Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Riksgäldskontoret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSGÄLDSKONTORET
RIKTMEDEL
Vintersportort med Skidfrämjandets
turiststation Lapplan’dia och
Svenska Fjällklubbens turiststationer,
2135 K, 3537.
Riksgäldskontoret, under riksdagen
lydande verk för upplåning för
rikets behov samt förvaltning av
statsskulden. Ledes av sju fullmäktige,
valda av riksdagen. Dessa utse en
riksgäldsdirektör som verkets chef,
1351, 3220.
Rikshemvärnschefen utövar högsta
ledningen av hemvärnet (se d. o.).
R. ingår jämte hemvärnsstaben i
arméledningen (se d. o.), 1599.
Riksheraldikerämbetet sorterar under
ecklesiastikdepartementet och
behandlar numera frågor angående
riksvapnet, fastställer stadsvapen och
meddelar tillstånd att använda
svenska vapen som varumärken o. dyl.,
1606.
Rikshistoriograf med uppgift att
officiellt uppteckna landets historia
fanns fordom i de flesta stater. I
Sverige från omkring 1620—1835.
Riksho vmästare, fordom hög
ämbetsman i Norden med främsta uppgift
att handha statsfinanserna.
R.-ämbetet infördes 1430 i Sverige, den
siste svenske R. var Per Brahe d. ä.
Rikshuvudboken, av
Riksräkenskaps-verket förd bok över statens
kapitaltillgångar och kapitalskulder.
Rikshärold, av Gustav III inrättad
befattning, ordensofficiant i
Serafimer-orden.
Rikshövitsman, under unionstiden i
Sverige ett ämbete, som närmast
avsåg befälet över den nationella
hären och motsvarade
riksföreståndarebefattningen. Engelbrekt bar titeln
R. 1435 och 1436.
Riksidrottsförbundet (R. F.),
sammanslutning mellan flertalet
idrottsorga-nisationer i Sverige, stiftat 1903.
Omfattar 28 specialförbund (t. ex.
för brottning, fotboll, varpkastning),
och dessutom finns ett speciellt
skol-idrottsförbund. Geografiskt uppdelas
klubbarna i 23 distriktsförbund (t.
ex. Skånes, Norrbottens). 1955 voro
9 600 klubbar med omkring 850 000
medlemmar anslutna till R.
Ordförande är prins Bertil, 1701, 1704.
Rikskansler. 1. Titel för chefen för
Kunglig Majestäts kansli från
unionstiden fram till 1680-talet.
Ämbetet upplivades tillfälligt på
1790-ta-let och dess siste innehavare var
Fredrik Sparre. — 2. Titel för
chefen för den tyska riksförvaltningen
1821—1918. R., som skulle
kontra-signera kejsarens beslut, var även
preussisk ministerpresident. 1919
blev R. genom författningsändring
premiärminister i vanlig ordning.
Efter Hindenburgs död 1934
förenades R:s ämbete med
rikspresiden-tens och rikskansler Hitler blev
statsöverhuvud med titeln Führer
und Reichskanzler.
Rikslikare, normaler för längdmåttet
fot och viktsenheten skålpund,
begagnade i Sverige före 1878, — 2410,
3446. Jfr Riksprototyp.
Riksmarschen, propagandatävlingar i
gång på 5—15 km, arrangerade om
gångmärken från 1940 med över 2
milj, deltagare, därav 1941 1 008 352
personer. Flera av marscherna voro
landskamper mot grannländerna och
(1946) Tjeckoslovakien, 1514.
Riksmarsk, 1634—76 benämning på
presidenten för krigskollegiet i
Sverige. R. var befälhavare över
markstyrkorna.
Riksmarskalk, chefen för hovstaterna.
R. samt stats- och
utrikesministrarna inneha rikets högsta rang och
titeln excellens, 2440.
Riksmedaljen, det svenska frivilliga
skyttets högsta utmärkelse. Utdelas
för uppfyllda fordringar i skytte, i
silver sedan 1899, i guld sedan 1918.
Riksmuseum, se Naturhistoriska
riksmuseet.
Riksmålet, den av danskt skriftspråk
påverkade norskan.
Riksnämnden för ekonomisk
försvars-beredskap (tidigare namn:
rikskom-missionen osv.), myndighet som har
till uppgift att leda, övervaka och
ordna landets försvarsberedelser på
det ekonomiska området. Började
sin verksamhet 1928,
omorganiserades under andra världskriget, då ett
flertal av dess uppgifter temporärt
överflyttades på krisorganen, samt
mera definitivt 1947, då den erhöll
sitt nuvarande namn och fick
ställning av centralt ämbetsverk.
Sorterar under handelsdepartementet,
1342.
Riksprototyp, två av Kungl.
Mynt-och Justeringsverket förvarade
normaler för metern och kilogrammet.
R., som äro utförda av
platina-iri-dium, utgöra kopior av de i Paris
befintliga internationella
prototyperna, 2410.
Riksregalier, föremål, som symbolisera
den kungliga makten. I Sverige äro
de kronan, spiran, äpplet, svärdet
och nyckeln. De förvaras i
riksbankens valv under kammarkollegiums
vård och framläggas vid stora
ceremonier vid tronen.
Riksråd var i Sverige och Danmark
länge titel för konungens rådgivare
och rikets högsta ämbetsmän, 2239.
Riksräkenskapsverket, 1920 inrättat
ämbetsverk under
finansdepartementet med uppgift att tillse att »nödig
sparsamhet och statens bästa»
iakttagas. Reviderar alla rikets
räkenskaper. Styrelsen består av en
generaldirektör samt tre byråchefer.
