Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ruud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUUD, BIRGER
RYGGRADSLÖSA DJUR
erövrade olympisk silvermedalj 1928.
Tillsammans med sina bröder Birger
och Asbjörn R. spelade R. en stor
roll i den norska frihetsrörelsen,
3054.
2. Ruud, Birger (f. 1911), bror till
Sigmund R., norsk backhoppare, vann
FIS-tävlingen 1931 och 1935 samt
VM 1937. Olympisk guldmedaljör
1932 och 1936, silvermedaljör 1948,
— 3054.
3. Ruud, Asbjörn (f. 1919), bror till
Birger R., norsk backhoppare, vann
VM 1938, — 3054.
Ruuth, Erik (1746—1820), statsman,
minister åt Gustav III och hertig
Karl, godsägare i Skåne,
grundläg-gare av Skånes stenkolsindustri
(Höganäs).
Ruy Diaz de Viva’r (d. 1099), spansk
riddare och nationalhjälte, se Cid.
Ruysdael, se Ruisdael.
Ruzicka [rosj’itska], Leopold (f. 1887),
jugoslavisk kemist, professor i
Zürich sedan 1929. Erhöll halva
nobelpriset i kemi 1939 för undersökningar
av terpener och andra cykliska
föreningar med stort antal kolatomer.
Ruzyne, flygplats vid Prag.
Rya. 1. Församling i örkelljunga
kommun i n. Skåne, Kristianstads län,
1140 inv. 1954. — 2. Oljehamn med
stora cisterner i Göteborg, på
Hisingen mitt emot Nya Varvet.
Ryatyp, rasgrupp inom svenska
lant-rasfåret, som lämnar en för
hemslöjd lämplig ulltyp.
Rübezahl [ry’batsal], i tyska folksagor
en i Riesengebirge i olika
männi-sko- och djurskepnader
förekommande bergande, de fattigas vän,
rövares och onda människors
förföljare.
Rybinsk, se Sjtjerbakov.
Ry’binskhavet, genom uppdämning av
Volga och dess biflod Sjeksna bildad
insjö, ca 4 800 km2. R. har stor
betydelse för regleringen av Volgas
vattenstånd och Mariakanalsystemet.
Stort kraftverk, planerad effekt ca
450 000 hk.
Rybrant, Stig (f. 8/8 1916), tonsättare
och dirigent, kapellmästare vid
Kungliga teatern 1943—50, från 1951
vid Radiotjänst. Har skrivit 2
symfonier, Lustspelsuvertyr,
kammarmusik, sånger o. a.
Rybs, Bras’sica Ra’pa olei’fera,
olje-växt närbesläktad med raps och lik
denna. R. är härdigare än raps men
ger lägre avkastning, 2569.
Ryck, tyngdlyftning, sker med en enda
markerad rörelse, så att stången
föres från golvet till läge på sträckta
armar över huvudet, där den
kvar-hålles i 2 sek.
Rück’ert, Friedrich (1788—1866), tysk
skald och orientalist, professor i
Berlin 1841—48. Hans enastående
formtalang kommer särskilt väl till
sin rätt i hans talrika översättningar
av arabisk, persisk, indisk och
kinesisk poesi.
Ryd. 1. Församling i Skövde. 161 inv.
1954. — 2. Municipalsamhälle i s.
Småland, Almundsryds kommun.
943 inv. 1954. Glasbruk.
Brunns-och badanstalt, som införde
Kneipp-kuren i Sverige 1895.
Ryd, Carl (f. 13/8 1883), målare,
tillhörde de s. k. 1909 års män. Har
främst utfört romantiskt präglade
porträtt och landskap, 2282, 3328.
Ryda, kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län, 4 213 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Hällum, Naum, Ryda, Skarstad,
Södra Kedum och önum.
Rydaholm. 1. Kommun i mellersta
Småland, Jönköpings län, 3 423 inv.
1954. Kyrkan, uppförd 1793, har ett
tom med två spiror och intressanta
reliefer från 1100-talet. — 2.
