Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rådhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDHUS ––––––––––––––––
för landsting) med statsbidrag
upprättad mottagning för barn och
ungdomar med uppfostringssvårigheter,
beteenderubbningar e. d. Byråerna
förestås av barnpsykiatriskt
utbildad läkare. Strävandena går ut på
att få minst en R, i varje län.
Rådhus (ty. Rathaus), rådhusrättens
och eventuellt även kommunala
myndigheters ämbetslokal.
Rådhusrätt, rådstuvurätt,
underdomstol (l:sta instans) i stad. Består av
borgmästare, rådmän och assessorer,
vilka numera (sedan 1948) skola
vara lagfarna. R. är domför med 3
ledamöter, högst 4 må deltaga. I
vissa fall är R. domför med en
ledamot, i brottmål, varå kan följa
straffarbete i 2 år eller mera, skall
R. bestå av en domare och en
nämnd av 7—9 kommunalt valda
personer, 729.
Rådjur, Capre’olus capre’olus, minsta
arten av familjen hjortdjur, höjd 75
cm, längd 120 cm. De små,
tättstå-ende, upprätta, med högst 3 taggar
försedda hornen förekomma i regel
endast hos hanen, öronen äro stora,
egentlig svans saknas, klövarna äro
smala, spetsiga. Färgen rödbrun, om
vintern grå. Lammet, kidet, har vita
fläckar. R. förekommer allmänt upp
till Dalarna, enstaka exemplar i
Norrbotten. Jakttiden är växlande,
tidvis är R. fridlyst, 1623.
Rådman, ledamot i rådhusrätt. Väljes
av stadsfullmäktige, sedan
hovrätten yttrat sig, enligt lag 5 april
1949.
Rådmansö, församling i Frötuna
kommun i ö. Uppland, Stockholms län,
1 175 inv. 1954.
1. Rådström, Karl Johan (f. 2/7 1893),
författare, redaktör för All världens
berättare 1945—52. Har skrivit
dikter, romaner, bl. a. Vinterbadaren
(1949), samt noveller.
2. Rådström, Pär (f. 29/8 1925), son
till K. J. Rådström, författare. Har
utgivit bl. a. romanerna Greg
Bengtsson och kärleken (1953), Ärans
portar (1954) och Paris. En
kärleksroman (1955).
Rådstuga, allmän, förr kommunal
församling i stad bestående av samtliga
röstberättigade medborgare. Numera
är R. ersatt av stadsfullmäktige i
alla städer. Den sista staden med
allmän R. var Skanör och Falsterbo
(upphörde 1947).
Rådstuverätt, äldre ord för rådhusrätt.
Råg, Seca’le cereaTe, familjen gräs,
har tvåblommiga småax i tvåsidigt
ax och långa borst. Kornet lösgör
sig från agnarna. Näst vetet vår
viktigaste brödsäd. R. är en utpräglad
stäppväxt, som väl tål torka och
mager jord. Växer i norr upp till
Norrbotten. I regel odlas höstråg, emedan
vårråg avkastar mindre. 1954 var i
Sverige rågarealen 149 610 ha och
skörden 308 000 ton. — Odlingen av
R. har begynt i sen tid och är
inskränkt till Europas germanska och
slaviska länder, 3178.
Råggärd, församling i Högsäters
kommun i mellersta Dalsland, Älvsborgs
län, 351 inv. 1954.
Råglas, gjutet glas med rå yta i form
av skivor eller plattor. Användes
som råmaterial vid tillverkning av
tjockt spegelglas, tjocka rutor osv.
Rågång, skiljelinje mellan olika
fastigheter, ägor i skifteslag, byar etc.
Rågöarna, Stora och Lilla Rågö, två
öar vid Estlands kust, utanför
Pal-diski, till år 1940 bebodda av ca 350
svensktalande, 3316.
