Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rank ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANK, J. ARTHUR
RASK, RASMUS
Strindberg. Har skrivit operorna
Kronbruden (uppförd 1919) och
Gilgamesj (uppförd 1952), 4
symfonier och ett stort antal
värdefulla romanser m. m., 2799 B, 3346.
Rank, J. Arthur (f. 1888), engelsk
filmproducent, ledare för J. Arthur Rank
Organization, Ltd., grundad 1946,
Englands största filmkoncern.
von Ranke, Leopold (1795—1886),
banbrytande tysk historiker, professor i
Berlin 1834—1871. Har utövat stort
inflytande på historieskrivningen i
olika europeiska länder. R., som
särskilt gjort insatser beträffande
1500-och 1600-talens historia, var den
förste som krävde en metodisk kritik
av källmaterialet och avvisade
härvid alla dogmatiska spekulationer.
Bland hans stilistiskt lysande
arbeten märkas böckerna Die römischen
Päpste (3 bd 1834—36) och
Geschich-te Wallensteins (1869, sv. ö. 1870),
3569.
Rankfotingar, Cirripe’dia, ordning av
familjen kräftdjur, ofta
hermafrodi-tiska, ha otydligt ledad kropp,
skyddad av kalkplattor. R. ha tvåkluvna,
håriga, långa rankfötter, med vilka
de åstadkomma strömmar i vattnet
så att näringen föres till munnen.
Leva mest av plankton. Till R. höra
bl. a. havstulpanerna.
Rankhyttan, vid sjön Runn i s.ö.
Dalarna, Vika kommun, belägen gård,
där Gustav Vasa 1520 dolde sig
förklädd till bonddräng.
Rannsakning, enligt äldre svensk rätt
handläggning inför domstol i första
instans av mål mot häktad. I nya
rättegångsbalken är institutet
avskaffat och motsvaras närmast av
regler för förundersökning genom
polismyndighet och åklagare av för
brott misstänkt person, innan åtal
sker.
Rannsakningsfängelse eller -häkte,
äldre benämning å fängelse för
förvaring av häktade under
rannsak-ningen.
Ranrike, äldre namn på Bohuslän, fick
sitt namn efter inbyggarna, »rener»,
som möjligen äro identiska med de
av Jordanes omkring 550 e. Kr.
nämnda Ragnaricii eller Rannii,
427.
Ra’nsberg, församling i Mölltorps
kommun i n.ö. Västergötland,
Skaraborgs län, 1 725 inv. 1954.
Ranson, ransonering (förvrängning av
ratio, lat., beräkning), andel,
utpor-tionering. Reglerad ransonering av
livsmedel m. m. infördes i flertalet
länder under båda världskrigen.
Ransoneringsbrott, överträdelser av
förbud mot inköp, försäljning,
överlåtelse m. m. av ransonerade varor.
Straffbestämmelser i författningar
av 5 juni 1942 och 17 juni 1943.
Ransäter. 1. Förutvarande kommun i
mellersta Värmlands län, 1949
köping under namnet Munkfors. — 2.
Gård i R. 1, även kallad
Geijers-gården, Erik Gustaf Geij ers
barndomshem. Tillhör sedan 1912
geijer-ska släktföreningen, som där inrett
ett Geij ermuseum med minnen även
av F. A. Dahlgren och V. Troili.
Nu även folkhögskola, 1367.
Ranta, Sulho (f. 15/8 1901), finsk
kompositör, lärare i musikhistoria och
kontrapunkt vid Sibeliusakademin i
Helsingfors från 1934. Utom
orkestermusik m. m. har R. skrivit
musikbiografiska o. a. verk, 971.
1. Rantzau, Johan (1492—1565), dansk
krigare. Kuvade det skånska
upproret 1525 och vann som ledare för
Kristian III:s trupper under
grevefejden slaget vid Öxneberg 1535. R.
stod bakom reformationens
genomförande 1536.
2. Rantzau, Henrik (1526—98), son till
Johan R., dansk politiker och lärd,
ståthållare i Slesvig och Holstein
1556—98. R. var en stor byggherre
och gynnade konst och vetenskap.
3. Rantzau, Daniel (1529—69), dansk
fältherre. Som överbefälhavare
under nordiska sjuårskriget vann han
slaget vid Axtorna 1565 och trängde
1567 härjande långt in i
Östergötland. Stupade vid belägringen av
Varberg.
Ranuncula’ceae, se Ranunkelväxter.
Ranun’culus, se Smörblomsläktet.
Ranunkelväxter, smörblomfamiljen,
Ranuncula’ceae, växter med
fribla-dig blomkrona, dubbelt hylle, talrika
ståndare och flera frukter efter
varje blomma. Hit höra bland svenska
växter smörblommor, sippor,
back-sippan m. fl. och bland hos oss
odlade prydnadsväxter akleja,
Clema-tis, pion, riddarsporre och
stormhatt.
Rap’akivi (fi., vittrad sten),
rapakivi-granit, en särskilt i Finland vanlig,
röd, ganska grovkornig och ofta
por-fyrisk granit från jotnisk tid. Vissa
typer av R. förvittra lätt. R.
uppträder även i Sverige, bl. a. i
Nor-dingrå och Gävletrakten, 921, 3823.
RapalTo, vinterkurort på Rivieran, n.v.
Italien, 25 km ö. om Genua. 15 639
inv. 1951. 1920 slöts här fördrag
mellan Italien och Jugoslavien samt
1922 mellan Tyskland och
Sovjetunionen.
Raphael [ra’fael], Günther (f. 30/4
1903), tysk tonsättare, har skrivit
uppmärksammade orkester- och
kammarmusikverk samt anslående
kyrkomusik. Har gästat Sverige.
