paris
och var 1838—55 Théåtre Francais’
stora tragedienne, 3418.
Rachi’tis, se Rakitis.
Rachma’ninov, Sergej (1873—1943),
rysk tonsättare och pianist, sedan
1920-talet bosatt i USA. Närmast i
anknytning till Tjajkovskij skrev
R. bl. a. symfonier och
pianokonserter (berömdast den i c-moll,
1901) samt ciss-mollpreludiet för
piano. R. var en personlig och
inspirerad pianist. Han gästade
Sverige sista gången 1935, — 2911.
Racine [rasin’], Jean (1639—99), fransk
dramatiker, oöverträffad mästare i
teaterteknik, verskonst och
karaktärsteckning. Bland hans tragedier
må nämnas Andromake (1667, sv. ö.
1934), Britannicus (1669),
Mithrida-tes (1673), Fedra (1677, sv. ö. i
Världslitteraturen 1927), Esther (1689)
och Atalja (1691, sv. ö. 1938). Ett par
av hans utomordentliga religiösa
dik
ter ha också översatts (All världens
lyrik, 1943), 1179 B, 2778, 3417.
Racing Club de France [reising klab
da franes], Paris, Frankrikes största
idrottsförening, stiftad 1882,
speciellt berömd i fri idrott, tennis,
rug-by och tidigare fotboll. Äger
idrottsplatsen Pré Catélan i
Boulognersko-gen, där OS 1900 arrangerades, samt
Stade de Colombes, där OS 1924
hölls.
Rackare (av lågtyskt ursprung), förr
hudavdragare, bödelsdräng,
skarp-rättare, nattman; numera skojare,
kanal je.
Rackeby, församling i Norra Kållands
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län. 424 inv. 1954.
Räcket, ett i tennis och liknande spel
använt slagredskap, bestående av en
med skaft försedd träram,
överspänd med senor.
Racketeer [räkiti’a], eng., gängse
benämning i USA för medlem av
för-brytarband, vilka öva utpressning
under hot att offren eller deras
egendom eljest komma att utsättas
för våldshandling.
Räckets, ett särskilt i England
förekommande spel, liknande squash,
där två racketförsedda spelare söka
hålla en boll studsande mot en vägg.
Ra’dar, förkortning för radio
detec-ting and ranging, eng., upptäckande
och avståndsbestämning med radio,
benämndes förr även ekoradio.
Avståndsbestämning medelst R.
grundar sig på mätning av den korta tid
som åtgår för en radiosignal att nå
målobjektet, reflekteras från detta
och återvända till sändaren.
Riktningen till målobjektet fastställes
samtidigt genom att radiosignalen
är koncentrerad till en smal stråle
(vilket möjliggöres genom att
antennen utföres med utpräglad
riktverkan, exempelvis i form av en
parabolisk »spegel» av plåt eller
trådelement), 1052 B, 2202 B, 2779 B.
Radarcentral, rum i örlogsfartyg där
huvudmottagarna för fartygets olika
radarstationer äro placerade.
Radartändrör, se Zonrör.
Radband (fomsv. rafband, av rav,
bärnsten), svensk benämning på
rosenkransen, en kedja av pärlor eller
kulor, åtminstone sedan senare
medeltiden använd för att hålla
räkning på bönerna. Liknande metoder
brukas inom islam och buddhismen.
Ra’dek, Karl, hette ursprungligen
So-belsohn (f. 1885), rysk
kommunistledare av polsk-judisk börd, redan
före 1914 verksam som politisk
författare och journalist på den polska
och tyska socialdemokratins
vänsterflygel. Anslöt sig 1917 i Ryssland till
bolsjevikerna och blev en av deras
briljantaste och mest beaktade
utrikespolitiska skribenter under
1920-talet. Han stod senare i förbindelse
med Trotskijs oppositionsgrupp och
dömdes under de stora
utrensnings-processerna 1938 till 10 års
straffarbete. Hans senare öde är okänt,
2033.
Ra’demacher, Reinhold (1609—68),
liv-ländsk industriidkare, inkallades av
Karl X Gustav till Eskilstuna, där
han införde stadens berömda
kniv-smide. R:s verkstad i Eskilstuna
4730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