Råka, Cor’vus frugiTegus, familjen
kråkfåglar, längd 46 cm, helsvart
med metallglans, hos äldre fåglar en
smutsgul, bar fläck runt näbben.
Lever av insekter, larver, säd och
frön, som den hämtar på åkrar.
Häckar kolonivis i träddungar upp till
Gävle. Jakt tillåten hela året, 2093.
Råkost, föda av icke kokta grönsaker,
nötter, frukt och mjölk. R.
innehåller rikligt med kolhydrater, vatten
och mineralämnen, men är fattig på
äggvita och fetter.
Rålamb, Claes Brorsson (1622—98),
friherre, riksråd 1664. Motarbetade
De la Gardies franskvänliga politik
och yrkade på räfst med
förmyndarregeringen för dess förvaltning.
Motarbetade sedan Johan Gyllenstierna
och reduktionen.
Råmjölk, beteckning på kons mjölk
den närmaste tiden före och efter
kalvningen. R., som har gulaktig
färg, egenartad lukt och
tjockflytande konsistens, innehåller rikligt
med albumin och globulin och
koagulerar därför vid upphettning.
Rån, bakverk av mjöl, grädde, smör
och socker, gräddade på fasonerade
rånjärn.
Rån, att medelst våld eller hot, som
innebär trängande fara, fråntaga
annan penningar eller gods. Belagt med
1—8 års straffarbete enligt
strafflagen 20: 5.
Råneå, kommun i n.ö. Västerbotten,
Norrbottens län, 8 267 inv. 1954, —
2522.
Råne älv, flod i Norrbotten, 160 km
lång, flodområde 4160 km2, från
Gällivare till Rånefjärden av
Bottenviken, där Rånbyn i Råneå
socken är huvudort, ca 800 inv. Industri
pjäxfabrik m. m., 2521.
Rångedala, församling i Toarps
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 736 inv. 1954.
Rånock, yttersta ändan av en rå.
Rånö, ö i Stockholms s. skärgård s.v.
om Utö, inköpt av Stockholms stad
till friluftsområde 1950, — 2521.
Rå och rör, ålderdomligt laguttryck för
gränsmärken mellan fastigheter och
byar i form av stänger eller stenrös.
Råolja, oraffinerad bergolja, den
direkt ur jorden erhållna
mineraloljan. Även benämning på den
svårflyktiga destillationsåterstoden sedan
lättflyktiga beståndsdelar
avdestillerats (»toppad» R.), 2657.
Råpetroleum, bergolja eller nafta, en
mer eller mindre mörkfärgad,
lätt-antändlig vätska, som utströmmar ur
naturliga oljebrunnar eller borrade
hål. Består av en blandning av olika
kolväten och användes efter
avde-stillation av de mera lätWyktiga
beståndsdelarna såsom bränsle i
diesel- och råoljemotorer. Förvandlas
genom partiell krackning till
bensin, fotogen osv.
Råsegel, ett nästan rektangulärt segel,
vilket med sitt övre lik är fäst vid
en horisontell rå, som vid sin
mittpunkt är anbragt på en mast, stång
eller bramstång, 2971.
Råsunda, sedan 1943 del av Solna stad.
I R. finnas filminspelningsateljéer
tillhörande ab Svensk Filmindustri
(Filmstaden) uppförda 1919—20 och
Fotbollsstadion för 40 000 åskådare,
som invigdes 1937, — 3595.
Råttdjur, Mu’ridae, familj inom
ordningen gnagare, som utmärkes av
enkla framtänder och tre kindtänder
i varje käkhalva. Indelas i
underfamiljerna sorkdjur och råttsläktet,
2912 B.
Råttsläktet, Mu’s, familjen råttdjur
bland gnagarna, företrädes i Sverige
av råttor och möss. Se Brunråtta,
Svartråtta, Möss, 2912 B.
Råvara eller råmaterial kallas inom
industrin det material, varur
förädlade produkter framställas. Ofta
avses med R. en obearbetad
natur
–––––––––– RÄNNESLÄTT
produkt, men stundom även en
delvis bearbetad sådan, halvfabrikat,
2913.
