Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ramer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAMER, TORSTEN
Ramer, Torsten (f. 21/7 1902),
barnpsykiater, föreståndare för
Stockholms stads rådgivningsbyrå för
uppfostringsfrågor 1934—54. Har bl. a.
utgivit Om s. k. problembarn och
deras behandling (Svenska
föreningen för psykisk hälsovård
småskrifter nr 9) och Skolsvårigheter i
psykiatrisk belysning (Verdandis
småskrifter nr 443).
Ramhushållning, uttryck präglat för
att beteckna en modifierad
planhushållning av den typ, som i Sverige
och flertalet demokratiska länder
utbildades särskilt under
mellan-krigsperioden, 2301, 2672.
Rami’, rå ramitåga, bastfibrer, som
framprepareras ur den 3—4
månader gamla ramibuskens stam. Efter
förädling (kotonisering) utgör R. ett
spånadsämne av bländvit färg, stark
sidenglans och stor styrka.
R.-spinnerier och -väverier framställa
därav tyg till underkläder m. m.
Rami’buske, kinagräs, Boehme’ria
ni’-vea, familjen nässelväxter, 1—2 m
hög buske med spiralställda blad
utan brännhår, allmänt ogräs i
Ostasien, odlad som spånadsväxt i Kina,
Japan, Indien, Indonesien. Jfr ovan.
Ram’kvilla, församling i Bäckaby
kommun i mellersta Småland,
Jönköpings län, 894 inv. 1954.
RamTösa, brunns- och badort inom
Hälsingborg, s. om egentliga staden.
1 330 inv. 1951. Hälsobrunnen
anla-des 1707, har järn- och alkaliska
källor. Vattnet från de senare
försäljes som bordsvatten. Berömd
park, strandbad, 3089 K, 3092.
Ramm, en under vattenytan befintlig,
starkt framspringande utbyggnad av
förstäven på äldre krigsfartyg,
avsedd att stöta in i och trasa
sönder bottnen på fientliga fartyg.
Ramning. 1. Benämning på sådan
kollision till sjöss där det ena
fartygets stäv skär in i det andras
bordläggning. — 2. Packning av
formsand omkring modellen i en
gjut-flaska. — 3. Infodring av eldfast
massa i metallurgiska ugnar.
Ram’näs. 1. Kommun i v.
Västmanland, Västmanlands län, 3 947 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Ramnäs och Västervåla.
— 2. Brukssamhälle i R. 1, vid
Kol-bäcksån. 1 103 inv. 1951. Järnbruk,
kraftverk, 3787 B.
Ramon y Cajal [ramå’n i kachal’],
Santiago (1852—1934), spansk
läkare, professor i Madrid 1892—1922.
Erhöll 1906 nobelpriset i medicin
tillsammans med D. Golgi för sina
på nya histologiska metoder
grundade forskningar rörande
nervsystemets byggnad.
Ramp, fr. rampe. 1. Utåt salongen
avskärmad golvbelysningsanordning
med lättställda ljuskällor längs
scenens framkant (vaxljus, oljelampor,
gas, elektricitet) på 1700- och
1800-talets teatrar, eller rader av
ljuskällor stående vid eller hängande över
(takramper) kulisser och fonder.
Från 1910-talet ersatt av det centrala
Fortuny-ljuset mot rundhorisonten
(se d. o.). — 2. Lutande uppfartsväg
till en byggnad, väg eller viadukt,
löpande parallellt med dessas
huvudriktning.
Rampone’ra (ital. rampognare,
tillrättavisa), slå sönder.
Rampur [ram’por], stad i Uttar
Pra-desh, Indien. 134 277 inv. 1951.
Berömd tillverkning av schalar och
sidendamast.
1. Ramsay [ram’se], Anders Henrik
(1707—82), generallöjtnant,
landshövding, friherre 1776. R., som
omväxlande tillhörde hov- och
mösspartiet under frihetstiden, var
Gus
tav III behjälplig vid
statsvälv-ningen 1772.
