Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rullvivlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RULLVIVLAR
RUNSTYCKE
de ornament, bestående av inrullade
flikar på ramverk och kartuscher.
Rullvivlar, Rhynchiti’nae, skalbaggar,
som konstfärdigt rulla ihop blad på
lövträd till ett gömställe åt larven
och puppan. Olika arter förekomma
på björk, hassel (se Halsrullvivel)
och päronträd. R. äro i Sverige
oskadliga.
Rum’ba, ursprungligen negerdans som
från Kuba ca 1930 spreds som
sällskapsdans i USA och Europa. Dess
ytterst suggestiva rytmer i jämn takt
markeras ofta av särskilda
rassel-och slaginstrument, 665.
Rumelien, se Rumilien.
RumiTien, RumeTien, turk., Rumili,
»romarnas land», mellersta
Balkanhalvön.
Rumlaborg, medeltida fäste inom det
nuvarande Huskvarna, troligen
anlagt på 1360-talet, nu i ruiner.
Rumo’r, lat., buller, larm. —
Rumo’r-mästare, militär befattningshavare
under 1600-talet som hade till
uppgift att ordna förläggning och sörja
för disciplinen, senare ordningsman
vid hälsobrunnar; numera
upptågs-makare.
Rumpparlamentet (eng. The Rump
Parliament, av rump, bakdel,
kvarleva), resterna av det »långa
parlamentet» i England, sedan de
kunga-trogna 1648 rensats ut. Sprängdes av
Cromwell 1653, upphävdes definitivt
1660, — 630.
Rumpsteak [ramp’stejk], eng.,
benämning på biffstek av oxens ländstycke.
Rum sjö (av rum, rymlig), farvatten
så långt från land, att vind- eller
kursändring ej kan innebära fara
för grundkänning eller strandning
för fartyg. — Rum vind, gynnsam
vind, akterlig vind. Ett fartyg som
har rum vind, säges segla rumskots.
Rumskulla, församling i Sevede
kommun i n. Småland, Kalmar län,
1 158 inv. 1954.
Rumsväxter, växter som kunna odlas
i vanlig rumstemperatur. Bäst lämpa
sig kaktusar och andra suckulenter,
begonior, pelargonior, fuchsior,
Im-pa’tiens, Agapan’thus, AmarylTis.
Till ampelväxter lämpa sig
Aspa’ra-gus och hängfikus, som klätterväxt
Cis’sus. Stort utrymme kräva
Ne’ri-um, Hibis’cus och palmer. Hvacinter
och tulpaner kunna drivas till
blomning, 2881 B.
Rumä’nien, officiellt Repu’blica
Popu-la’ra Romåni’a, kommunistisk
folkrepublik i s.ö. Europa. 239 200 km2,
16 300 000 inv. 1952. Huvudstad
Bukarest. Konungadöme 1881—1947, —
875 B, 2884 K.
Rumänska, det romanska språk, som
talas i Rumänien. Ca 15 milj,
människor tala R. De äldsta litterära
minnesmärkena äro från början av
1500-talet, 2685.
Runa, pseudonym för författarinnan
Elisabeth Beskow.
Runciman [ran’siman], lord, Walter
(1870—1949), engelsk politiker, flera
gånger minister i
Campbell-Banner-mans, Asquiths och Mac Donalds
regeringar. Lord President of the
Council under N. Chamberlain och
av honom anlitad som medlare i
den tjeckoslovakiska krisen 1938,
vilket inledde den katastrofala
Mün-chenpolitiken.
Runda bordet, se Riddarna av runda
bordet.
Rundabordskonferensen, konferens i
London med början 1930 mellan
engelska och indiska delegater. Under
senare skedet (september—december
1931) deltog bl. a. Gandhi. Vid R.
utfördes det förberedande arbetet
för den 1935 antagna författningen
för Indien. — Uttrycket R. har
kom
mit till användning även om
konferenser i allmänhet, där det gällt att
samman jämka intresserade parters
synpunkter.
Rundboll, se Brännboll.
Rundbågestil, se Romansk stil.
Rundbäck, Jöns (1830—95), politiker,
en av Lantmannapartiets
initiativtagare. R. bildade senare en
fraktion inom partiet, rundbäckarna,
vilken ville bevara indelningsverket
och som blev kärnan i Nya
Lantmannapartiet.
Rundgattat säges ett fartyg vara om
det har fyllig, avrundad form.
Rundhorisont, en av venezianaren
Ma-riano Fortuny under 1910-talet
fram-experimenterad ljus halvkupol i
teaterscenens fond, mot vilket indirekt
elektriskt ljus kastas från olika
källor, ersättande det 200-åriga
systemet med rampljus och fondkulisser.
Rundhult, kollektiv benämning på ett
fartygs master, rår, gafflar,
bommar, stänger och bogspröt, 2792.
Jfr Spri.
Rundhuvuden (eng. roundheads),
under 1600-talets inbördesstrider i
England namn på parlamentspartiets
anhängare, vilka i motsats till
konungens anhängare, buro kortklippt hår.
Jfr Kavaljerer.
Rundhällar, berghällar som avslipats
av inlandsisen eller glaciärer. Bestå
av en avrundad stötsida och en brant,
ojämn läsida, 1808.
Rundkyrka, typ av centralkyrka med
rund plan. R. förekommo redan i
fornkristen och bysantinsk tid som
dop- och gravkyrkor, efterbildades
sedan i Västeuropa. Kommo till
Norden under medeltiden och har här
varit befästa. Huvudtrakt för R. i
Skandinavien är Bornholm. I Sverige
finns R. bl. a. i Hagby, Munsö och
Bromma.