Smålands R., industrisamhälle i R. 1, 27
km s.ö. om Värnamo. 1 117 inv. 1951.
Möbelfabriker och tråddragerier.
RydaT, industrisamhälle i Seglora
kommun, Älvsborgs län, vid Viskan. 602
inv. 1951. Här anlades Sveriges
första spinnerifabrik 1853.
Rydbeck, Otto (1872—1954), arkeolog,
konsthistoriker, professor i Lund
1919—37. R. har väsentligen
nyskapat Lunds universitets historiska
museum, vars föreståndare han var 1904
—37, samt 1932 grundat
Domkyrko-museet. Hans främsta forskningar
röra stenåldern och Skånes
medel-tidskonst. Bland hans arbeten
märkas Medeltida kalkmålningar i
Skånes kyrkor (1904) och Lunds
domkyrkas byggnadshistoria (1923), 145.
Rydberg, Gustaf (1835—1933),
landskapsmålare, studerade i Düsseldorf,
utvecklade omkring 1870 en av
franskt friluftsmåleri påverkad stil,
med stark känsla för ljus och
atmosfär. R. hämtade främst sina motiv
från Skåne, vars konstnärlige
upptäckare han är, 3328.
Rydberg, Janne (1854—1919), fysiker,
professor i Lund 1901—19. R. är
genom sina undersökningar över
grundämnenas emissionsspektra och deras
lagbundenheter samt genom den av
honom bestämda s. k.
Rydberg-konstanten en av den moderna
atomfysikens grundläggare.
Rydberg, Viktor (1828—95), diktare
och tänkare, 1800-talsliberalismens
främste representant i svenskt
kulturliv. Som religionsforskare
framträdde han i Bibelns lära om
Kristus (1862), Medeltidens magi (1864)
och Undersökningar i germansk
mytologi (1886 och 1889), som
romanförfattare i Singoalla (1858), Den siste
Athenaren (1859) och Vapensmeden
(1891). Hans Dikter (1882 och 1891)
präglas av romantisk sensibilitet och
klassisk formkänsla. Som poetiska
uttryck för de idéer han omfattade
utövade de ett sällsynt starkt
inflytande på samtiden, 2896 B.
Rydboholm. 1. Industriort i s.
Västergötland, Kinnarumma kommun, vid
Viskan, 9 km s.v. om Borås. 729 inv.
1951. Textilindustri. — 2. Gods i s.ö.
Uppland, österåkers kommun,
Stockholms län. Slottet består av det
fristående medeltida s. k. Vasatomet
med bevarad 1500-talsinteriör samt
huvudbyggnad och flyglar från
1500-talet. Tillhörde från början av
1400-talet ätterna Sture, Vasa och Brahe
och övergick 1930 till ätten von
Essen. Enligt vissa uppgifter föddes
Gustav Vasa på R.
Rydeberg, Georg (f. 21/7 1907),
skådespelare. Efter Dramatens elevskola
1929—31 anställd vid Blancheteatern
1931—34, vid Göteborgs stadsteater
1934—36 och vid Svensk filmindustri
1936—45. 1945 var R. knuten till
Dramaten. Har därefter mest
företagit gästspel, huvudsakligen i
Danmark. Filmer bl. a. Djurgårdsnätter
(1933), En kvinnas ansikte (1938),
Tänk om jag gifter mig med
prästen (1941), Hem från Babylon (1941),
Fallet Ingegerd Bremssen (1942),
Doktor Glas (1942), Appassionata
(1944), Kärlekens bröd (1953).
RydeTius, Ellen (f. 27/2 1885),
journalist, har utgivit flera populära
resehandböcker och översatt ryska
klassiker.
Rydén, Värner (1878—1930), skolman,
politiker. Var en av
socialdemokratiska partiets mest anlitade krafter
och mångårig riksdagsman både i
F. k. och A. k. Ecklesiastikminister
1917—19 och
generalkrigskommissarie 1925—26. Han genomförde flera
skolreformer och var enhetsskolans
förespråkare, 2712, 3072.