2. Ramsay, Anders Vilhelm (1777—
1808), dotterson till Anders Henrik
R., major, krigsvetenskaplig
författare. Stupade i slaget vid Lemo
under Finska kriget. R. har jämte
brodern Carl Gustaf R. (1783—1808),
stupad vid Lappo, besjungits av
Runeberg i Fänrik Ståls sägner.
3. Ramsay, Wilhelm (1865—1928),
finländsk geolog och petrograf,
professor vid Helsingfors universitet
1899, en av Nordens främsta
kvartärgeologiska forskare. Införde bl. a.
begreppet Fennoskandia. Har
utgivit bl. a. läroboken Geologiens
grunder (1909; 3:e uppl. 1931).
4. Ramsay, Henrik (1886—1951),
finländsk redare, industriman och
politiker. Folkförsörjningsminister 1941
—43, utrikesminister 1943—1944.
Dömdes enligt
krigsansvarighets-domstolen till 27a års fängelse 1946,
försattes på fri fot 1947.
Ramsay, sir William (1852—1916),
engelsk kemist, professor i London 1887
—1913. R. upptäckte ädelgaserna och
har bl. a. utfört viktiga
undersökningar inom radioaktiviteten. Erhöll
1904 års nobelpris i kemi, 324.
Ram’sberg, kommun i mellersta
Västmanland, Örebro län, 2 967 inv. 1954.
Ram’sele, kommun i v. Ångermanland,
Västernorr lands län, 7 017 inv. 1954,
med medeltida kyrka, restaurerad
1925. Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Edsele och
Ramsele, 3835 K.
Ram’ses H (d. 1232 f. Kr.), konung av
Egypten. Uppsteg på tronen 1298 f.
Kr. R. utvecklade en omfattande
byggnadsverksamhet och förde flera
krig mot hettiterna i Syrien, 779.
Ram’ses Hl, konung av Egypten 1200
—1168 f. Kr. Inledde den 20 :e
dynastin, slog tillbaka främmande
folkslags anfall och sökte delvis med
framgång återupprätta landet ur
den föregående tidens förfall, 779.
Ramsjö, kommun i n. Hälsingland,
Gävleborgs län, 1 604 inv. 1954, —
1516 K.
Ramsta, församling i Södra Hagunda
kommun i s. Uppland, Uppsala län,
243 inv. 1954.
Ramsundsberget, berghäll med
runristning i Jäders socken, n.
Södermanland. Den 5 m långa ristningen,
som är från början av 1000-talet,
framställer i bild scener ur Sigurd
Fafnesbanes saga.
Ramsåg, större sågmaskin för
uppsägning av timmer pä längden medelst
upp- och nedgående sågblad,
infäs-tade i en gemensam ram (»lösram»)
av stålgjutgods, 3065.
Ram’såsa, församling i Tomelilla
köping. 420 inv. 1954.
Ramun’deboda, förr även Bodarne,
förutvarande kommun i v. Närke,
Örebro län. 1946 köping under
namnet Laxå.
Ramun’derberget, berg vid
Söderköping.
Ramuz [ramy’], Charles Ferdinand
(1878—1947), schweizisk författare,
vars bonderomaner, bl. a. Adam och
Eva (1932, sv. ö. 1945) och Berget
och kvinnan (1936, sv. ö. s. å.),
präglas av stark inlevelse, originell
språkkonst och djup naturmystik,
1186.
Ran, i nordisk mytologi havsguden
Ägirs maka, som med sitt nät sökte
dra de sjöfarande till sig.
