Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ricardo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RICARDO, DAVID
RIDDARHOLMSKYRKAN
Ricardo [rika’dåo], David (1772—1823),
engelsk nationalekonom, jämte Adam
Smith och Malthus
huvudrepresentant för den s. k. klassiska skolan.
Intresserade sig främst för den
ekonomiska fördelningen, i synnerhet
jordränteproblemet. Gav på ett
framstående sätt i sitt huvudarbete, On
the Principles of Political Economy
and Taxation (1817), en systematisk,
abstrakt framställning av den
klassiska nationalekonomin, 309, 1877,
2432.
Riccio [rit’jå] eller Rizzio, David (1534
—66), Maria Stuarts italienske
sekreterare och gunstling, mördades av
de skotska stormännen, 2260.
Rice [rais], Elmer (f. 1892), amerikansk
dramatiker och romanförfattare, ofta
med social tendens. Bland hans
dramer märkas slumskildringen
Trettiosjunde gatan (1929, sv. ö. 1930),
och komedin Drömflickan (uppf. i
Sverige f.f.g. 1950), bland hans
romaner New-Yorkskildringen
Världsstad (1937, sv. ö. 1938).
Ricercar [ritjerkatt] (ital., ricercare
söka), kontrapunktiskt
instrumentalstycke, oftast för luta eller
tangentinstrument. R. uppstod i Italien på
1500-talet som en instrumental
motsvarighet till motetten.
Richard, Rickard, se Rikard.
Richards [ rit j’ods], Gordon (f. 1904),
adlad 1953, Englands och världens
mest segerrika jockey. Har så gott
som varje år sedan 1925 varit
engelsk championryttare och har vunnit
omkring 4 870 segrar, däribland
Englands samtliga klassiska lopp,
derbyt dock först 1953.
Richards [ritj’ods], Robert (f. 1926),
amerikansk präst och
kristendomslärare, världens bästa stavhoppare
på 1950-talet med hundratals segrar,
vann i OS 1952. Hans bästa
resultat är 469 cm.
Richards [ritj’øds], William (1868—
1928), amerikansk kemist, ryktbar
för exakta atomviktsbestämningar.
Nobelpristagare i kemi 1914.
Richardson [ritj’odson], Henry
Hob-son (1838—86), amerikansk arkitekt,
föregångsman för den moderna
amerikanska arkitekturen, främst
verksam i Boston. R. reagerade mot den
rådande eklektiska stilarkitekturen
och står genom den sakliga
enkelheten i sina senare byggnader som
en banbrytare för den amerikanska
prefunktionalismen, 81.
Richardson [ritj’ødson], Owen (f. 1879),
engelsk fysiker, känd för sina
undersökningar av elektronemissionen
från glödande metaller och oxider.
Erhöll härför (1929) 1928 års
nobelpris i fysik.
Richardson [ritj’ødson], sir Ralph (f.
1902), engelsk aktör av högsta klass.
Psykologiska karaktärsroller. God
Shakespearetolkare. Har filmat
sedan 1934. Citadellet (1938), De fyra
fjädrarna (1938), Natten det brann
(1939), ögonvittnet (1948), Anna Ka
-renina (1948), Svindlande höjder
(1952).
Richardson [ritj’ødson], Samuel (1689
—1761), engelsk författare. I sina
sentimentala, moraliserande och
psykologiskt träffsäkra berättelser,
främst Pamela (1740—41, sv. ö.
1783) och Clarissa (1747—48)
framstår han som den borgerliga
familjeromanens skapare, 839.
de Richelieu [risjoljö’], Armand Jean
du Plessis (1585—1642), fransk
statsman, kardinal, ledde Frankrikes
regering från 1624 och stärkte
ko-nungadömets ställning genom att
göra hugenotterna och högadeln
beroende. R. bekämpade det
spansk-habsburgska väldet i Italien och
Tyskland och understödde Gustav II
Adolf. Han lät 1635 Frankrike självt
ingripa och ökade betydligt landets
makt genom sin försiktiga men
målmedvetna politik, 1660, 2828 B.
Richepin [risjpäns’], Jean (1849—1926),
fransk författare. Utgav flera
uppmärksammade diktsamlingar, som
La chanson des gueux (1876), Les
blasphèmes (1884) och La mer (1886),
där han gav uttryck åt sin
livsdyr-kan, ateism och romantiska
folklighet. Han vann också framgångar
som dramatiker och
romanförfattare i naturalistisk stil.
Richert [rik’-], Johan Gabriel (1784—
1864), jurist, liberal politiker. R:s
namn är framför allt knutet till
lagberedningen, och han framstår
såsom föregångsman i modern svensk
lagstiftning. Var varm förespråkare
för representationsförändring.
Richesse oblige [risjäs’ åbli’sj], fr.,
rikedom förpliktar.
Richland [rit j’land], stad i staten
Washington, n.v. USA, invid Pasco.
21 809 inv. 1950. Anläggningar för
tillverkning av atombomber.
Richmond [ritj’mand]. 1. S.v. förstad
till London, på s. stranden av Thames,
livligt besökt av londonborna på
grund av sina parker.
Observatori-um. 42 480 inv. 1954. — 2.
Huvudstad i Virginia, ö. USA, vid James
River. 230 310 inv. 1950, därav ’Is
negrer. Två universitet, därav ett för
negrer. Maskin-, kemisk- och
to-baksindustri. Järnvägsknut,
flygtrafikknut, flodhamn. R. var under
inbördeskriget Sydstaternas förnämsta
stödjepunkt. — 3. Stadsdel i New
York, omfattande ön Staten Island.
191 555 inv. 1950.
