Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Radering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADERING
RADISJTJEV, ALEKSANDER
(Rademachersmedjan) är bevarad
som museum, 856.
Rade’ring (lat. ra’dere, skrapa),
ålderdomlig benämning på etsning.
Radet’zky, Joseph Wenzel (1766—1858),
greve, österrikisk fältmarskalk,
utmärkte sig i krigen mot Napoleon.
Som militärbefälhavare i Italien
(1831—57) räddade han genom en
rad segrar Österrikes maktställning.
Till R:s ära komponerade Strauss
d. ä. Radetzkymarschen.
Radhakrish’nan, Sir Sarvepalli (f.
1888), indisk filosof, professor i
Oxford 1936, indisk ambassadör i
Moskva, författare till ett på
engelska utkommet standardverk om
indisk filosofi. Till svenska har
översatts Idealistisk livssyn (1950).
Radhus, typ av enfamiljshus i en eller
två våningar, byggda i
sammanhängande rader. R., som har gamla
anor i England och Amerika, har på
senare tid även börjat användas i
Sverige.
RadiaTlager, ett sådant lager där
kraften verkar i huvudsak vinkelrätt
mot axelriktningen. — Motsats:
axiallager.
Radia’n, enhetsvinkel, den vinkel vid
vilken bågen är lika lång som
radien. På ett varv (360°) gå 2 tt
ra-dianer; 1 R. är sålunda lika med
57,2058°.
Radia’tor, »något som strålar», en
värme-, ljus- eller radiostrålare. Ordet
användes dessutom i något oegentlig
bemärkelse för
värmeledningselement och för kylkroppen i kylskåp.
Radie [ra’ditj], Stjepan (1871—1928),
kroatisk partiledare, krävde
autonomi för Kroatien inom Jugoslavien,
nedsköts i riksdagen 1928 av en
medlem av regeringspartiet, 1890.
Radie (lat. ra’dius, stråle), en rät linje
från en cirkels medelpunkt till dess
periferi eller från ett klots
medelpunkt till dess yta. Vid ellipser,
hy-perblar osv. finnes också en
medelpunkt och därför också en radie,
ehuru denna ej är konstant. De
linjer som från dessa kurvors
brännpunkter dragas till kurvan kallas
brännpunktsradier (radhus vec’tor).
Radiera. 1. Utsända strålning. — 2.
Utsända meddelanden per radio, t. ex.
rundradio.
Radiguet [-gä’], Raymond (1903—28),
fransk författare, känd för de
raffinerade romanerna Djävulen i
kroppen (1923, sv. ö. 1950; filmad) och
Greve d’Orgels bal (1924, sv. ö.
1925).
Radikal (lat. radix, rot), som går till
roten av något, genomgripande;
omstörtande; reformivrande,
avancerad. — 1. Inom matematiken: en
storhet som tecknas som roten ur en
annan storhet, t. ex. V a. — 2. Inom
kemin: varje atomgrupp som
uppträder som en atom och förblir
oförändrad vid kemiska reaktioner. SO4
är t. ex. radikalen i H2SO4
(svavelsyra). — 3. Inom politiken:
ursprungligen en engelsk term,
åsyftande bekännelse till 1789 års
principer om frihet, jämlikhet och
broderskap, numera reformivrare,
fram-stegstroende, vänstersinnad.
Motsats : konservativ, reaktionär.
Radikaloperation, kirurgiskt ingrepp,
som avser att fullständigt avlägsna
ett sjukt parti eller att fullständigt
tillrättalägga ett felläge.
Radikalsocialister, politiskt parti i
Frankrike, som mestadels
behärskade politiken fram till första
världskriget, bl. a. under ledning av
Clé-menceau, Delcassé och Doumergue.
Även under mellankrigstiden var
partiet vanligen det största i
deputeradekammaren. Ehuru borgerligt
bildade det 1935 »folkfronten»
tillsammans med socialister och
kommunister. Numera ett borgerligt
centerparti.
Radio (lat. ra’dius, stråle). 1.
Gemensam benämning för trådlös telefoni
och telegrafi, 2781 B. — 2. I
sammansättningar sådana som radio
-fosfor, radionatrium osv. kan R.
översättas som »radioaktiv isotop av».
Radioakti’nium, radioaktivt
grundämne. Kemiskt tecken RdAc,
atomnummer 90, atomvikt 227. Bildas ur
ak-tinium och sönderfaller under
a-strålning till aktinium Xi, — 2790 B.
Radioakti’va grundämnen kallas de
naturliga eller konstgjorda
grundämnen som ha radioaktiv verkan. Till
de naturliga R. höra uran, radium
och aktinium. Radioaktivitet har
även påvisats hos torium, kalium,
rubidium m. fl., inalles ett 40-tal.
Konstgjorda R., i form av olika
isotoper av eljest stabila
grundämnen, äro numera kända till ett
antal av över 500. Vissa sätt att
framställa dem upptäcktes 1934 av
makarna Joliot-Curie, 2790.
Radioaktivite’t, atomsönderfall som
försiggår spontant och under
utsändande av strålning.
Sönderfallshas-tigheten påverkas ej av kemiska
omvandlingar eller av sådana
temperaturförändringar som kunna
åstadkommas t. ex. på elektrisk väg. För
varje radioaktivt ämne finnes en
karakteristisk halveringstid, under
vilken ämnets vikt nedgår till
hälften. Denna är för radium 1 580 år,
för uran (U 238) 4,s milliarder år,
för astatium (At 217) Vso sekund,
2790.