Ryder [rai’da], Albert Pinkham (1847
—1917), amerikansk målare. R. som
tagit intryck av den franska
Barbi-zonskolans landskapsmåleri är känd
främst för sina starkt romantiska
havsskildringar, 82.
Rü’desheim [-haim], stad i delstaten
Hessen, mellersta Tyskland, vid Rhen
och foten av Taunus. 6 377 inv. 1950.
Producerar ett av Rhenlandets bästa
viner, Rüdesheimer.
Rydh, Hanna (f. 12/2 1891), arkeolog,
fil. dr., politiskt och socialt
verksam, bl. a. ordförande i
Fredrika-Bremer-Förbundet 1937—49. Har
utgivit ett flertal populärvetenskapliga
arkeologiska skrifter och bedrivit en
omfattande föreläsningsverksamhet.
Gift med landshövding M. Munck af
Rosenschöld (d. 1942).
Rydqvist, Oscar (f. 13/6 1893),
journalist (signatur bl. a. Äbergsson),
sedan 1916 medarbetare i Dagens
Nyheter. Har skrivit bl. a. lustspelen
Hans Majestät får vänta och Ringen
du gav mig.
Rydsgård, kommun i Malmöhus län.
3 977 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Katslösa,
Slim-minge, Solberga, Villie och örsjö,
3089 K.
Rü’gen, Tysklands största ö, i
Östersjön utanför Pommerns kust. 926
km2, 88 765 inv. 1946. N.ö. kusten
har branta kritberg. Många badorter,
ön förbindes med fastlandet vid
Stralsund av en bro. Ängfärjor
Sassnitz—Trelleborg. Rügen var 1630—
1814 svenskt. Tillhör den ryska
ockupationszonen och har byggts ut
till en stark örlogsbas, 3559 K.
Ryggmärgen, nervsystemets i
ryggraden inneslutna huvudstam. Består
till största delen av långa nervbanor
till och från hjärnan, 1629 B, 2467 B.
Ryggmärgsbedövning, vanlig
bedöv-ningsmetod vid operationer. Efter
lumbalpunktion (se d. o.), insprutas
ett bedövningsmedel i rummet
mellan ryggmärgshinnorna.
Ryggpositiv, del av pipverket i en
större orgel. R. befinner sig i äldre
orglar, där organisten sitter vid det
mot huvudverket vettande
spelbordet, bakom dennes rygg.
Ryggrad eller kotpelare är hos
människan liksom hos de flesta
ryggradsdjur uppbyggd av kotor, vilka bestå
av kotkropp och kotbåge.
Kotbågar-na bilda den s. k.
ryggmärgskanalen, i vilken ryggmärgen är belägen.
R. hos människan består av 33 kotor
(7 halskotor, 12 bröstkotor, 5
länd-kotor, 5 korskotor och 5 svanskotor).
Svans- och korskotorna äro
sammanväxta till respektive svans- och
korsbenet. De övriga kotorna äro
genom brosk och ligament fästa vid
varandra, varvid en viss rörlighet
kan medgivas. Vid bröstkotorna äro
de 12 revbensparen fästade. övre
halskotan, som uppbär huvudet,
kallas atlas. Den näst översta kallas
epistro’feus och leder medelst ett
tandformat utskott mot atlas, 2469 B.
Ryggradsdjur, Vertebra’ta, Cranio’ta,
djurrikets högsta provins. Ha inre
skelett av kotor jämte bihang samt
hjärnskål och hjärna. De indelas i
5 klasser, däggdjur, fåglar, kräldjur,
groddjur och fiskar. Till dessa
ansluta sig lansettfiskar och
manteldjur.
Ryggradskrökning, felställning i
ryggraden antingen åt sidan
(sned-rygg) eller kr ökningar framåt-bakåt
(svankrygg) eller skarp
vinkelböjning bakåt (puckelrygg). Fordrar i
regel ortopedisk behandling.
Ryggradslösa djur, Evertebra’ta,
sam
4768
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