1. Richter, David, d. ä. (1662—1735),
målare av tysk börd, elev till
Ehren-strahl, från 1697 verksam utomlands,
främst i Wien, där han blev
berömd porträttmålare.
2. Richter, David, d. y. (1664—1741),
kusin till David R. d. ä., målare.
Utförde först porträtt i olja,
övergick efter en italiensk studieresa till
miniatyrmåleriet.
Richter, Hans (1843—1916), tysk
dirigent, ledde vid Bayreuth-festspelens
invigning 1876 uruppförandet av
Wagners Nibelungens ring och var
sedan spelens huvuddirigent i många
år.
Richter, Jacob (d. 1571), arkitekt av
tysk börd, från 1553 verksam vid
byggnadsarbetena vid Kalmar slott.
Richter, Johann Paul (1763—1825),
tysk författare med pseudonymen
Jean Paul. Hans romaner fingo
genom sin egenartade blandning av
humor, sentimentalitet, ironi och
för-ståndskyla ett oerhört stort
inflytande på samtiden och efterbildades
flitigt. Mest berömd är Titan (1800
—03). Hans teoretiska skrifter
betydde mycket för tidens estetik och
pedagogik.
Richter, Ludwig (1803—84), tysk
konstnär, utförde bl. a.
klassicistiskt-ro-mantiska landskap och idylliska
scener ur familjelivet på landet och i
småstäder samt gjorde
sagoteck-ningar, som vunno stor popularitet,
von Richt’hofen [-håf-], Ferdinand
(1833—1905), tysk geolog, geograf
och forskningsresande, professor i
Bonn 1875, Leipzig 1883 och Berlin
1886. Företog 1860—72 flera resor i
Ostasien och har utövat stort
inflytande på geografins och speciellt
geomorfologins utveckling. Påvisade
bl. a. att lössjorden är en eolisk
av-laering. Sven Hedins lärare, 1371,
1576.
von Richfhofen [ -håf- ], Manfred (1892
—1918), friherre, tysk militär,
första världskrigets
framgångsrikaste jaktflygare med 86 officiella
luftsegrar. Skrev självbiografien Der
rote Kampfflieger. Tredje rikets
första flygeskader gavs Richthofens
namn.
Richthoff, Johan (f. 30/4 1898),
brottare, vann guldmedalj vid OS 1928
och 1932 i tungvikt (fri stil), 3 EM
och 8 SM. Han fick 1930 Svenska
Dagbladets guldmedalj. Richthoff,
som är resetalare inom frikyrko- och
nykterhetsrörelsen, blev 1932
professionell.
Rici’nolja, se Ricinväxt.
Rici’nväxt, Ric’inus commu’nis,
familjen törelväxter, från tropiska
Afrika, träd, buske eller 1-årig ört med
stora, sköldformiga, handflikade
blad, oansenliga blommor och stora,
fläckiga frön, vilka innehålla 40 %
ricinolja och ett gift, rici’n, som
medför döden vid förtärande av 10
frön. Oljan renas från ricinet och
användes som laxermedel. R. odlas
i stor skala i tropiska länder för
framställning av olja, som användes
som brännolja, för tvålfabrikation
etc.
Rickard, George »Tex» (1871—1929),
världens mest berömda
boxnings-promotor. Blev efter en äventyrlig
ungdom som guldgrävare m. m.
barägare och började 1906 arrangera
boxningsmatcher, bl. a. flera VM i
tungvikt som Jack Johnson—Jeffries
och de flesta av Dempseys matcher.
Han var även Harry Perssons
pro-motor i USA.
Rickert, Heinrich (1863—1936), tysk
filosof, den främste representanten
för en riktning inom
nykantianis-men (se d. o.). Särskilt hans
strävan att ge »kulturvetenskaperna» en
fast logisk grundval har varit
föremål för debatt.
Rickomberga, villasamhälle i v.
Uppsala, inkorporerad 1947, arbetshem
för bildbara sinnesslöa.
Rickson, Levi (f. 3/8 1868), författare
under namnet Jeremias i Tröstlösa.
R. har utgivit folkviseartad lyrik,
ofta på folkmål, samt
folklivsskild-ringar.
Riddare. Ursprungligen benämning på
tungt väpnad ryttare, blev R.
under medeltiden en hederstitel för
vissa medlemmar av det till häst
tjänande adliga feodala
krigarstån-det. Efter att ha tjänat sin länsherre
såsom page och väpnare dubbades
adelsmannen till riddare, varvid han
svor riddareden att värna de svaga
och den kristna läran. Även
särskilda riddarordnar funnos, en speciell
art utgjorde de andliga
riddarord-narna, vilkas medlemmar skulle fylla
både riddarens och munkens plikter
(korstågen). Riddarväsendet
påverkade i hög grad den medeltida
kulturen, 2832 B.
Riddaren av den sorgliga skepnaden,
Sancho Panzas benämning på Don
Quijote och efter honom på
sorglustiga figurer, 599.
Riddare utan fruktan och tadel (fr.
chevalier sans peur et sans reproche),
hederstitel för medeltida riddare.
Riddarfjärden, fjärd av Mälaren i
Stockholm, mellan Kungsholmen.
Riddarholmen och Södermalm, 3269
B.
Riddarholmen, holme vid
Riddarfjärden av Mälaren i Stockholm.
Kallades under 1200—1600-talen
Gråmun-keholmen efter det där omkring
1268 uppförda gråbrödraklostret. Fick
sedermera namnet R. efter alla
adels-palats, som uppfördes där och som
numera nästan helt övertagits av ett
flertal centrala ämbetsverk, 3260.
Riddarholmskyrkan i Stockholm, de
4749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