Framlägger den s. k.
Rikshuvudboken och utarbetar varje år en
statlig inkomstberäkning.
Riksrätt, specialdomstol, som enligt
grundlagen skall döma
medlemmarna av statsrådet, högsta domstolen
och regeringsrätten vid fall av
tjänstefel. Har ej fungerat sedan 1854.
Riksrös, stenrös använt som
gränsmärke mellan två länder.
Rikssalen, sal i södra längan på
Stockholms slott, där bl. a. de ceremonier
försiggå som inleda och avsluta
riksdagen. R. smyckas av skulpturer av
L’Archevéque, Sergel och
Qvarn-ström, 3268.
Rikssamtal, avgiftsbelagda
telefonsamtal till abonnent utanför den egna
centralstationens fritrafikområde.
Jfr II- och Blixtsamtal.
Riks-SARA, benämning på Sveriges
centrala restaurang ab.
Riksskattmästare, högste finanschefen
under 15- och 1600-talen och en av
de fem höga riksämbetsmännen.
Riksskogstaxeringen, en av staten
bekostad och 1923—1929 verkställd
generalinventering av Sveriges skogar.
Riksskyttetävling, en tävling
arrangerad med vissa års mellanrum sedan
1885, antingen öppen för alla
svenska skyttar (allmän) eller för viss
del därav (partiell).
Riksskölden, ett ständigt
vandringspris i skytte mellan Sveriges
skytteföreningar, uppsatt 1920. Klubbarnas
3-mannalag skjuta på 300 m på
hemmabanor.
Riksspråk, bildat talspråk i nära
förbindelse med skriftspråket. I ett
land kunna finnas två eller flera R.
(t. ex. i Finland finska och svenska,
i Belgien flamländska och franska),
3201, 3317.
Riksstat, den årligen av riksdagen
fastställda hushållningsplanen för
användningen av statsinkomsterna
under budgetåret, 3220.
Riksståthållare. 1. Den svenske eller
norske ämbetsman, som under
uni-onskonungens frånvaro skulle vara
norska regeringens chef. Ämbetet
upphävdes av stortinget 1859, av
Oscar II först 1873 efter den s. k.
ståt-hållarstriden. — 2. R. (ty.
Reichs-statthalter), högsta riksmyndigheten
i de tyska riksdelarna.
Riksstäder, fria R., fordom benämning
på vissa tyska städer, vilka från
1200-talet till 1810 stodo direkt
under kejsaren och riket, 1536.
Riksteaterns publikorganisation, R. P.
O., 1934 bildad centralorganisation,
som avser att tillgodose landsortens
teaterbehov med hjälp av lokala
publikorganisationer och central byrå
i Stockholm. Uppträdanden sker dels
genom gästspel från de
statsunderstödda scenerna, dels genom särskilt
engagerade sällskap i riksteaterns
regi.
Riksvakanslista, av
arbetsmarknadsstyrelsen uppgjord lista över lediga
platser, som anmälts till
länsarbetsnämnderna men ej kunnat besättas
inom länet. Brukar uppläsas i radio
varje torsdag och fredag.
Riksvapnet, vapensköld med rikets
heraldiska sinnebilder, fastställd i
lag år 1908. — Lilla riksvapnet
utgöres av en blå sköld med tre
kronor (under en kunglig krona). Stora
riksvapnet består av en fyrdelt
huvudsköld med växelvis de tre
kronorna och det från folkungavapnet
hämtade lejonet över tre strömmar.
I mitten en hjärtsköld, vilken är
kluven i två fält, det vänstra med
vasavapnet och det högra med det
bernadotteska vapnet, vilket senare
består av en bro i tre spann och en
gyllene örn upptill med
Karlavagnens guldstjärnor. Huvudskölden
består överst av en kunglig krona och
omramas av Serafimerordens kedja,
dessutom sköldhållare, två krönta
lejon i upprest ställning, och
vapentält, 1605 B.
Riksvärnet, ty. Reichswehr, 1919—34
namn på den enligt Versaillesfreden
begränsade tyska krigsmakten. R.
utgjorde nominellt 100 000 man och
en flotta med 15 000 mans
besättning.
Riksåklagaren, under konungen högste
åklagare i riket med ansvar för och
ledningen av åklagarväsendet.
Fungerar som allmän åklagare i Högsta
domstolen med rätt att sätta lägre
åklagare i sitt ställe i ärende som
endast fullföljts av enskild part.
Ämbetet inrättades 1948 i samband
med rättegångsreformen.
Riksämbetsmän, de fem höga
riksämbetsmännen under 15- och
1600-talen: riksdrotsen, rikskanslern,
riks-marsken, riksamiralen och
riksskatt-mästaren.
Riktad sprängverkan åstadkommes
med sprängladdning, som utformats
(urgröpts) på sådant sätt, att
deto-nationsvågen koncentreras i en
sprängstråle med våldsam kraft.
Laddningar och projektiler med R.
har stor genomslagsförmåga och
används mot pansar, betong o. d.
Principen för R. var känd redan före
år 1900 men tillämnades för militära
ändamål först under andra
världskriget.
Riktmedel, de anordningar på ett
eldvapen varmed dess eldrör vid
skottlossningen ges en sådan riktning,
att projektilen träffar målet. På
eldhandvapen äro R. av enkel
konstruktion och bestå i regel av sikte
och korn. På kanoner bestå de oftast
4752
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