Rundmaskar, Nemathelmin’thes, klass
inom maskarnas provins med
cylindrisk kropp utan kroppshåla.
Bland hithörande ordningar märkas
trådmaskarna, 2270.
Rundmunnar, Cyclos’tomi, lågt
stående ryggradsdjur, påminnande om
fiskarna, till vilka de stundom
räknas. — R. ha långsträckt, cylindrisk
kropp och sakna såväl bröst- som
bukfenor. Munnen är en sugmun
med horntänder. Ryggraden ersättes
av en brosksträng. Hjärna och
ryggmärg finnas. Hit höra nejonögon och
pirålar, 975.
Rundquist, Per-Erik (f. 22/3 1912),
författare till bl. a. romanerna
Kalla mig Ismael (1950) och
Generalen (1953), 3342.
Rundradio, radiosändning av
informations- och underhållningsnatur,
avsedd för allmänheten. Ordet R.
uppfanns hösten 1922; resultat av en
tidningspristävlan.
Rundstav, i arkitektur och
konsthantverk förekommande list med
halvcirkel- eller segmentformad
genomskärning.
von Rundstedt, Gert (1875—1953), tysk
generalfältmarskalk, från 1942
militärkommendant i Frankrike och
ledare av förberedelserna mot
invasionen. Högste befälhavare juni
1944, avsatt i augusti s. å., åter
överbefälhavare på Rhenfronten oktober
1944—april 1945. Fängslad såsom
anklagad för krigsförbrytelser, men
frigavs 1949 av hälsoskäl, 3743.
Rundvik, municipalsamhälle i n.ö.
Ångermanland, Västerbottens län,
vid Nordmalingsf järden. 1451 inv.
1954. Sågverk och masonitfabrik.
1. Runeberg, Johan Ludvig (1804—77),
finländsk skald, inledde med sina
Dikter (1830 och 1833) en ny
litterär stil, där romantikens
överdrif
ter får vika för enkelhet och
saklighet. Hexametereposen
Elgskyttar-ne (1832), Hanna (1836) och
Julkvällen (1841) vittnade ytterligare
om hans förmåga att sammansmälta
folklighet med klassisk bildning.
Sitt mästerverk skapade han med
Kung Fjalar (1844), i vilken
formens mognad, poesins höghet och
tankens djup förenas. Sin ställning
som nationalskald vann R. genom
Fänrik Ståls sägner (1848 och 1860),
där mannamodet och tålamodet
förhärligas på ett sätt som har gjort
dessa dikter till en outtömlig
kraftkälla för Finlands folk, 2888 B.
2. Runeberg, Fredrika, f. Tengström
(1807—79), finländsk författarinna,
gift med Johan Ludvig R. från 1831.
R., som var en fint bildad
personlighet, var en av pionjärerna för
kvinnosaksrörelsen i Finland, 2105.
3. Runeberg, Walter (1838—1920), son
till Johan Ludvig R., finländsk
bildhuggare. Utförde kompositioner i
klassicistisk anda och monumentala,
realistiska porträtt, såsom statyn av
fadern och Alexander II i
Helsingfors, 964.
Runestam, Arvid (f. 16/1 1887),
teolog, professor i dogmatik i Uppsala
1923, biskop i Karlstad 1937.
Runge [rong’a], Philipp Otto (1777—
1810), tysk målare, en av den tyska
romantikens främsta företrädare.
Söker i sin konst ge symboliska
uttryck för en panteistisk
livsuppfattning. Hans porträtt förenar en frisk
realism med god karakteriserings
-förmåga. Som färg- och
ljusteoretiker stod R. långt före sin tid, 3554.
Ru’nius, Johan (1679—1713), skald,
den karolinska tidens kanske mest
uppskattade tillfällighetsdiktare. Som
versvirtuos har han få övermän i
svensk poesi (t. ex. Rimdantz i
fastslagen). Hans humör var trots
hopade svårigheter. oförbränneligt,
och hans skildringskonst kan ofta
präglas av stor friskhet och
frodighet, som i den berömda
Dalarö-resan, 3333.
Runmagi’, användandet av runorna i
trolldomssyfte, varvid en
talvärdering av tecknen spelade en roll.
Run’marö, ö i Stockholms skärgård,
ö. om Värmdön, Djurö kommun. 14
km2, 217 inv. 1951. Rik flora, 3405 K.
Runmärket, varumärke på de smör-,
ost- och äggförpackningar som stå
under kontroll av Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och
ägg (KMÄ). R. utgör bl. a. garanti
för att smöret är oförfalskat,
tillverkat av högpastöriserad grädde,
innehåller minst 82 % fett, ej
innehåller mer än 16 % vatten och är
fritt från smakfel, 3117.
Runn, sjö i s. Dalarna mellan Falun
och Dalälven, till vilken den
avrinner genom den blott 1 km långa
Lillån. 62 km2. 106 m ö. h., 641 K.
Runner up [ranna ap], engelskt
uttryck för den näst bäste, den som
blivit slagen i en finaltävling.
Runologi’, runlära. — Runolo’g,
run-forskare.
Ru’nometer, det versmått, på vilket
de finska s. k. runorna äro
avfattade. R. är ostrofisk och allittererande
och består av 4 trokéer eller 2
dak-tyler och 1 troké i varje versrad.
Runor, de germanska folkens äldsta
skrifttecken, ha utvecklats ur både
det grekiska och latinska alfabetet
och voro i bruk hos goterna vid
Svarta havet omkring år 200 e. Kr.
Sedan spredos de till Norden, 2890 B.
Runrad, futhark, runalfabetet. Den
äldre R. är 24-typig, den yngre
16-typig, 2890 B.
Run’stycke, egentligen rundstycke, ur-
4766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