Radioaktiv strålning, den strålning
som utgår från ett radioaktivt ämne
vid dess sönderfall. Påvisades först
vid uran av H. Becquerel 1896. Vid
radium består R. av a-, 0- och
7-strålning, varvid man med
a-strålning förstår utsändning av
helium-kärnor, med [3-strålning utsändning
av elektroner och med 7-strålning
utsändning av kortvågig
röntgenstrålning. Vid vissa radioaktiva
processer, t. ex. sönderfall av
uran-iso-topen U 239, ingår även
neutronstrålning i R., 2790.
Radiobilar, patrullerande polisbilar
med radiomottagare och -sändare för
förbindelse med polisstation. Även
benämning på elektriska bilar på
tivoli.
Radiobly, detsamma som radium D, se
Radium.
Radioeko. 1. Den med ljusets
åter-kastning från ett belyst föremål
analoga effekt som består i att ett
föremål som träffas av en radiovåg
med kort våglängd reflekterar en
del av strålningen. Denna effekt
utnyttjas inom radartekniken. — 2.
Programpunkt bestående av kort
orientering rörande dagsaktualitet
(»dagens eko»).
Radiofyr, station från vilken utsändas
sådana signaler som kunna
användas för radiopejling till sjö- eller
luftfartens tjänst. Flera olika system
finnas, varvid 1, 2 eller 3 stationer
fordras för att en pejling skall
kunna genomföras, 253, 2452.
Radiokompass, den anläggning på
fartyg eller i flygplan varmed
radiobäringar tagas. Vanligen ingår en
pejlantenn av ramtyp i R.
Radiola’rier, stråldjur, encelliga djur
tillhörande rotfotingarna, med eller
utan kiselskelett och med
trådfor-miga skenfötter. Leva i havet, där
deras skalrester på bottnen bilda
ra-diolarieslam. Den härav bildade
bergarten är barbadosmärgel.
Radiola’rieslam, se Radiolarier, 780.
Radiolicens, av Telegrafstyrelsen
utfärdat tillstånd att inneha
radiomottagare. Erhålles mot en avgift av 15
kr per år. Antalet licenser i Sverige
kr. per år. Antalet licenser i Sverige
var 30 sept. 1954 2 375 574, — 2786.
Radiologi’, det medicinska
vetenskapsområde som omfattar
röntgendiagnostik och radioterapi, 2930.
Radiome’ter, apparat för
strålnings-mätning speciellt för ljus- och
värmestrålning. Hit hör bl. a.
bolome-tern.
Radiomottagare, apparat för
mottagning och förstärkning av rundradio
eller andra radiosignaler. När
vågorna såsom vid vanlig radiotelegrafi
ej äro modulerade, måste i R. finnas
en högfrekvensoscillator som
tillsammans med den inkommande
signalen ger en hörbar interferenston
(heter o dynmo ttagning).
Radionatrium, radioaktiva isotoper till
vanligt natrium. Tre kända: aNa,
22Na och 24Na. 24Na har medicinsk
användning.
Radionavigering, fastställande av ett
fartygs eller flygplans läge med hjälp
av radio. Jfr Navigera.
RadiopejIstation, förr en station
varifrån bäringen på radioanrop
meddelades tillbaka till fartyget. Numera
sker pejlingen vanligen på fartygen,
varför R:s verksamhet har
inskränkts till uppgiften att själv avge
regelbundna pej Isignaler, 1098, 2452.
Radiopolis, se Radiobilar.
Radiorör, sådana elektronrörstyper
som komma till användning i
radioapparater. Hit höra bl. a. dioder för
kraftlikriktning och
detektorfunk-tionen, trioder för
lågfrekvensför-stärkning, tetroder och pentoder för
högfrekvensförstärkning och i
slutsteget, heptoder och oktoder som
blandarrör, avstämningsindikatorer
(»elektriska ögat») osv., 2784 B.
Radiosond, en meteorologballong,
medförande termometer, hygrometer och
barometer, vilka instrument under
hela färden via en urverksdriven
omkopplare påverka en
radiosändare av miniatyrformat, varigenom
omedelbara uppgifter om de
meteorologiska förhållandena på olika höj
-der kunna uppfångas av en
markstation. Sammanlagda vikten före
gasfyllningen kan vid moderna R.
hållas vid ca V* kg.
Radiosändare kunna i sitt enklaste
utförande bestå av ett enda, med
återkopplad avstämningskrets försett
radiorör, vare sig utsändningen
avser telegrafi eller telefoni. En
fullständigare anläggning för telefoni
eller rundradio omfattar bl. a. en
vanligen kristallstyrd
primäroscillator med flera förstärkarsteg samt ett
aggregat för lågfrekvensförstärkning
för matning av ett med slutrör
samarbetande modulatorrör.
Radioterapi’, vetenskapen om
sjukdomars behandling med röntgenstrålar
och radiumstrålar, 2930.
Radiotjänst, ab R., bolag med statlig
ensamrätt att anordna
radioutsändningar från de av Telegrafverket
inrättade stationerna. Började sin
verksamhet 1925 genom övertagande
av den försöksvis anordnade
sändningsverksamhet, som vid denna tid
bedrevs av enskilda radiofirmor,
2786 B.
Radioto’rium, radioaktivt grundämne.
Kemiskt tecken RdTh, atomnummer
90, atomvikt 228. övergår under
al-fastrålning till torium X.
Radiovågor, elektromagnetiska vågor
med en frekvens överstigande 10
kHz, 2784 B.
Radisj’tjev, Aleksander Nikolajevitj
(1749—1802) rysk författare med
ut
4731
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