Raph’anus, se Rättiksläktet.
Raph’ia, se Rafiapalm.
Rapp (ty., korpsvart), svart häst.
1. Rappe, Kristoffer (1719—76),
friherre, landshövding i Äbo och
Björneborgs län, en av hattpartiets
främsta män under Frihetstidens sista
period.
2. Rappe, Axel (1838—1918), friherre,
general. Deltog på fransk sida med
utmärkelse i 1870—71 års krig, var
chef för generalstaben 1882—1905.
Som lantförsvarsminister 1892—99
genomförde R. den på hans förslag
1892 antagna förbättrade
härordningen.
3. Rappe, Axel (1884—1945), son till
Axel R., friherre, generalmajor 1938,
ställföreträdande försvarsstabschef
1940—41, inspektör för artilleriet
1941—42, militärbefälhavare i IV.
militärområdet 1944. R. var
stabs-chef under Finska frihetskriget 1918
och har utgivit en rad strategiska
och militärpolitiska arbeten.
Rappestad, församling i Norra
Valke-bo kommun i mellersta
Östergötlands län, 587 inv. 1954.
Rapphöns, Per’dix, släkte av familjen
fasanfåglar med 15 arter. — I
Sverige rapphönan, åkerhönan, P.
per-dix, längd 30 cm, med kort stjärt,
tarser nakna utan sporre. Grå och
brun, på bröstet hos tuppen och en
del hönor en stor, kastanj ebrun
fläck. Lever av frön, insekter,
maskar, sädesbrodd och enbär. Bo på
marken med 16—20 ägg. Stannfågel.
Förekommer i jordbruksbygder i
hela landet, 1274.
Rapport’ (fr. rapport), berättelse,
utlåtande, redogörelse, meddelande;
förbindelse; gemenskap. — Inom
or-namentiken benämning för en
regelbunden upprepning av ett motiv i
ett mönster. — Rapporte’ra, anmäla,
inberätta. — Rapportö’r, anmälare,
referent.
Raps, Bras’sica na’pus. familjen
korsväxter, har glatta, blågröna blad, de
övre stjälkomfattande, rent gul
krona, lång, trind skida med spröt.
Odlas som oljeväxt och förvildas
stundom på åkrar och havsstränder, 2567
B, 2569 B.
Rapsbagge, Melige’thes aene’us, liten,
allmänt förekommande,
metallglän-sande blå eller grön skalbagge.
Lever i de korsblommiga växternas
blomställningar och åstadkommer
ofta stora skadeverkningar på
rapsskörden.
Rapsfjärilen, Pi’eris nap’i, art av
kål-fjärilssläktet, spännvidd 42—47 mm,
lik kålfjärilen men med mera svart
på vingarna. Honan har 2, hanen 1
svart fläck, som stundom saknas.
Skadar rapsen. Förekommer över
hela landet.
Rapskakor, fodermedel, bestående av
raps- och rovfrön, varur oljan
pressats.
Rapso’d (grek, rapsodos’),
kringvandrande sångare och diktare i
antikens Grekland. Föredrog ur minnet
episka dikter och sånger, bl. a. de
homeriska, 1437.
Rapsodi’. 1. Lösryckt stycke eller
avdelning av större dikt utan
strofindelning, speciellt ur Odysséen eller
Iliaden. — 2. Musikstycke, i regel
byggande på folkmelodier, t. ex.
Liszts ungerska R.
Raptus (lat., rov), anfall, intensivt
känsloutbrott.
Rar (lat. ra’rus, gles), sällsynt,
ovanlig-
Ra’ra av’is, lat., sällsynt fågel. — I
överförd mening sällsynthet,
kuriositet.
Rarite’t (lat. ra’rites), sällsynthet,
ovanligt och dyrbart föremål.
Ras, underart, varietet. Grupp av
människor, djur eller växter inom en
art, vilken genom iögonenfallande,
säregna, ärftligt betingade
egenskaper skiljer sig från andra grupper
inom samma art.
Ras (arab., huvud, spets), stamfurste,
hög furstetitel i Etiopien.
Rasbiologi, arvsbiologi, rashygien,
ärft-lighetslärans tillämpning på
människan. R. ligger till grund för
lagstiftningen om äktenskaps ingående,
sterilisering, socialvård. Statens
institut för rasbiologi i Uppsala
upprättades 1921.
Rasbo, kommun i mellersta Uppland,
Uppsala län, 1 887 inv. 1954. Kyrkan
uppfördes ursprungligen på
1200-talet, försågs med kalkmålningar
1453 och tillbyggdes med korsarmar
omkring 1500. Triumfkrucifix från
omkring 1300. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av
Rasbo och Rasbokil.
Rasbokil, församling i Rasbo
kommun i mellersta Uppland, Uppsala
län, 565 inv. 1954. Kyrka från
senare medeltiden.
Rasch, Ellen (f. 20/9 1920),
premiärdansös vid Kungliga teatern sedan
1946. Uppmärksammad genom
elegant och tekniskt driven plastik.
1950 gift med L. Marmstedt.
Raseborg, fi. Raasepori, ruin av ett
medeltida slott i Nylands län, s.
Finland, 10 km ö. om Ekenäs. Troligen
uppfört av Bo Jonsson Grip på
1370-talet. Ett viktigt fäste under
unionstiden.
Rase’ra (lat. ra’dere), riva ned,
ödelägga.
Rashygien, läran om de praktiska och
sociala konsekvenserna av
rasbiologin.
Rask, Rasmus (1787—1832), dansk
språkforskare, professor, utgav det
för nordisk språkvetenskap
epokgörande arbetet Undersögelse over det
gamle nordiske eller isländske
Sprogs Oprindelse (1818), 1742.
4735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