Rädda barnen, Föreningen R.,
internationell opolitisk förening, bildad 1919
med uppgift att arbeta för alla barns
likställighet samt för att avhjälpa
nöden bland dessa. Har under och
efter det andra världskriget bedrivit
en omfattande hjälpverksamhet i de
krigshärjade länderna. Bedriver även
arbete bland svenska barn, 2917 B.
Rädisa, Raph’anus sati’vus, var.
ra-dic’ula, familjen korsväxter, 4 dm
hög, 1- eller 2-årig, strävhårig ört
med nedre blad lyrformigt
parbla-diga, blommor ljusgredelina eller
vita, skida lång, med långt spröt,
avfallande oöppnad. Stamknöl liten,
med tunt, rött, vitt eller tvåfärgat
skal, ätes rå eller i soppa. Bör sås i
omgångar, 1479.
Räfsteting, konungsräfst eller
rättar-ting, landskapsting, vid vilket
konungens personliga domsrätt
utövades. R. avskaffades med Svea
hovrätts upprättande 1614.
Räkneord eller numera’lia, ord som
ange bestämt tal eller antal. Man
skiljer mellan grundtal (fem),
ord-ningstal (femte), multiplikativa
(fem-faldig), kollektiva (t. ex. dussintal,
par) m. fl. kategorier.
Räknemaskin, apparat för mekaniska
räkneoperationer. De för
kontors-bruk vanligaste typerna äro
addi-tionsmaskiner (med tryckverk),
comptometrar (enkla R. utan
tryckverk) samt multiplikations- och
di-visionsmaskiner (utan tryckverk).
Till de sistnämnda hör bl. a. den
s. k. räknesnurran (se d. o.).
Räknesnurra, den av svensken W. T.
Odhner 1878 uppfunna
pinnhjulsma-skinen. Det tyska patentet såldes på
sin tid till firman Brunsviga.
Räknesticka, av två mot varandra
skjutbara, med logaritmiska skalor
försedda linjaler bestående
räkne-stav. Multiplikation utföres så, att
två sträckor adderas. Division
åstadkommes genom att man avläser
skillnaden mellan två sträckor. R.
innehålla vanligen skalor även för
trigo-nometriska funktioner och för
po-tenser.
Räkor, Carid’idae, familj bland de
långsvansade, tiofotade kräftdjuren,
ha från sidorna sammantryckt kropp,
mjukt skal och ryggskölden
utdragen till ett pannspröt, 985 B, 2099.
Se Nordhavsräka, Sandräka,
Tångräka.
Räl(s), pluralis räls eller räler (eng.
rail), skena, järnvägsskena. S. J:s
tyngsta R. väger 50 kg/m.
Rämen, Rämshyttan, bruk i s. Dalarna
vid sjön Rämen, n. om Ludvika.
Sedan 1920 har Skidfrämjandet här en
turiststation. På sjöns is
arrangerades 1931—33 och 1936 av KAK det
internationella Sveriges Vinter Grand
Prix, 2361.
Rämmen eller Rämen, kommun i ö.
Värmlands län, 3 214 inv. 1954,
därav 2136 i Lesjöfors
municipalsam-hälle. I R. ligger Rämmens herrgård,
förr järnbruk, där Tegnér vistades
1797—99.
Rämshyttans turiststation, vid sjön
Rämen i s. Dalarna,
Skidfrämjan-dets första friluftsgård, invigd 1920.
Räng, kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län, 2 022 inv. 1954, med
medeltida kyrka. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av
Håslöv, Räng och Stora Hammar.
Rännelanda, församling i Högsäters
kommun i Mellersta Dalsland,
Älvsborgs län, 531 inv. 1954.
Ränneslätt, exercisplats invid Eksjö,
förutvarande övningsplats för Små-
4770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