Ra’na. 1. R. eller Ranelven, älv i
Nordland fylke, n. Norge, från trakterna
ö. om Svartisen genom
Dunderlands-dalen till Ranfjorden nära Mo. 90
km lång. Många vattenfall. — 2. R.
eller Ranen, en av huvudbygderna i
–––––-; RANGSTRÖM, TURE
Nordland fylke, n. Norge, kring R. 1
och Ranfjorden. Stora
malmfyndigheter bl. a. i Dunderlandsdalen,
3352 K.
Rana, grodsläktet, se Grodor.
de Rancé [ransse’]. Armand (1626—
1700), fransk teolog och munk, lade
sedan 1663 i La Trappe grunden till
trappistorden.
Ranch [räntj, rantj’], eng., sp. rancho
[ran’tjå], benämning på lantgård för
boskapsuppfödning i
spansk-ameri-kanska länder och i v. Nordamerika.
Rancune [ran8kyn’], fr., agg, groll.
Rand, The R. [So ränd], se
Witwaters-rand.
Randberg, bergskedja, som begränsar
en högslätt.
Randbildningar, israndbildningar,
avlagringar och erosionsfenomen, som
uppstått vid randen av den
smältande inlandsisen, t. ex.
moränvallar, sand- och rullstensavlagringar.
Randdelta, randplatå, deltabildning av
sand och rullstensgrus, avsatt vid
landisens rand under ett
stillastående i iskantens allmänna
tillbaka-ryckning. Ofta vidsträckta tallhedar,
som i många fall utnyttjats som
exercisfält i vårt land.
Randel, Andreas (1806—64),
violinist (vid Hovkapellet), tonsättare,
arrangerade svenska folkmelodier,
bl. a. musiken till Dahlgrens
Värm-länningarne, 3346.
Ran’ders, huvudstad i Randers amt, ö.
Jylland, Danmark, 2 466 km2, 167 336
inv. 1950, vid Gudenå, 10 km från
dess mynning i Randersf jorden.
40 098 inv. 1950. Gotisk tegelkyrka
från 1500-talet m. fl. äldre
byggnader. Bryggerier, brännerier,
tillverkning av järnvägs- och
spårvägsma-teriel. Livlig handel och sjöfart,
653 K.
Randhav, havsområde, som avskiljes
från ett världshav genom en rad öar,
t. ex. Karibiska havet, Nordsjön
m. fl., 1560.
Randstaterna, benämning på de stater
vid Sovjetunionens västra gräns,
som blevo självständiga genom
första världskriget 1914—18. I trängre
mening, Estland, Lettland och
Litauen.
Ranft, Albert (1858—1938),
teaterledare och skådespelare. R. ägde bl. a.
Svenska teatern i Stockholm 1898—
1925 och Stora teatern i Göteborg
1899—1917 samt ledde flera teatrar
i Stockholm, t. ex. Vasateatern 1895
—1928 och Kungliga teatern 1908—
10. R. intog länge en dominerande
ställning i svenskt teaterliv.
Rang (fr. rang, avdelning, krets),
värdighet; företrädesrätt på grund av
ställning eller värdighet.
Rangell, Johan Wilhelm (f. 1894),
finländsk bankman och politiker,
statsminister jan. 1941—mars 1943.
Dömdes 1946 enligt
krigsansvarighetsla-gen till 6 års fängelse. Benådades
1949.
Rangera [-sje’-], ordna. — Range’rad,
välbärgad.
Rangerbangård, bangård där
järnvägsvagnar samordnas eller uppdelas.
Rangoon eller Rangun [engelskt uttal:
ränggo’n], huvudstad i republiken
Burma, Bortre Indien, vid Iravadis
östligaste mynningsarm. 711 520 inv.
1953. En av världens största
rishamnar och Burmas viktigaste hamn.
Ris- och oljekvarnar. Universitet. R.
är centrum för Burmas buddhister.
112 m högt torn, 170 K, 539 B.
Rangström, Ture (1884—1947),
tonsättare och musikrecensent. Intar en
särställning i modern svensk musik,
känd för sina ofta kärva, lidelsefulla
och självständiga tongångar samt för
sin litterära förankring, t. ex. i
4734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
